- Folkrörelsestudiegruppens nyhetsbrev
Nr 7 2003, Tema
- EMU-folkomröstning och
WTO.
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- Innehåll
-
- 1. Inbjudan till nordiskt möte om
social forum i Göteborg 27-28.9
-
- 2. EMU
- a. Opinionen och internationella
kommentarer, Tord Björk
- b. EU och EMU hotar miljön och
framtiden, Lars Igeland,
- Miljöförbundet Jordens
Vänner
- c. Pressmeddelande om
folkomröstningen, Alternativ Stad
- d. Ja-kampanjens tre steg, Tord
Björk
-
- 3. WTO
- a. Upprop för transparens och
demokrati i WTO
- b. WTO-topmødet i Mexico for
begyndere, Kenneth Haar
- c. Bønder i hovedrollen blandt
"globofober", Kenneth Haar
- d. En koreansk bondeleders "forudsigelige"
selvmord, Kenneth Harrs
- e. EU-kommissionen WTO-politik skäms
ut med fakta och karikatyrer,
- tips om Corporat
- Europe Observatory
-
- 4. Protester mot vapenmässa. saxat
från Indymedia.no
-
- 5. Demonstration för Christiania.
Högerregeringen i Danmark på väg
- mot nederlag, Tord Björk
-
- 6. Ny generation husockupanter, Källa
Modkraft.dk
-
- 7. Reclaimprotest mot de rikas segregering
i Göteborg, Saxat från Indymedia
-
- 8. Indymedia Finland nedlagt
-
- 9. Privatiseringsseminarium 11 oktober i
Stockholm, ATTAC
-
- 10. Kalendarium
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 1. Vad vill nordiska folkrörelser med
social forum? Göteborg 27-28 september
-
- En helg med samtal och mobilisering
inför ESF 2004 i Paris i november
-
- Social forum-processen har
pågått i mindre än fem år, och har slagit
rot
- anmärkningsvärt snabbt på
många nivåer. Från Världsforumet i Porto
Alegre eller
- Mumbai till de lokala forumen i t.ex.
Skåne, Uppsala, Stockholm eller
- Östergötland kan steget tyckas
långt. Samtidigt finns viljan att vara del av en
- och samma process till försvar
för en rättvis och hållbar värld.
-
- Det första Europeiska Sociala Forumet
hölls i Florens hösten 2002 och samlade
- anmärkningsvärda 60 000 deltagare
under workshops, seminarier och möten, och
- kanske så många som en miljon
demonstranter i den första stora demonstrationen
- mot USA:s krig i Irak.
Förberedelseprocessen inför årets ESF i Paris i
november
- samlar varje månad hundratals
organisationsrepresentanter någonstans i Europa.
- Inom ramen för ESF-processen skapar
gamla och nya rörelser nya nätverk och
- koordinerar politisk handling. Det nordiska
engagemanget i processen har dock
- varit i det närmaste obefintligt,
vilket både vi och ESF förlorar på.
-
- Men det bubblar på flera håll i
Norden av intresse för sociala forum på
olika
- nivåer. Vi har lokala forum och ger
ut böcker kring processen. Arbetet med att
- koordinera praktiska saker som transport,
bostad och även svenska bidrag till
- programmet pågår mellan
undertecknade organisationer och andra intresserade.
-
- Hittills har vi dock inte haft någon
öppnare samling för att och diskutera vad
- olika rörelser vill med sitt
engagemang i det här sammanhanget. Nu bjuder vi
in
- till en helg i Göteborg 27-28
september för att göra det. Alla
intresserade
- organisationer är välkomna att
delta.
-
- Vi önskar att helgen ska skapa
möjligheter för organisatörer av lokala forum
i
- Sverige att utbyta erfarenheter och
idéer. Vi önskar också att olika typer
av
- aktörer ska få reflektera
tillsammans kring vad vi kan göra med hjälp
- av ESF och
- andra sociala forum i Sverige och i Norden.
Vi vill diskutera
- nordiskt samarbete
- mot nyliberalism. Och vi vill ta sats och
mobilisera inför ESF i Paris! Vi
- passar på att göra detta samma
helg som bokmässan pågår i Göteborg. Kom
dagen
- före och kolla in en av våra
största kulturhändelser.
-
- Vi kommer att hålla till på
Världshuset, Brogatan 4. Nedan följer vårt
tänkta
- program. Vi är öppna för era
synpunkter på det, för att det ska bli en
så
- givande dag som möjligt för
alla.
