Folkrörelsestudiegruppens nyhetsbrev Nr 5 2003, Tema Social Forum..
 
 
Innehåll:
 
1. Norden och World Social Forum. Tord Björk
 
2. Social forum i Norden. Tord Björk och Louise Pettersson
 
3. Asia Social Forum. Rapport från Tord Björk
 
4. European Social Forum i Paris. Rapport från förberedelsemöte i Berlin. Tord Björk
 
5. Nordisk antikapitalistisk nettverk/ Sjur CP, Yelah
 
6. Den hungerstrejkande Göteborgsfången frisläppt
 
7. Kommande evenemang:
a. Resa till G8-mötet i Evian, Helena Tagesson, ATTAC-Sverige
b. Diskussionsmöte om demokrati och försvar för det allmänna,
Folkrörelsestudiegruppen & Alternativ stad
c. Inbjudan till riksmöte om EMU, Miljöförbundet Jordens Vänner
d. Nordisk folkeriksdag - program
e. Jordens Vänner i Sverige och Finland stödjer nordiskt sommarläger 2004
 
8. Kalendarium
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
1. Norden och World Social Forum. Tord Björk
 
Deltagandet från Norden i den alltmer omfattande verksamheten kring World Social
Forum och dess regionala uppföljning i Europa har varit litet. Men nu är det på
väg att ändras samtidigt som stora förändringar är på gång. World Social Forum
kommer för första gången att flyttas från Porto Alegre i Brasilien till Mumbai i
Indien nästa år. Utlysningen av en gemensam aktionsdag mot Irakkriget 15.2 blev
en global framgång. Regionala, nationella och lokala sociala forum växer fram på
många håll i världen. European Social Forum utvecklas med planer på tematiska
nätverk för folkrörelser som kan föra arbetet vidare mellan mötena.
Miljörörelsen ökar påtagligt sitt deltagande och viljan att öka inflytandet från
Östeuropa är stark.
 
I dessa förändringar kan Norden spela en viktig roll. Få jämfört med andra delar
av västeuropa har åkt på Social Forum möten men hemmavid har en omfattande
verksamhet växt fram. I många fall har man också liknande verksamhet att knyta
an till. Räknar man med arrangemang som liknar Social Forum så är Norden en av
de regioner där den nya typen av offentlighet är på frammarsch.
 
Social Forum har också fått stort genomslag i massmedia, särskilt i Sverige.
Första året 2001 rapporterade enbart alternativmedia om mötet i Porto Alegre men
därefter har sveriges största tidning Aftonbladet och annan press både gjort
nyhetsartiklar, reportage och ledare om World Social Forum och Europena Social
Forum. I Norden finns också mer djupgående analyser som gjorts i flera
alternativa veckotidningar. I Finland har Network Institute on Global
Democratization gett ut två böcker med World Social Forum historia och
verksamhet som mest hoppfulla uttryck för demokratisering. I Sverige har Arena
gett ut boken I rörelsenrnas tid som helt ägnas åt World Social Forum och de
massrörelser i Syd som deltar på dessa möten. Olika grupperingar från radikala
grupper i nybildade Nordic Action Network till Jordens Vänner, Attac och
LO-kretsar diskuterar ingående World Social Forum.
 
Det finns en stor skillnad mellan Social Forum på europeiska kontinenten, i
Braslien eller Indien och i Norden. Överallt annars är de stora fackföreningarna
mycket aktiva i processen. Särskilt i Sverige håller sig LO avvaktande även om
tankesmedjan LO-idedebatt är aktiv som arrangör i flera sammanhang. Något
svenskt Social Forum har ännu inte hållits därför att många organisationer vill
avvakta och hoppas att LO kommer med. Desto fler lyckade lokala arrangemang har
genomförts.
 
En annan skillnad är att i Norden har folkrörelsesamarbete för solidaritet och
miljö långa rötter bakåt. Delvis finns arrangemang och nätverk som redan arbetat
sedan länge med de frågor som WSF tagit upp. Inte minst är det EU-motståndet som
lett till ett systemkritiskt samarbete mellan olika typer av folkrörelser i
Norden. Under 1970-talet samlades systemkritiska rörelser på nordiska
sommarläger varje år inspirerade inte minst av norska Folkebevegelsens seger o
folkomröstningen om EU 1972. På 1980-talet startade miljö-, freds-,
solidaritets- och kvinnorörelsen Nordiska Alternativkampanjen där krav på
kontroll av gränsöverskridande kapitalströmmar ställdes tillsammans med kamp mot
storföretagens och stormakternas imperialism. Nordiska fredsfestivaler samlade
många människor med breda program om både nedrustning, miljö och rättvisa. På
1990-talet växte nordisk folkriksdag fram och nordiska nätverk som
Världsbanskforum. Nordiskt samarbete mot multilaterala investeringsavtalet växte
fram parallellt med växande nordiska kontakter i samband med Europamarschen mot
arbetslöshet 1997 och toppmötesprotester. Utmaningen nu är att kunna knyta an
till den växande internationella processen. Problemen är många. Risken för
politisk konsumtion som inte leder till förndring finns där. Debatten om hur
Social Forum kan bli ett sätt för socialdemokrater och andra vänsterpartier att
dominera rörelsen finns där både från de som önskar mer bredd på Social Forum
och de som önskar mer radikal handling. Men kanske är det som ser ut som
dominans av etablerade NGO:s och politiker i själva verket en nyorientering hos
fackföreningar? Söker dessa sig bort från ensidig förlitan på vänsterblockets
statsbärande ambitioner mot ett erkännande av behovet av samarbete med andra
folkrörelser i samhället?
 
Vi hoppas kunna komma med mer material om detta. Här presenterar vi tills vidare
en rapport om vad som hänt på förberedelsemötet för European Social Forum i
Berlin samt vad som hänt i de olika nordiska länderna. Dessutom ett reportage
från Asia Social Forum som för första gången hölls i januari i år och som nästa
år får sin uppföljare när World Social Forum hålls i Indien för första gången.
 
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
2. Social forum i Norden. Tord Björk och Louise Pettersson
 
Social Forum i Norden
 
Sverige
 
Flest lokala Social Forum har bland de nordiska länderna ordnats Sverige.
 
Skåne Social Forum
 
Skåne Social Forum hölls den 18-20 oktober 2002 i Lund. Det var ett mycket
välbesökt arrangemang. Under parollen "För en rättvis globalisering och en
hållbar demokratisk utveckling" deltog ett sextiotal organisationer med en mängd
föreläsningar, seminarier, workshops, kuturarrangemang, utställningar och
bokbord. Bland de deltagande organisationerna fanns LO och Socialdemokraterna i
Skåne.
 
Uppsala social Forum hölls den 25-27 april 2003 och presenterades som ett
arrangemang "för demokrati, miljö, solidaritet, mänskliga rättigheter och alla
människors lika värde". USF tänktes fungera som en plattform för samarbete
mellan progressiva organisationer i Uppsala för att underlätta såväl praktiskt
arbete som idéutbyte. Initiativet till USF har tagits av medlemmar ur Attac
Uppsala, men USF är inte knutet till någon organisation.
Louise som besökte delar av forumet uppfattade dock arrangemanget som
ganska splittrat, och i avsaknad av tydligt politiskt fokus. Kanske bidrog
det faktum att programpunkterna hölls mycket utspridda i olika byggnader
utan att det fanns en naturlig central samlingspunkt för besökare ledde
till frånvaro av den upplevelse av täthet som ofta blir fallet vid bra
sådana här möten. Frågan är i vilken grad mötet bidrog till uppluckring av
den sektorisering som ofta uppstått mellan olika rörelser och som kan
överträdas med hjälp av möten av typ Social Forum.
Antagligen hade det dock ändå stor betydelse för rörelserna
i Uppsala. 3000 besökte arrangemanget enligt uppgifter i Uppsala Nya tidning
 
Ett mindre social forum under namnet Östergötland Social forum hälls 30 augusti
till 1 september 2002 i Norrköping. En drivande initiativtagare var ATTAC men
ganska ovanligt var att arrangemanget även innefattade en demonstration under
temat Östergötland är inte till salu där man protesterade mot utförsäljning av
basbehov.
 
