oslo2002u50

1 2 3 4 5 6 7

det främsta intresset utan också full respekt för demokratiska rättigheter och Oslobefolkningens behov av ordning samt demonstranternas behov av säkra platser för informationscentraler och motmöten. Oslomodellen för att upprätthålla respekten för protesterna och både lag och ordning visas bl.a. av:

1. Att polischefen utlovat att ingen husrannsakan kommer att ske under de dagar Världsbanksmötet pågår. I Göteborg genomfördes tre husrannsakningar. Demonstranternas motkonferens, boende och informationscentral stormades flera gånger vilket skapade stora ordningsproblerm för polis och folkrörelser.

2. Att polischefen utlovat att polisen inte kommer att vara beväpnad. Det omöjliggör en repetition av den tragiska utgången av polisens ingripande mot reclaimfesten under EU-toppmötet i Göteborg och har en lugnande effekt. Norsk polis är ej vanligtvis beväpnad men möjligheten att använda sig av mer extrema vapen som vattenkanon för att bekämpa protester har avvisats som kontraproduktivt vilket är positivt.

3. Att polisen utlovat att inte gripa efterlysta personer som är verksamma i den norska autonoma miljön kring Blitz under Världsbanksmötet. Tvärtom har man markerat vikten av att alla, även efterlysta ska kunna demonstrera dessa dagar. Den efterlyste Lillevolden deltog också öppet i en demonstration för demokratiska rättigheter och mot terroristlagstiftningen på lördag utanför stortinget inför Världsbanksmötet utan att polisen ingrep vilket visar att de vill hålla sina löften.

4. Att polisen inte maximalt utnyttjar möjligheten att trakassera tillresande demonstranter som skedde i Göteborg. I Sverige gick myndigheterna in för att sabotera tillresandes möjlighet att delta i demonstrationer genom att hålla kvar alla passagerare på en del bussar på väg till EU-kritiska demonstrationer den maximala tiden sex timmar utan att undersöka om vilka personer som kunde anses vara skäl att avvisa förrän när den maximala tiden höll på att gå ut. I Norge har man genomfört kontrollen mycket snabbt och nästan omedelbart släppt igenom alla som inte är registrerade. Hittills har man dessutom undvikit den typ av avvisningar av ostraffade personer som genomfördes i Göteborg om informationen om den avvisade svensken är korrekta. Vad som händer med en grupp danskar vars sak nu prövas är dock oklart.

5. Att norska polisen utryckligen tagit avstånd från brutala ingripanden mot toppmötesdemonstranter som förekommit i en del andra länder vilket rimligen också innebär kritik av den svenska polisen fungerar lugnande.

En del agerande från den norska polisens sida är dock värt att kritisera. Det tidiga polishotet som framf¨rts i Klassekampen om att straffa personer som varit registrerade med två års utvisning har hittills visat sig vara falskt men har bidragit till polarisering. Att polisen verkade för att stänga en redan hyrd skola för demonstranternas övernattning har fungerat provocerande. Både genom dess praktiska konsekvenser men också genom att den motiverades med den kontroversiella uppfattningen att det var gemensam övernattning och inte polisens stormning av skolor i Göteborg som skapade problem under EU-toppmötet 2001. De extrema åtgärder med stängda tunnelbanestationer och parkeringsförbud i Oslo centrum förefaller vara en anpassning till en internationell modell och bidrar till en uppskruvad hotbild som knappast kan vara relevant vid ett expertmöte för Världsbanken och i Norge. Att det från polishåll enligt massmedia spritts rykten som utnyttjats av pressen för att hetsa upp stämningen är också negativt.

Intressant också är den annorlunda roll som massmedia har i Norge

- 5 -



		det främsta intresset utan också full respekt för demokratiska rättigheter och Oslobefolkningens behov av ordning samt demonstranternas behov av säkra platser för informationscentraler och motmöten. Oslomodellen för att upprätthålla respekten för protesterna och både lag och ordning visas bl.a. av: 1. Att polischefen utlovat att ingen husrannsakan kommer att ske under de dagar Världsbanksmötet pågår. I Göteborg genomfördes tre husrannsakningar. Demonstranternas motkonferens, boende och informationscentral stormades flera gånger vilket skapade stora ordningsproblerm för polis och folkrörelser. 2. Att polischefen utlovat att polisen inte kommer att vara beväpnad. Det omöjliggör en repetition av den tragiska utgången av polisens ingripande mot reclaimfesten under EU-toppmötet i Göteborg och har en lugnande effekt. Norsk polis är ej vanligtvis beväpnad men möjligheten att använda sig av mer extrema vapen som vattenkanon för att bekämpa protester har avvisats som kontraproduktivt vilket är positivt. 3. Att polisen utlovat att inte gripa efterlysta personer som är verksamma i den norska autonoma miljön kring Blitz under Världsbanksmötet. Tvärtom har man markerat vikten av att alla, även efterlysta ska kunna demonstrera dessa dagar. Den efterlyste Lillevolden deltog också öppet i en demonstration för demokratiska rättigheter och mot terroristlagstiftningen på lördag utanför stortinget inför Världsbanksmötet utan att polisen ingrep vilket visar att de vill hålla sina löften. 4. Att polisen inte maximalt utnyttjar möjligheten att trakassera tillresande demonstranter som skedde i Göteborg. I Sverige gick myndigheterna in för att sabotera tillresandes möjlighet att delta i demonstrationer genom att hålla kvar alla passagerare på en del bussar på väg till EU-kritiska demonstrationer den maximala tiden sex timmar utan att undersöka om vilka personer som kunde anses vara skäl att avvisa förrän när den maximala tiden höll på att gå ut. I Norge har man genomfört kontrollen mycket snabbt och nästan omedelbart släppt igenom alla som inte är registrerade. Hittills har man dessutom undvikit den typ av avvisningar av ostraffade personer som genomfördes i Göteborg om informationen om den avvisade svensken är korrekta. Vad som händer med en grupp danskar vars sak nu prövas är dock oklart. 5. Att norska polisen utryckligen tagit avstånd från brutala ingripanden mot toppmötesdemonstranter som förekommit i en del andra länder vilket rimligen också innebär kritik av den svenska polisen fungerar lugnande. En del agerande från den norska polisens sida är dock värt att kritisera. Det tidiga polishotet som framf¨rts i Klassekampen om att straffa personer som varit registrerade med två års utvisning har hittills visat sig vara falskt men har bidragit till polarisering. Att polisen verkade för att stänga en redan hyrd skola för demonstranternas övernattning har fungerat provocerande. Både genom dess praktiska konsekvenser men också genom att den motiverades med den kontroversiella uppfattningen att det var gemensam övernattning och inte polisens stormning av skolor i Göteborg som skapade problem under EU-toppmötet 2001. De extrema åtgärder med stängda tunnelbanestationer och parkeringsförbud i Oslo centrum förefaller vara en anpassning till en internationell modell och bidrar till en uppskruvad hotbild som knappast kan vara relevant vid ett expertmöte för Världsbanken och i Norge. Att det från polishåll enligt massmedia spritts rykten som utnyttjats av pressen för att hetsa upp stämningen är också negativt. Intressant också är den annorlunda roll som massmedia har i Norge
			- 5 -