-
- Välkomna!
-
- Hälsningar
-
- Attac, Kvinnor utan gränser, MJV,
Ordfront, RYMS och Ung Vänster i den svenska
- ESF-koordinationen
-
- Kontakt: esf@attac.se, Olav Unsgaard,
Attac: 0709-204633, Tord Björk, MJV
- 044-123294
-
-
-
- Program ESF- prejmöte,
Världshuset Brogatan 4, Göteborg 27-28/9
-
- Lördag 27.9
-
- 13.00 INTERNATIONELLT
FOLKRÖRELSESAMARBETE Samling. Varför
behövs
- internationellt folkrörelsesamarbete?
Hur kan facket och andra folkrörelser
- samarbeta? Vilka är de viktiga globala
konfliktfrågorna nu som behöver svenskt
- och nordiskt engagemang?
-
- 14.30 - 15.00 paus
-
- 15.00 PRIVATISERING OCH NYLIBERALISM Hur
kan folkrörelser i Norden
- samarbeta mot
- privatisering och nyliberalism?
Utvärdering av WTO-mötet i Cancun och EMU
- omröstningen. Hur kan den lokala
kampen kopplas till den internationella?
-
- 15.45 EU och WTO två parallella
gruppdiskussioner
-
- Grupp 1: Kampen mot EU:s nyliberalism, och
för ett socialt Europa.
- Hur fortsätta
- efter EMU-omröstningen? Nordiskt
samarbete mot EU:s nyliberalism. EU:s
- framtidskonvent.
-
- Grupp 2: WTO, företagsmakt och
privatiseringar. Hur fortsätta arbetet efter
- Cancun?
-
- 17.15 SAMMANFATTNING AV DAGEN
-
- 18.00 AVSLUTNING
-
- 19.00 MINGEL
-
- Söndag 28.9
-
- 10.00 SOCIAL FORUM I NORDEN På vilket
sätt bidrar WSF och ESF till att stärka
- folkörelsers politiska kamp mot
nyliberalism och krig? Vilka är erfarenheterna
- från Social Forum processen i de
nordiska länderna?
-
- 11.30 ESF OCH WSF Nordiskt samarbete
inför ESF i Paris och WSF i
- Mumbai. Hur kan
- den nordiska diskussionen
fortsätta?
-
- 12.30 ARBETSGRUPPER
-
- A Samordning av transporter till Paris och
mobilisering
-
- B Samordning av program för
WSF
-
- C Nordiskt samarbete
-
- 13.00 Lunch
-
- 14.00 Forsatta arbetsgrupper
-
- 15.00 Redovisning av arbetsgruppernas
resultat
-
- 15.30 HUR ARBETAR VI
FRAMÅT?
-
- 16.30 avslutning
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- EMU
-
- a. Opinionen och internationella
kommentarer
-
- Den svenska EMU-omröstningen
avgörs i ett spänt läge efter mordet
på
- utrikesminister Anna Lindh.
Opinionsmätningar pekar i helt olika riktning -
- Sifos mätning efter mordet pekar
på 50% nejröster och 38% ja samt 2%
- blankröster
- och 10 % osäkra. Skop får fram
en kraftig ökning för ja-sidan och med
siffror
- där det ligger helt jämnt mellan
de två linjerna. Mer om opnionsmätningarna
- finner man på:
http://www.temo.se/dok/proj/EMU/EMUsamtliga.htm
- http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1483&a=180949&previousRenderType=2
-
- EMU-omröstningen följs med
spänning runtom i Europa. På EU mötet
i
- Italien sköts
- beslutet upp om hur man ska göra med
stabilitetspakten och Frankrikes oförmåga
- och ovilja att följa
överenskommelsen. Enligt masmedia gällde det att
undvika
- gräl som kunde påverka den
svenska folkomröstningen.
-
- En norsk kommentar ges av professor Steinar
Strøm: "Om få dager skal EU-landet
- Sverige si ja eller nei til euro og
ØMU (den økonomiske og monetære union).
Et
- ja vil bety at den svenske krona erstattes
med euro, renta vil bli bestemt i
- Frankfurt, og finanspolitikken må
innordne seg reglene i den såkalte
- stabilitetspakten. Et nei vil bety at
Sverige vil fortsette som EU-medlem, men
- med egen valuta og egen
makroøkonomisk politikk." Hela artikeln finns
på:
- http://www.dagsavisen.no/okonomi/kommentar/2003/09/751396.shtml
-
- Intressant är också
Europavänstern syn. Vanligt är att säga att
vänstern och de
- gröna i EU vill att Sverige går
med i EMU. Men centrala personer säger nu
- motsatsen. Många kanske är
positiva till EU men de ser gärna en svenska
protest
- mot det nyliberal innehållet i
EMU.