I Stockholm förbereds nu ett Social Forum som kommer att hållas under
våren 2004. Vi får anledning att återkomma till detta arrangemang.
 
I Sverige förbereddes också liknande möten som innan WSF startade 2001.
 
Inför svenska EU-ordförandeskapet startade Göteborgsaktionen som ordnade en
5-dagars motkonferens i Göteborg 2001. Föreningen Fritt Forum tog också ett
initiativ till en större samling under EU-toppmötet som fick 25.000 besökare
med seminarier och musikkonserter.
 
Fritt Forum återupprepades 2002 i Göteborg med ännu större uppslutning. Det kom
40.000 deltagare. Men i år gav samtliga partier avslag på Fritt Forums ansökan
om nya bidrag. I pressen förekommer uppgiften att för mycket autonoma och
vänstergrupper funnits med på Fritt Forum som en orsak till att inga bidrag ges.
Genom att Fritt Forum hållits utomhus och i tält med många musikuppträdanden är
deltagarsiffrorna inte helt jämförbara med Social Forum som brukar hållas
inomhus och bestå av stora debatter eller seminarier. Men ändå var Fritt Forums
folkbildande och politiska programmycket omfattande och med stort deltagande.
 
Socialistiskt forum har också börjat växa fram på olika håll i landet sedan
1999. Det började i Umeå där upp till 2.000 personer deltagit och har sedan
spridit sig till Malmö och Örebro både 2002 och 2003. Förra året hölls ett
socialistiskt forum i Stockholm med 1.500 deltagare. Arrangörerna har en mycket
stor bredd med både anarkistiska grupperingar, LO anknutna organisationer,
vänsterpartier och ibland Attac. Socialistiskt Forum Hölls 25 januari 2003 i Umeå,
och där för femte året i rad 1 mars 2003 i Malmö 4-5 oktober 2002 i Örebro
och 23-24 november 2002 i Stockholm.
 
 
Danmark
 
Här händer minst. Danska folkrörelser har varit upptagna av EU-ordförandeskapet.
Då organiserades i Köpenhamn ett NGO-Forum med 1.000 deltagare på Holmen som
till stora delar liknade ett Social Forum. Ett av de största inslagen var en
internationell privatiseringskonferens. Här var för ovanlighetens skull både
miljö och sociala aspekter lika fullödigt representerade. Vandana Shiva tog upp
privatiseringen konsekvenser globalt för gener och jordbruk, Niels Meyer för
energipolitiken och brittiska fackföreningar tog upp följderna av
privatiseringen av järnvägen medan en boliviansk bondeledare tog upp kampen mot
privatisering av vattnet.
 
 
I Århus och Ålborg bildades lokala NGO-Forum som knutit an till World Social
Forum och European Social Forum. Dessa lokala nätverk bildades inför danska
EU-ordförandeskapet 2002. Es genomfördes, men i nedbantad form i Köpenhamn.
Ett ambitiöst lokalt initiativ för att ordna en globaliseringskonferens i Odense
på Fyn hölls i något nedbantad form den 6-7 april i Köpenhamn i samband med
Attacs landsmöte, och med ett till synes mycket intressant program
 
Finland
 
Det första finska Social Forum genomfördes 8-10.2 2002. Arrangemanget var fyllt
av seminarier, workshops, debatter och planering av kampanjer. Frågor som togs
upp var bl.a. möjligheten av NATO-medlemskap, arbetslöshet, kärnkraft, fattigdom
i Finland och privatisering av tjänster. Demokratifrågan stod i centrum
motiverat av den rådande "marknadsfundamentalismen". i samband med arrangemanget
bildades rörelsen Pro Demokratia av aktiva i Jordens Vänner,
Livsmedelsarbetarförbundet, arbetslösa och andra.
 
Ett andra finskt Social Forum arrangerades 12.4 i år med drygt 1.000 deltagare
med Pro Demokratia och andra som arrangörer. Parallellt ordnades också Manifest
festivalen i form av tre dagars kulturaktiviteter.
 
I Finland finns också liknande arrangemang. Fackföreningarna återupptog i år sin
tradition från 1970-talet att ordna en solidaritetsdag och
solidaritetsorganisationen KePa ordnar i maj sin traditionella dag för tredje
världen med marknader och seminarier som brukar locka tiotusentals deltagare.
 
Det finns i Finland också långvariga samarbeten mellan folkrörelser i
globaliseringsfrågor. 1989 ordnades ett möte med folkrörelser från Indien om
utvecklingskritik vilket vidareutvecklats till fortlöpande utbyte av aktivister
mellan de två länderna. Flera finska folkrörelser och NGOs har aktivt lyckats
både intressera finska regeringen och folkrörelser i Syd för samarbete. De
deltar aktivt i WSF internationella kommitte. Kontakter mellan brasilianska
organisationer som arrangerar WSF och indiska folkrörelser uppstod på ett möte i
Helsingfors i juni 2001. Detta bidrog till att WSF nu flyttas från Brasilien
till Indien.
 
Samarbetet med indiska folkrörelser har varit omfattande och bl.a. lett till
organiserandet av 1.000 folkrörelsemöten i Indien om demokrati, miljö, ekonomi,
globalisering och andra frågor inom det gemensamma projektet Vasudhaiva
Kutumbakam, VK. 19 maj formaliseras den finska föreningen VK. Samarbete söks
också aktivt i Norden. I Indien deltar VK i arrangörskommitten för WSF.
 
www.kepa.fi/uutiset/talous/2334
 
 
Norge
 
Sedan flera år ordnas en stor globaliseringskonferens i Oslo med många
folkrörelser som arrangöreroch upp till 1.500 deltagare. I november förra året
döptes mötet om till globaliseringskonferense - en annen verden er mulig vilket
knyter an till WSF:s budskap.
 
Folkrörelserna bakom globaliseringskonferensen har nu bildat ett nätverk för
Social Forum i Norge.
 
http://www.globalisering.no
En rapport finns på http:// www.geocities.com/iglu01/no/globalisering/konferense02.html 
 
Länkar:
 
European Social Forum: http://www.fse-esf.org/
 
World Social Forum
 
http://www.forumsocialmundial.org.br/home.asp
http://www.portoalegre2003.org/publique/
 
Asia social forum http://www.wsfindia.org/
 
Nätverket Offensiv Folkbildning som bildade förening nyligen har tidigare
sammanställt en bra sida med tips på föreläsare och litteratur om Social Forum:
http://www.folkbildning.net/offensiv_folkbildning/018ED864-005B8E21
 
Socialistiskt Forum Malmö: http://www.malmo.abf.se/soc/
 
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
3. Asia Social Forum. Rapport från Tord Björk
 
Förhoppningarna är stora på att Indien ska klara uppgiften att föra ut World
Social Forum ut i en annan värld än den där det började i Porto Alegre i
Braslien 2001. Utmaningen är stor. World Social Forum har redan blivit en
samlingspunkt för världens alla folkrörelser och närstående NGOs och politiker
som önskar alternativ till nyliberalismen. De politiska, kulturella och
praktiska problemen är stora när möten som kan locka 100.00 deltagare ska
arrangeras där vägen till en annan värld förhoppningsvis kan utstakas. Hittills
har World Social Forum varit dominerat av Latinamerika och Latintalande delar av
Europa. Det har varit befriande jämfört med de globala möten där USA och
Storbrittaniens NGOs har dominerat. Men det är långt till att starkt bli ett
uttryck för krafter i alla delar av världen. Latinamerika är en del av tredje
världen. Men man står närmare de europeisktalande länderna i Nord än vad man
står till många länder i Asien och Afrika. Skillnaderna mellan Brasilien och
Indien är större än mellan Brasilien och Europa när det gäller politisk kultur.
Förr eller senare måste WSF ta språnget ut ur den europeisktalande delen av
världen och Indien var det land många hoppades på. Därför såg många med spänning
fram emot att ett större regionalt Social Forum arrangerades i Indien.
 
För första gången ordnades Asia Social Forum i Hyderabad i början av januari
2003. Det kom fler än vad arrangörerna hade förberett deltagarkort för. Efter
drygt 14.000 deltagare slutade man därför att räkna. 20.000 kan man räkna med
deltog på de hundratals arrangemangen runtom i fem-miljonerstaden på högplatån i
södra Indien. 1.500 frivilliga skötte det praktiska. Det gjorde de med god
ordning. Till skillnad från i Porto Alegre där det fanns stort stöd från staden
så är det politiska läget i Indien mycket besvärligare. På många håll regerirar
hindunationalister sokm gör det olämpligt, i Hyderabad härskar nyliberalismen
men med ett visst mått tolerans i en stad där dataindustrin blomstrar. Men
universiteten, jainisternas folkets hus, journalistfacket och hundratals andra
ställde upp med lokaler och resurser. Allt i ett behagligt klimat runt 30 grader
med ständig sol som man skyddade sig från under stora konferenstält.
 
Det politiska huvudinnehållet var detsamma som i Porto Alegre utom på en punkt.
Samma brokiga skaror av NGOs och folkrörelser satte upp sina utställningar och
bokbord i långa rader, tyska miljöpartiets Heinrich Böll Stiftung arrangerade
stora debatter och fackföreningar och miljörelser mötte varandra. Men utöver de
två huvudteman som gällt tidigare mot nyliberalismen och mot kriget tillkom nu
kampen mot kommunalismen. Det återkom överallt som ett jättestort monster i
demonstrationståget som skulle bekämpas, i debatter och seminarier och när
folkrörelseaktivister talade mot att WSF skulle ordnas i Indien. Communalism är
det indiska begreppet för den egna folkgruppens utstötning av andra. I Indien är
detta en stor politisk fråga. I höstas dödades mellan 20.000 och 40.000
människor i pogromer i delstaten Gujarat, till den övervägande delen muslimer.
Efter pogromerna lyckades det hindunationalistiska partiet vinna en
överväldigande politisk seger i delstatsvalet och mångdubbla sina röster
gentemot de sekulära partierna. Det strukturella trycket för att framkalla nya
pogromer för att ytterligare stärka hindunationalismens makt i Indien är stor,
regeringsmakten i Delhi ligger redan i deras händer.
 
Den politiska situationen är alltså den motsatta mot Brasiliens. I Indien har
folkrörelsenra och vänstern motvind. Man talar i detta historiskt medvetna land
om risken för ett nytt Braslien 1964, det år när vänstern förlorade makten i
brasilien efter en högerns militärkupp underblåst av det alltid närvarande USA.
Efter många år av diktatur lyckades fackföreningarna och andra folkrörelser få
bort diktaturen och destuom fortsätta kampen för demokrati. I Indien ser det
annorlunda ut. Det gör att flera folkrörelseaktivister såg med tveksamhet på att
ordna WSF i Indien därför att det skulle ta för mycket krafter från den inhemska
kampen mot hindunationalism och nyliberalism.
 
För aktivister utifrån framstod dock Asia Social Forum som en indisk och
asiatisk framgång. Bangladesh fackföreningar som deltagit i protesterna under
EU-toppmötet i Göteborg och varit med och bildat People´s Global Action talade
om att det var första gången de sett att så många indiska fackföreningar kunde
samsas och delta i samma möte. I ungdomslägret som till skillnad från i Porto
Alegre var centralt placerat och välskött var det samma sak, bredden på
deltagande indiska ungdomsorganisationer hade aldrig varit så stor vid en
gemensdam samling hävdades det. Den mycket splittrade vänstern i Indien samlades
också i gemensamma debatter om socialismens framtid på ett sätt som inte
förekommit sedan decennier. Marxist-leninistiska partier tillsammans med stora
kommunistpartier och socialdemokrater, gärna också med inbjudna miljöaktivister
och fackföreningsledare.
 
Utåt sett framstår ASF som en i högsta grad röd tillställning med hammaren och
skäran vajande på fanor över folkmassor med framstormande arbetarkvinnor. Den
politiska oppositionen som står nära folkrörelser domineras av kommunistpartier
av alla de slag. Stora kommunistpartier säljer glansbilder av Marx, Engels och
Stalin på sina bokbord. Arrangören av filmfestivalen med 115 bidrag under ASF
heter Stalin K. Tittar man på NGOernas bokbord så finns där som vanligt diverse
litteratur om AIDS och utvecklingsporjekt men också mitt i det politiskt
neutrala materialet en bok om någon revolutionär kommunisthjälte från
1930-talet.
 
Men skenet bedrar. Visserligen bevaras det mesta i Indien som det en gång har
varit längre än i kanske någon annan politisk kultur i världen. Maoistiska
partier är fortfarande verksamma och för ibland en väpnad kamp. Pressen kunde
närmast dagligen meddela om hur poliser blivit överfallna och dödade i
utkanterna av den delstat där Hyderabad var huvudstad. En del
marxist-leninistiska partier motsatte sig ASF som ett försök från imperialismen
att med hjälp av NGOs och utländsk finansiering hindra revolutionen och försöka
ersätta den folkliga kampen med reformism. Tillsammans med en författarförening,
en del urbefolkningsgrupper och kastlösas organisationer ordnade de en
demonstration mot ASF som drog något fler deltagare än den som folkrörelser på
ASF ordnade. Kamp och splittring är en daglig realitet i Indien där 20.000
bönder begår sjävlmord på ett år i desperation över sitt armod.
 
De många kommunistiska symbolerna döljer dock mer än en hård politisk vardag
eller kvarvarande doktriner från stalinismens 30-tal. De stora
kommunistpartierna i Indien som säljer Stalinbilder på sina bokbord bär
samtidigt regeringsansvaret i en del delstater och för enligt många en närmastt
nyliberal socialdemokratisk politik. Leende flickor som dansar på ASF:s plats
för kulturuppvisningar kommer visserligen från en rörelse startad av en
kommunist på 1930-talet men den är lika behövlig idag som den var då den
bildades i kampen mot analfabetism. Visserligen knorrar alternativrörelser och
folkrörelser med vänstersossar eller radikala marxistlenister som befinner sig
inne på ASF över dominansen från de organisationer som står nära de stora
kommunistpartierna. Starkast är People´s Science Forum. Men de flesta ser det
som en praktisk nödvändighet. Det behövs stor kapacitet för att ordna ett så
stort möte och den vanan har People´s Science Forum folket med hjälp från en del
andra. Att de står nära hammaren och skäran är ingen hemlighet, men på ren
svenska skulle de heta ABF, Arbetarnas Bildningsförbund.
 