-
- Rösta nej, Sverige! hävdar
Francis Wurtz, ordförande för
europaparlamentets
- vänstergrupp. Han skulle välkomna
ett svenskt nej. - Jag menar att
- ett nej i den
- svenska folkomröstningen skulle kunna
spela en positiv roll inom EU,
- skriver han
- på Aftonbladets
debattsida:
- http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,358132,00.html
-
- /Tord Björk
-
-
- b. EU och EMU hotar miljön och
framtiden
-
-
- EMU-folkomröstningen handlar om vi ska
avskaffa kronan och vår riksbank och
- därmed ta ifrån oss viktiga
redskap för att förhindra arbetslöshet. Men
det
- handlar också om vi ska ta ett steg
till in i bygget av EU-staten.
-
- En viktig fråga är
därför vad åtta års EU-medlemskap faktiskt
inneburit. Lars
- Igeland, aktiv i Miljöförbundet
Jordens Vänner, menar att medlemskapet varit
- negativt för miljö och
rättvisa. Inför folkomröstningen 1994 talade
ja-sidan
- ofta om en "miljögaranti" som skulle
göra att ingen behövde sänka sina
- miljökrav. Som nej-sidan ideligen
påpekade finns ingen sådan miljögaranti.
De
- övergångsregler som Sverige fick
har nu i stort sett upphört och i de fall
där
- ej EU hunnit ikapp har Sverige tvingats
sänka sina krav. Några exempel:
- Allergiframkallande azo-färgämnen
som Sverige förbjöd redan på
- 70-talet är sedan
- 1999 åter tillåtna i
Sverige.
-
- Livsmedelsverket har försökt
stoppa dem men dömdes ifjol till tre miljoner i
- skadestånd för detta. De stora
livsmedelskedjorna i Sverige har sagt att de
- frivilligt avstår från att
sälja azo-godis, men det börjar komma in i
mindre
- godisaffärer. Ahlgrens bilar som
görs i Sverige för export till USA färgas
nu
- med azo-färger. Det svenska
förbud för import av bestrålade livsmedel
som
- infördes 1989 har upphävts av EU.
Nu får kryddor, buljongtärningar och andra
- produkter bestrålas.
-
- Sedan hösten 2001 kan Sverige inte
längre kräva salmonellaintyg för
- köttberedningar. Vid en kontroll som
Livsmedelsverket gjorde 2002 var
- vart femte
- parti med importerat förbehandlat
eller kryddat kött salmonellasmittat.
-
- Ett antal bekämpningsmedel som varit
förbjudna i Sverige är tillåtna i
andra
- EU-länder, och kemilobbyn ligger
på hårt för att de ska vara tillåtna i
de
- EU-regler som nu förhandlas
fram.
-
- Inför folkomröstningen
hävdade nejsidan att reformarbetet går snabbare
om
- enskilda länder kan gå
före, och att ett EU-medlemskap skulle hejda
Sveriges
- miljöarbete. Den svenska
reformpolitiken vad gäller varors miljöpåverkan
har
- också nästan helt avstannat
sedan EU-inträdet. De nivåer som diskuteras är
till
- största delen redan uppnådda i
Sverige och diskussionen handlar om att få andra
- länder att komma ikapp.
-
- Arbetet går extremt trögt, t ex
har det nya kemikaliedirektivet skjutits upp
- gång på gång. Ett
aktuellt exempel är att EU nu beslutat att stoppa
- kosmetikatest på djur - men
först om tio år (!) och med brasklappen att om
nya
- sätt att testa kosmetikan inte tagits
fram då kan stoppet skjutas upp
- ytterligare.
-
- Sveriges regering lovade redan på
80-talet Astrid Lindgren att burhönsen ska
- befrias, ett löfte som sedan
förhalats gång på gång. Nu senast har
länsrätten i
- Jönköping konstaterat att
burförbudet inte gäller då Sverige försummat
att
- anmäla reglerna till EU.