Det fanns oro och spänningar inför mötet. Inte så mycket för de folkliga
protesterna från revolutionära rörelser. Den kritik som riktades mot ASF togs av
många på allvar, särskilt kritiken mot beroendet av utländsk finansiering,
särskilt den amerikanska från Ford Foundation och andra som stött WSF.
 
En konflikt som framställdes som viktig var frågan om ASF var ett öppet forum
som det kallades eller en plats för folkrörelsers mobilisering. För
fackföreningar och andra folkrörelser var det märkligt att komma till ett möte
utan att det fattades gemensamma beslut om mobilisering. Folkrörelserna i Indien
har ont om resurser. Tid och resepengar kan knappast slösas bort på till intet
förpliktande träffar. Hos många alternativrörelser var rädslan den motsatta. Att
ASF och WSF skulle förlora sin öppna karaktär och förvandlas till en
organisation som fattade beslut för alla närvarande. Inte minst hade Chico
Whitaker den oron som representant för brasilianska kyrkan och medlem i
internationella WSF kommittén. Miljö- och alternativrörelsen oroade sig också
för en total dominans av fackföreningar.
 
Det visade sig att oron var ogrundad. Som i de flesta andra länder där Social
forum ordnas är fackföreningarna de mest centrala organisationerna. Framväxten
av ett nätverk för folkrörelser som bygger på de politiska manifest som
folkrörelser använt för att uppmana till deltagande på WSF har inneburit att
folkrörelsernas roll blivit tydligare. På ASF ordnades ett möte för detta
folkrörelsenätverk som formellt bildades några veckor senare i porto Alegre. Det
märktes snabbt hur viktigt folkrörelsenätverket var eftersom alla inflytelserika
fackföreningar och andra kom dit även om det sammankallats i sista stund. Något
försök att ta över ASF handlade det dock inte om. När en facklig representant
föreslog att ett gemensamt uttalande skulle utarbetas och antas på ASF sista
plenum så avvisades det snabbt av andra fackliga delegater som pekade på att så
fungerar inte Social Forum. Däremot kunde man anta ett uttalande i närvarande
folkrörelsers namn, något man snart började förbereda. Även om fackföreningar i
hela världen är kända för att alla deras leadre måste få tala på ett möte
märktes snart en stor respekt också för andra rörelser. Mycket snabbt kortades
fackföreningarnas talarlista ned till förmån för alternativrörelsens Medha
Patkar. Hon representerade den breda National Peoples movements alliance med
Narmadarörelsen som samlande kraft. Det är uppenbart att även om
fackföreningarna är mer inflytelserika och har mer resurser än andra
folkrörelser ser de betydelsen av att Social Forum både är en plats för mer
jämbördigt samarbete med andra folkrörelser och att det dessutom är ett öppet
forum där man inte tar beslut för alla närvarande.
 
Det kommer dock vara en lång väg att gå. Den indiska befolkningen bryr sig inte
så mycket varken om fackföreningar eller miljörörelser. Varken det politiska
eller utvecklingsinriktade språk som facket eller NGOs använder når ut till mer
än mindre delar av samhället. Att vänsterdominasen inte är helt oprpblematisk
märktes på hur man såg på aktivister som grundade sig på indiska traditioner.
Sådana fick utstå påpekanden för att deras hårfrisyr var hinduisk eller
marginaliserades i programmet till mer undanskymda platser på små workshops
eller seminarier.
 
I förhållande till lokalbefolkningen var det tvärtom. Få visste om att ASF
överhuvudtaget hölls i staden. Samtidigt med ASF ordnades flera andra större
folkmöten. Ett möte för näringslivet med företrädare för WTO samlade många, ett
nationellt möte för handelskasten samlade stora folkmassor, ett separatiskt
folkmöte för att dela upp delstaten med argument riktade mot privatiseringen av
vatten samlade än fler.
 
De som mötte stort intresse bland talarna på ASF bland lokabefolknignen var de
som använde sig av ett annat språk i den politiska kampen än vänsterns och många
folkrörelsers sekulära former. Rakesh Batt är en av de många fängslande
personligheterna på ASF. Han är hindu och för den politiska kampen mot hindu-
och islamitiskt fundamentalism med hjälp av de heliga hinduskrifterna och
koranen. Många år tillbringade han i Iranskt fängelse eftersom han vägrade att
acceptera prästväldets felaktiga bruk av koranen. Hans berättelser om
hinduismens och islams tolerans fångade så lokala lyssnare att de snabbt
sammankallade till ett folkmöte med närmare 700 deltagare i en förort dit han
bjöds in. Han kunde också berätta om hur en grupp adivasis, termen för
urbefolkning i Indien, hade svarat på hans fråga om vad globalisering är. Den
som talade för gruppen var en liten flicka som kunde tala ett annat språk än det
egna. Hon vidareförde vad gruppen tänkte. De sa att de inte förstod så mycket
men en sak förstod de. Att de skulle utplånas.
 
Indien var fyllt av berättelser. Roy Burman kämpade för urbefolkningarna i
Indien som sammanlagt är 80 miljoner. Han hade varit med i befrielsekampen när
demonstrationerna kunde samla 5 miljoner deltagare. Som många äldre aktivister i
Indien kände han väl till Sverige. På inbjudan för att undersöka samernas
situation hade han varit i Uppsala och Jokkmokk, Senare på ett möte om
urbefolknignar i Mexiko hade han kunnat bemöta lovord om svensk makt för
urbfolkningar. Han konstaterade att sameparlamentet hade mindre makt än vad en
indisk urbefolkningsby. Det tog honom inte lång tid att beskriva den globala
situationen för urbefolkningarna och det utrotningshot de lider under med en
mycket stor andel av världens naturrikedomar på sina territorier. Burman oroade
sig för att ASF och WSF tog bort kraften från kampen mot hindunationalismen. När
han hade försökt få igång en fasta enligt Gandhis metod hade andra varit för
upptagna av att organiera ASF för att kunna bry sig. En fasta kräver mycketr
resurser för att få politisk effekt så det behövs tillräckligt många för att det
ska vara nyttigt. Burman var motståndare till att WSF skulle ordnas i Indien
2004.
 
Mest imponerande var dock kvinnorna. De fanns överallt. Väntande i
demonstrationsled för att kämpa för sina rättigheter, som organisatörer och
deltagare. Inga andra kunde skapa en sådan kontakt med publiken. Språken kunde
vara många i detta land där hindu talas av två av fem och det finns gott om
många andra stora språk. Med hjälp av växling mellan det påtagliga och det
allmänna, mellan gemensamma paroller och sånger, mellan rationella argument och
känslor vävs en demokratisk gemenskap fram som överbryggar språkbarriärer och
vardagens svårigheter.
 
Efter ASF beslutade sig indiska organisationer till slut för att ordna WSF
16-21. januari 2004 i Mumbai, det som förr kallades Bombay. I Hyderabad märktes
samma media fixering som i väst. Globaliseringsrörelsen och WSF sades ha sin
början i Seattle. 50.000 demonstranter i USA blev viktigare än 500.000 i
grannstaden Bangalore som demonstrerat mot WTO 1993. I själva verket har
massrörelsen mot storföretagens globaliseringen växt fram i tredjen världen.
 
För Norden innebär flytten från Porto Alegre till Mumbai en utmaning. Direkta
kontakter mellan Indien och Braslien uppstod första gången i Helsingfors när
Vijay pratap från Vasudhaiva Kutumbakam och Ashok Rao från en fackförening
träffade Gryztowski från IBASE som är en av intiativatagdne organisationerna
bakom WSF. Finska folkrörelser hart kunnat följa processen väl. Men framförallt
innebär flytten en ny öppning för nya perspketiv. Precis som vi Europa nu ser en
öppning för annat än sociala frågor kan ett möte i Indien också ta upp bredare
perspektiv. Inte minst är Norden i högre grad än centraleuropa
naturresursekonomier vilket gör miljöfrågan, fisket och jordbruket viktiga. Det
kolonila förflutna finns i mycket liten grad. Den mångfald som finns i Indien,
finns till viss del också mer i den nordiska globaliseringsrörelsen än på många
andra håll. I Norge går demonstranterna i folkdräkt i kampen mot Världsbankens
och WTO:s kulturpolitik. Det finns anledning och möjlighet att samordna nordisk
arbete inför WSF i Indien.
 
1 juni ordnar indiska förberedelsekommittén ett asiatiskt möte inför WSF 2004.
Man önskar ett så stort asiatiskt inflytande som möjligt när WSF nu ska flyttas
till en ny världsdel. Nu har självmedvetandet ökat. I inbjudan till det
asiatiska mötet påminner man om tidigare liknande möten som Social Forum. 1989
ordnades People´s Plan for the 21 st century i Hiroshima, ett asiatiska möte som
sedan växte och fick deltagande också i centralamerika. Nu är man angelägen
omdeltagande från Västasien, eller som det kallas med ett kolonialt språkbruk
enligt indierna, Mellersta Östern. Att man är rosenrasande på Irakkriget märks.
Det är bra att de asiatiska folkrörelsernas självmedvetenhet växer. Det bådar
gott inför World Social Forum i Mumbai.
 
- - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4. European Social Forum i Paris. Rapport från förberedelsemöte i Berlin. Tord Björk
 
300 personer deltog på föreberedelsemötet från hela Europa. Främst från
Frankrike som är värdar för ESF i Paris november samt Italien, Storbrittanien
och Tyskland. Från Sverige deltog Helena Tagesson och Johan Rönnblom från Attac,
Petter från Ung Vänster, Anders Svensson från antikrigsnätverket i Göteborg och
Tord Björk från Miljöförbundet Jordens vänner. Från Danmark deltog tre personer
från antikrigsnätverket, från Finland har kommit rapport om att en representant
från Attac deltog och från Norge kom ingen. Från miljörörelsen deltog Lega
Ambiente som är en stor radikal miljöorganisation i Italien samt Jordens Vänner
från Tyskland, Frankrike och Sverige. Även ytterligare miljöorganisationer från
Frankrike, Ungern och Ryssland deltog. I den mindre redaktionskommitten för
pogramförhandlingar deltog Tord Björk som representant för Sverige. Från större
länder dominerade facket och vänstern som företrädare för nationella
delegationer.
 
Svensk mångsidig EU-kritisk ESF strategi
 
Svenska delegationen hade likartad syn på ESF. Alla ser positivt på att det
finns starka inslag i ESF som får kampanjkaraktär riktat mot t.ex. krig,
storföretag eller WTO. Samtidigt är alla angelägna om att ESF är ett mycket
öppet forum där både NGOs och radikala grupper kan känna sig hemma. Det finns
olika förhållningssätt bland deltagande svenska organisationerna till EU men
samtidigt ser alla vikten av att erkänna att befolkningen i Norden och särskilt
Sverige och Norge är motståndare eller mycket kritiska till EU. För ESF är det
en utmaning att expandera norrut. Visst motstånd fanns mot detta med argumentet
att vi är emot EU eller som det heter att vi inte vill vara europeiska, men
franska delegationen kunde till slut övertygas. I den avslutande plenumdebatten
framkom dock att skepsis mot EU-motståndare inte alls handlar om ja till EU:s
politik eller expansion av EU:s makt. Många önskade entusiastiskt det svenska
EMU-motståndet lycka till i folkomröstningen.
 
Facket dominerar
 
Det har funnits oro för att ESF blir dominerat av reformistiska NGOs och
akademiker. När man läser programförslag får man också lätt ett sådant intryck.
I själva verket var dock förhandlingar om program dominerat av fackföreningar
som metallarbetarförbundet i Italien och CGT och SUD i Frankrike. Samtidigt var
fackföreningarna mycket måna om att respektera andra rörelser. Kritiken mot att
ESF söker etablera sig som en partner till EU visade sig inte stämma, åtminstone
inte denna gång. Förslag om att ordna dialog med EU-kommissionen möttes av
likgiltighet. Dialog önskar man med politiska partier i första hand. Tyska
Jordens Vänner har här en rakt motsatt inställning och önskar särskilt en dialog
med EU-kommissionen och EU-politiker. Här finns en påtaglig skillnad i svenska
och norska Jordens Vänners syn och systerorganisationer i västeuropa.
Miljöorganisationer i öst var mer skeptiska till EU. Det finns ett växande
seriöst intresse från stora fackföreningar på kontinenten att satsa på ESF för
att öka kontakterna med andra folkrörelser. I land efter land håller
samförståndet mellan statsbärande partier, även när de är socialdemokratiska,
och facket på att upphävas eller i hög grad mista sin legitimitet.
 
Små länder och rörelser har möjligheter till påverkan
 
Kritiken mot att ESF:s beslutsprocess är sluten och svår eller omöjlig att
påverka visade sig inte heller vara helt sann. Åtminstone för deltagare från små
länder var det lätt att skaffa sig både informellt och formellt inflytande.
Beslut tas genom konsensus i möten som först är öppna för alla. Sedan bearbetas
de synpunkter som kommit fram i en programkommitte där varje land har en delegat
förutom värdlandets arrangörskommitte som har många. Den helt övervägande delen
av praktiskt och ekonomiskt ansvar ligger på arrangörslandet och även
deltagandet domineras av värdlandet. Därefter läggs förslaget på nytt fram i en
stor församling, bearbetas på nytt och läggs fram igen varpå eventuellt smärre
justeringar kan göras igen. Konsensusmodellen leder till att alla organisationer
kan känna sig någorlunda trygga. Samtidigt innebär den att saker tar tid och att
det blir korridoruppgörelser som i många fall får bestämma när majoritetsbeslut
inte kan avgöra skiljaktigheter. Små länder där olika rörelser lätt samarbetar
och kan utnyttja sin mångsidiga kontakter med andra länders systerorganisationer
kan väl utnyttja sin organisatoriska smidighet för att komplettera sin starka
formella ställning med en stark informell roll.
 
Konsensusmodellen leder till en viss grad av oklarhet men den har också påtaglig
fördelar. Det finns förstås strukturella maktförhållanden bland arrangörer som
märks i sättet att lägga upp programmet som är svåra att påverka. Å andra sidan
ger ESF möjligheten för krafter som önskar sig mer demokratiska former och
tydligare kamp att ena sig och ordna egna seminarier som lätt kan få lika stort
deltagande som de mödosamt framförhandlade gemensamma plenarierna. Framförallt
finns det också möjligheten att länka aktiviteter och kampanjer till ESF möten
på ett sätt som rörelser med ett tydligt politiskt budskap kan utnyttja. En
stark närvaro från partier som eftersträvar statlig makt finns. Men genom att
partier inte direkt företräds i förhandlingar utan måste förankra sig i
folkrörelser eller NGOs för att kunna förhandla så har rörelser som inte
domineras av partier bättre möjligheter än i många andra fall att göra sin röst
hörd.
 
Framåt för miljörörelsen.
 
ESF programmet byggs upp genom gemensamt organiserade plenarier med 2.000
deltagare. 50 sådana planeras för Parismötet. Därutöver kan organisationer
samarbeta och ordna större seminarier eller mindre workshops. Första ESF som
hölls i Florens förra året hade ett plenarium om miljö, denna gång blir det tre
om energi och trafikfrågor inklusive känrkraften, hållbar produktion och
konsumtion samt försvaret av vatten, biologisk mångfald och energi som
gemensamma nyttigheter mot privata vinstkrav. Dessutom blir det som i Florens
ett plenarium om hållbart jordbruk. En framgång för miljörörelsen är också att
miljöaspekter har kommit in i ett flertal andra plenarier vilket inte skedde i
Florens. Det gäller ekologisk skuld, miljörättigheter, oljans roll i krig,
storföretagens ansvar för miljö och kamp mot arbetslöshet som uppstår pga social
och miljödumpning. Ett bekymmer för miljörörelsen har varit att Jordens Vänner i
Italien var motståndare till ESF. Jordens Vänner i frankrike är nu psotiva
vilket underlättar för Jordens vänner i hela Europa att mer aktivt delta
tillsammans med andra miljörörelser.
 
ESF förberedelsemöte i Göteborg i september?
 
För den svenska delegationen var den viktigaste frågan att förlägga ett
förberedelsemöte för ESF i Göteborg i slutet av september för att öka det
nordiska deltagandet. Tidigare har Helena från Attac varit ensam från Norden i
förberedelseprocessen. Istanbul sa sig också villiga att att stå värdar för
detta möte. Frågan avgörs på ett mindre ESF-möte i samband med protesterna mot
G-8 mötet i Evian i slutet av maj. Tills dess behöver förberedelser komma igång
för att stärka Sveriges chanser att bli värd, inte minst gäller det att ordna så
att deltagande från östeuropa blir möjligt.
 
 
En norsk rapport från Asia Social forum finns i Verdensmagasinet X:
http://www.verdensmagasinetx.no/0301/hyderabad.html
 
Asia Social Forums hemsida: http://www.wsfindia.org
 
Ett asiatiskt förberedelesmöte arrangeras i Mumbai i Indien 1-2.6 inför för
World Social Forum 2004 som hålls i Indien.
 
 
Tord Björk
tel +46 44 12 32 94
 
Africa Social Forum
 
I Afrika har redan två kontinentala möten hållits. Det första i Bamako i Mali
5-9.1 2002 med deltagare från 200 folkrörelser, det andra 5-9.1 2003 Addis Ababa
i Etiopien med lika många deltagare. Kritiken på dessa möten har varit hård mot
NEPAD som är ett nyliberalt utvecklingsprogram som Internationell finsiella
institutitioner och västländerna söker pressa afrikanska länder att genomföra.
 
De officella rapporterna från Africa Social Forum hittar man här:
 
2002: http://aidc.org.za/NEPAD/Reader/African%20Social%20Forum.html
 
2003: http://www.citizen.org/cmep/Water/cmep_Water/articles.cfm?ID=9032#108
 
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
5. Nordisk anti-kapitalistisk nettverk, Sjur CP, Yelah
 
 
Det nordiske nettverket av People Global Action - Nordisk anti-kapitalistisk
nettverk
 
Fredag 25. til søndag 27. april hadde det nordiske nettverket av People Global
Action sitt møte i Stockholm. Det nordiske nettverket ble der døpt Nordic
Anti-Capitalist Network, No border Network, NACN. Vi var rundt 50-60 aktivister
fra Norge, Sverige, Danmark og Finland, hvor det neste møtet vil bli holdt i
desember. Blant deltagerne var det blant annet folk fra Globale røtter,
Transformers, Anti Fasistiske Akasjon, Alarm, Disobidents, Humla, Autonome
Sosialister og Demokratisk Alternativ. Det kom journalister fra Indymedia og
Yela.net.
 
Alle deltagerne arbeider innenfor People Global Actions fem prinsipper, som vil
si at man motsetter seg kapitalismen, imperialismen og føydalismen, samt alle
avtaler, institusjoner og regjeringer som skaper en destruktiv globalisering og
motsetter seg alle undertrykkende strukturer og systemer, samt diskriminasjon,
inkludert, men ikke utelukkende, patriarki, rasisme og religiøs fundamentalisme.
Man vil konfrontere framfor å drive lobby eller å få fram reformer ettersom de
kapitalistiske organisasjoner både er ensrettede og udemokratiske. Man vil gjøre
et opprop for sivil ulydighet, støtte folkelige bevegelser og initiativ, rådføre
videre kamp slik at den kan maksimerer respekt for alle former liv og
undertrykte mennesker, samt skape lokale alternativer til den globale
kapuitalismen. Organisasjonsfilosofien er basert på desentralisering og
autonomi.
 
Det nordiske nettverket forsøker å komme bort fra globaliseringsbevegelsens
reaktivitet og fokusere på de agendasettende kampene, samt styrke og synliggjøre
de felles kampsakene som finnes i Norden. Møtet utgår fra kamp og vil koordinere
felles kampanjer i Norden, noe som kan gi styrke. Man ønsker å finne fram til en
samtidighet, felles konsept og å finne alternativ til toppmøtemobiliseringene.
...
 
Mye av tiden ble brukt til å diskutere vår bevegelse, hva vi hadde gjort, hvor
vi var og hvor vi vil hen. Spre sympati for hva vi holder på med, komme oss og
finne nye strategier og mål etter at krigen imot Irak nå er slutt
 
Spørsmål vi diskuterte var:
 
1. Hvilke kamper pågår? Hvilke deltar dere i og hvilke skjer utenfor
"bevegelsen"?
 
2. Hvilken karakter har kampene (Åpne eller skjulte, massekamper eller
"individuelle")?
 
3. Hvordan kommuniserer disse kampene med hverandre?
 
4. Hvordan kommuniserer de internt og utad (media, organisasjon, symbolikk)?
 
5. Hvordan forsøker dere å skape samtidighet og linke sammen kampene
(samlende konsept, aksjonsdager, koordinasjon)?
 
6. Hvilke mangfold av taktikker anvendes? Hvilke går sammen og mellom hvilke
er det konflikt?
 
7. Hva holder bevegelsen sammen (metode, fiendebilde, analyse, felles
historie)?
 
8. Hvilke åpne bredere forumer arbeider dere innen (sosiale forum, nettverk,
folkebevegelseskoordineringer)?
 
9. Hvilke former for "skjold" mot repressjon anvender dere?
 
10. Hvordan ser forholdet teori og praktikk ut?
 
11. Pågår det en teoretisk diskussjon knyttet til kampene?
 
12. Hvilke former for "laboratorier" anvender dere fer å starte kamp og skape
aktivitet (reiser, grunnkurs, aksjonstrening). Hvilke "undersøkelser" anvender
dere for å utvikle kampene (arbetsplassundersøkelser, studiegrupper)?
 
 
/ Sjur CP * Wednesday April 30, 2003 at 12:50 AM
 
Något kortad, den fullständiga artiklen finns på:
 
från http://www.indymedia.no/news/2003/04/9714.php
 
Det omfattande förberedelsematerialet om bl.a. WSF, PGA mm hittar man på:
 
http://www.globaliseringunderifran.org
 
 
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6. Den hungerstrejkande Göteborgsfången frisläppt
 
Den 32-årige man som hungerstrejkat på Skänningeanstalten sedan
januari är nu släppt ur fängelset sedan den 26 april. Mannen dömdes för våldsamt
upplopp under Göteborgskravallerna. Åklagarens enda bevisning var två
polismäns motsägelsefulla vittnesmål.
 
Mer info se Yelah
 
Saxat från Yelah 30.4
http://www.yelah.net/yelah/20030331/kommentar030426
http://www.yelah.net/yelah/20030331/kronika030426
 
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
7. Kommande evenemang:
 
a. Resa till G8-mötet i Evian, Helena Tagesson, ATTAC-Sverige
 
Tänk, diskutera, protestera! Få nya kompisar! Möt våren i Alperna! Följ
med till G8-mötet!
 
Den här bussresan är öppen för alla.
 
Det kommer att bli en väldigt spännande mobilisering. Titta gärna på
G8-sektionen på Attacs hemsida, som finns här:
http://www.attac.nu/index.php?sc=663,1. Titta också på länksamlingen på
http://www.g8-evian2003.org, eller på http://www.attac.info/g8evian, eller
på http://www.crid.asso.fr/g8/spam.htm för en överblick över några av dem
som mobiliserar, och lite grann av vad som ingår i motkonferensen.
 
Avresa: antingen a) med färja från Göteborg till Fredrikshamn, på morgonen
torsdag 29 maj. Där hoppar vi på en buss, som kör oss till Genève.
Eller b) med buss från Köpenhamn, samma dag klockan 12.00.
 
Ankomst: på morgonen fredag 30 maj
 
Hemresa: på kvällen söndag 1 juni, efter den stora demonstrationen. Vi är
alltså tillbaka i Sverige dagen efter, måndag 2 juni.
 
Kostnad: 850 kronor för Fredrikshamnsalternativet (inklusive färja). 650
kronor för Köpenhamnsalternativet. Fortfarande tigger vi och våra danska
kollegor "sponsringspengar" från ekonomiskt starka organisationer, varför
priset kan komma att sjunka något ytterligare innan det är dags för avfärd.
 
Boende: vi planerar att tälta i den intergalaktiska alternativbyn (se
http://www.village-intergalactique.org). Som ett alternativ arbetar de
schweiziska organisatörerna fortfarande på att få loss skolor eller dylikt
för tillresta demonstranter att sova i, men det är oklart om det kommer
att lyckas. Det finns också möjligheter till "solidaritetsboende" hemma
hos aktivister, genom annonssystemet på http://www.attac.info/g8evian. Var
och en kan naturligtvis själv också boka vandrarhem eller hotell i Genève
eller dess omgivningar.
 
Anmälan: skicka ett mail till g8evian@attac.nu, eller ring Helena på
0706-936639.
 
Hoppas vi ses!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- -- - - - - - - - - - -- - - -- -
 
b. Diskussionsmöte om demokrati och försvar för det allmänna,
Folkrörelsestudiegruppen & Alternativ stad
 
Folkrörelsestudiegruppen ordnar i samarbete med Alternativ Stads grupp
till försvar för det allmänna ett diskussionsmöte om demokrati och
allmänningar lördagen den 1 juni. Dessa punkter står på programmet.
 
1. Samhällets demokratisyn: exemplet skolan
 
Med en utgångspunkt i läroböcker för skolan diskuteras vilken
demokratisyn som är förhärskande i dagens Sverige och vad vi kan göra
för att förandra den.
 
2. Kamp för demokratin: Göteborgsrättegångarna och EMU-omröstningskampanjen.
 
Vilka politiska krav bör ställas för att föra kampen för rättvisa och
demokrati framåt i EU-medlemslandet Sverige? Finns en reformistisk
dialoglinje, en folkrörelselinje och en revolutionär
konfrontationslinje som kan förena eller splittra EU- och
globaliseringskritiska rörelsen?
 
3. Demokratin och allmänningar
 
Vi samtalar om begreppet allmänningar och hur allmänningar hör ihop
med demokrati, eventuellt också kring de texter som hunnit
formuleras tills dess. Alternativ Stad har satt igång en grupp som ska arbeta
med allmänningar och i första hand formulera texter kring
detta.
 
Vi inbjuder även dig som är intresserad och vill delta i diskussionerna.
Hör gärna av dig i förväg så du kan få bakgrundsmaterial.
 
Mötet kommer att följas av ett kortare årsmöte där folkrörelsestudiegruppen
kommer att formalisera sig som organisation.
 
Louise Pettersson
 
- - - - - - - .- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
c. Inbjudan till riksmöte om EMU, Miljöförbundet Jordens Vänner
 
Miljöförbundet Jordens Vänner arrangerar riksträff och upptaktsmöte:
 
För miljö och solidaritet - Nej till EMU!
 
Söndag 1 juni kl 10-16
Solidaritetsrörelsernas hus, Stockholm
Adress: Tegelviksg. 40 (Buss 46 från slussen mot Sofia till ändhållplatsen)
Miljöförbundet Jordens Vänners årsmöte beslutade att aktivt arbeta för ett
nej till EMU i folkomröstningen. Nu drar vi igång arbetet med en riksträff
i Stockholm. Alla EMU-motståndare som är engagerade i freds-, miljö-,
solidaritets-, rättvisefrågor lokalt eller på riksnivå är välkomna.
 
Mötet är för dig som anser att kampanjen inför folkomröstningen borde
handla om vad ett EMU-medlemskap innebär för våra möjligheter att arbeta
för miljö och solidaritet, globalt såväl som i Sverige. EMU handlar inte
bara om hur våra mynt ska se ut utan om vi skall fortsätta på den
nyliberala och elitistiska EU-vägen eller inte!
 
Vi menar att ett EMU-medlemskap stimulerar privatiseringar och ökade
ekonomiska klyftor samtidigt som demokratin urholkas ännu mer. Det blir då
ännu svårare att i grunden förändra politiken, något som är nödvändigt för
miljön och solidariteten.  
 
På mötet kommer vi att ha inledningar om EU, EMU och dessa frågor.
Därefter blir det samtal om hur MJV och andra systemkritiska rörelser kan
jobba inför folkomröstningen. Det kan gälla materialproduktion,
föreläsarturneer, nätverksarbete och debatter. Vi utbyter också idéer om
hur man kan arbeta mot EMU lokalt.
 
Anmälan helst per mail till louise.pettersson@delta.telenordia.se
eller på tel 0739-059910. Frågor
kan riktas även till lars.igeland@folkbildning.net, 0291-20275
Mötet är kostnadsfritt. Ansökan om resebidrag kan riktas till
ellie.cijvat@mjv.se,tel 040-188823 innan 26 maj.
 
Välkommen ! Du behövs i EMU-motståndet.
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
d. Nordisk folkeriksdag - program
 
Nordisk Folkeriksdag er et nettverk med utspring i motstanden til EU-medlemskap
og i ønsket om ' styrke det nordiske samarbeid. Folkeriksdager har vært
arrangert i Sverige, Finland, Danmark og Norge. Nordisk Folkeriksdag arrangeres
i år for 10. gang, som en konferanse. Konferansen vil rette søkelyset på EU:s
utvidelse og forslag til ny unionstraktat (grunnlov). Folkestyrets vilkår blir
et sentralt tema. Konferansen skal være et idéverksted og samlingspunkt for
samfunnsengasjerte mennesker. Det ventes et deltakertall på 100 personer.
 
Arrangører er: Folkeriksdagens Venner i Norge, Lhmr. Nei til EU og foreningen
Frit Norden i Danmark Se nettsted: http://www.fritnorden.dk/
 
Litt historikk:
Første Folkeriksdag fant sted p' Vega i 1990 og i Sogndal 1991. Senere har
Folkeriksdager vært arrangert i Kungälv, Sverige i 1992, Bornholm, Danmark i
1993, Åbo, Finland i 1994, Kalmar, Sverige i 1997, Falun, Sverige i 1999, Thy,
Danmark i 2000 og Gøteborg, Sverige i 2001 Av rapporter finnes: Vegarapporten
(1990) og Sogndalmanifestet (1991)
 
 
Nordisk Folkeriksdag / folkemøde 30/7 - 2/8 - 2003 Konferanse: EU p' vei mot en
stormakt. Nordisk folkestyre i fare?
 
 
Program:
 
Onsdag 30/7
 
14.00 Registrering - Politisk torg -
15.00 åpning - kulturelt innslag
 
15.30 EU på vei mot en stormakt, Ole Krarup
 
16.30 Virkninger for folkestyre, Trine Skei Grande
 
17.30 Økonomisk politikk og ØMU, Hans Lindqvist
 
18.30 Middag
 
20.00 Åpen debatt
 
Torsdag 31/7
 
09.15 Arbeid-, helse- og sosialpolitikk, Else Hammerich ?
 
10.15 Medborgaren som førsvann, Gunilla Winberg
11.45 åpen debatt
 
13. Lunsj
 
14.30 Makten over Maten, Åke Karlson
 
15.30 Paneldebatt
 
18.00 Middag
 
19.30 Bjørnsonkveld med tur tilAulestad. Pris kr. 100,-
 
Fredag 1/8
 
09.15 Kan Norden brukes til noe?, Bent Brier
 
10.15 Samarbeid med Baltikum, Ulla Klötzer
 
11.30 åpen debatt
 
13.00 Lunsj
 
14.30 Norden og sikkerhetspolitikk, Gunnar Garbo(
 
15.30 Paneldebatt
 
18.00 Middag
 
20.00 Arbeidsgrupper / verksted
 
Lørdag 2/8
 
09.15 Mellomstatlig samarbeid, Dag Seierstad
 
10.30 Paneldiskusjon
11.45 Oppsumering og avslutning
 
NB!
Forbehold om endringer i programmet. Måltider p' Høgskolen Lunsj ca. kr. 75,-
Middag ca. kr. 100,- Deltakeravgift: kr.250,- (eller kr.100,-/ dag), betales p'
forhånd til postbankkonto 0531.51.14855, Nordisk Folkeriksdag v / Kaya Krussand,
r. 587, 2720 Grindvoll.
 
Påmeldingsfrist 10. juli til: Nordisk
Folkeriksdag 2003Postboks 245, N- 2602 Lillehammer eller til kontaktpersoner:
 
Torbjørn Dahl (N), tordahl@online.no 
Jakob Buhl (DK) Tlf: 47 612 61 458 Tlf: 45 358 21 800, jakob@folkebevaegelsen.dk 
Gunilla Winberg (S), tel./fax 46 8 84 34 16, gunri@telia.com
Ulla Klötzer (F) Tlf: 358-(9)81 01 67, ullaklotzer@yahoo.com
 
Konferansetelefon: 97 16 70 46
 
Overnatting - (Bestill så fort som mulig)
 
Gjestebu <ss-bu@online.no> Tlf: +47 612 54321 Priser fra kr. 100,-
A/L Jorekstad fritidsl. (http://www.jorekstad.no/) Tlf: +47 61 05 70 60
Leilighetspriser fra kr. 750,-
Lillehammer Motell & Camping Tlf+47 61259710 http://www.motelcamp.no/index2.htm
Se også nettstedet:! http://www.lillehammerturist.no/hoved.htm
Flere alterativer finnes
 
Transport: (4 km fra jernbanest. til Høgskolen) NSB- http://www.nsb.no/
Bybuss nr. 001, 010 og 011
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - _ - - - - - - -
 
e. Jordens Vänner i Sverige och Finland stödjer nordiskt sommarläger 2004
 
På sitt årsmöte i Eskiltuna beslutade Miljöförbundet Jordens vänner att stödja
organiseringen av ett gemensamt nordiskt sommarläger. Finska Jordens Vänner har
också beslutat om stöd för iden. Tanken växtes på ett nordiskt arbetsmöte på
privatiseringskonferens i samband med EU-toppmötet i Köpnenhamn i decmeber förra
året. Vasudhaiva Kutumbakam hade inkallat till ett arbetsmöte för att diskutera
utöäkat nordiskt systemkritiskt samarbete för global demokrati. Ett av förslagen
var att samla folkrörelser i Norden på ett sommarläger 2004. Kampen mot
privatiseringar för miljö och solidaritet omfattar allt vidare grupper. Genom
att ordna ett gemensamt sommarläger kan erfarenhetsutbytet och samhörigheten
stärkas.
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
8. Kalendarium
 
17-18 maj maj Socialistiskt Forum, Örebro
Helgen den 17-18 maj hålls för tredje året i rad Socialistiskt Forum i Örebro
Folkets hus med EMU-debatt och mycket mera. Lokal: Folkets hus
 
19 maj Bildande av Vasudhaiva Kutumbakam, Finland
 
22 maj Patent på liv-dag
 
27 maj Mini WTO topmøde i København,
ATTAC laver i den forbindelse en demostration mod de riges klub.
Der vil være aktioner/demonstration om dagen, og et seminar om aftenen på Gimle
Sted: København, Gimle - Islands Brygges Kulturhus, Islands Brygge 18
 
29 maj Antikrigskonferanse i Norge
For mer informasjon se http://www.ingenkrig.no
 
1-3 juni G8-möte i Evian-les-Bains i Frankrike
 
31 maj Demokratimöte i Stockholm och bildande av Folkrörelsestudiegruppen
 
1 juni EMU-träff, Stockholm, arrangerad av Miljöförbundet Jordens Vänner
 
5 juni Världsmiljödagen
 
8 juni Polen folkomröstar om medlemskap i EU
 
15-16 juni Tjeckien folkomröstar om medlemskap i EU
 
Midsommar Åland nordiskt folkbildningsmöte om folkhögskolorna och framtiden
information: per.warming@hotmail.com
 
juli Nordisk folkriksdag i Lillehammer
 
22 aug-5 sept Ecotopia i Ukraina. Med EYFA Biketour från Polen
 
10-14 september. WTO-möte i Cancun, Mexico
 
14 september Sverige folkomröstar om medlemskap i EMU
 
14 september Estland folkomröstar om medlemskap i EU
 
20 september Lettland folkomröstar om medlemskap i EU
 
september, slutet av förberedelsemöte för Europena Social Forum
 
12-16 november European Social Forum Paris, Frankrike
(S.t Denis, Bobigny och Ivry)
 
2004
 
16-21 januari World Social Forum, Mumbai (fd Bombay), Indien
 
________________________________________________________________________________
 
Nyhetsbrevet utges av Folkrörelsestudiegruppen, http://www.folkrorelser.nu
 
För att börja prenumerera skicka ett tomt meddelande till
gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@yahoogrupper.dk
För att sluta prenumerera skicka ett tomt meddelande till
gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@yahoogrupper.dk
 
Nästa nyhetsbrev beräknas komma ut i juni
Skicka gärna material exempelvis om sommarerns evenemang
till info@folkrorelser.nu
 
 
 
 
 
--