-
- EU:s inre marknad och den gemensamma
valutan EMU ingår i en plan för en
- gigantisk omstrukturering av Europas
industri - för ökad stordrift så
- att Europa
- ska kunna konkurrera med USA och
Sydostasien. Resultatet har inte
- låtit vänta på
- sig - ett efter ett av de större
svenska företagen har köps upp av
- internationella koncerner. Marabou,
Estrella, Gevalia, Slotts med flera köptes
- av Philip Morris, GB Glace och Blå
Band av Unilever, Findus av
- Nestlé, Falcon av
- Carlsberg, Carlshamns mejeri av CVC
Capital, Sockerbolaget av Danisco och så
- vidare. Arla har fusionerat med danska MD
Food. ICA ägs till hälften av
- holländska matjätten Ahold.
Pharmacia köptes nyligen av världens
största
- läkemedelsbolag Pfizer. Volvo
personvagnar ägs av Ford, SAAB av General Motors.
- Det finns hundratals exempel. Produktionen
flyttas i en ständig process till
- allt större och allt färre
fabriker och produkterna fraktas allt längre
- sträckor, för det mesta i
långtradare. Inte bara prylar utan även livsmedel
som
- chips, glass, godis, cornflakes, yoghurt,
charkuterivaror och pannkakor fraktas
- allt längre sträckor.
-
- Upphandlingsreglerna gör också
att kommuner i Sverige tvingas lägga ut
större
- inköp på anbud i hela EU. Den
tunga vägtrafiken i Sverige har ökat med 22
- procent mellan 1996 och 2001.
Vägverkets prognos talar om en
- 37-procentig ökning
- mellan 1997 och 2010. För att klara de
uppställda miljömålen skulle
vägtrafiken
- istället behöva minska
radikalt.
-
- Den kraftigt ökande trafiken är
ett av skälen till att de totala utsläppen
av
- koldioxid i EU ökar. Unionen kommer
enligt en färsk studie inte att klara att
- uppfylla sina förpliktelser i
Kyotoprotokollet, det globala klimatavtalet. EU
- har lovat att minska sina utsläpp med
åtta procent till 2008-2012, men det
- kommer inte att uppfyllas.
-
- EU-kommissionär Margot Wallström
hade en del långtgående förslag för att
bromsa
- bland annat trafikökningen inför
EU-toppmötet i Göteborg - förslag som
sedan
- malts ner bit för bit i EU:s
papperskvarnar. När det gäller Sveriges
- miljöpolitik gentemot
världshandelsorganisationen WTO och FN så underordnas
den
- nu helt gemensamma EU-beslut. EU har varit
positiva till handel med
- utsläppsrätter där rika
länder och företag skall kunna köpa sig rätten
att
- släppa ut. Sveriges röst för
de fattiga i världen har tystnat.
-
- EU:s jordbrukspolitik, CAP, har ökat
byråkratin mycket för svenska bönder.
Det
- finns bra miljöstöd, men
användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige
har
- ökat, bl a på grund av ensidiga
växtföljder. Målet att minska
mängden
- gifter med
- tio procent har inte uppnåtts,
istället har den ökat med mer än tio
procent
- sedan EU-inträdet.
-
- EU subventionerar jordbruket med stora
belopp, vilket kan vara bra för att
- behålla ett levande jordbruk i
Europa. 70 procent av stöden går dock till de
20
- procent största jordbruken. Samtidigt
ger EU generösa exportbidrag
- som slår hårt
- mot bönder i Syd. Nyligen
uppmärksammades till exempel att Arla dumpar
stora
- mängder mjölkpulver i
Dominikanska republiken, vilket slår ut lokal
- mjölkproduktion där.
-
- Sverige har lämnat över mycket
makt till EU, som har ett demokratiskt
- underskott. Vi i Sverige har ingen
möjlighet att välja eller välja
- bort de andra
- ländernas företrädare,
ändå kan de besluta över allt fler frågor
som riksdagen
- tidigare hade hand om. I snart sagt varenda
miljöfråga hänvisas idag till
- EU-regler. Ett exempel är reglerna
för genmanipulerade organismer, GMO.
- Beslutanderätten över vilka
GMO-grödor som får odlas och säljas ligger
på
- EU-nivå. Under några år
har ett antal länder med blockerande minoritet
lyckats
- förhala nya GMO-grödor, men
EU-kommissionär Margot Wallström har
- jobbat hårt för
- att bryta dödläget, och EU ska nu
åter börja godkänna GMO-produkter.
- Ett dilemma
- när det gäller demokratin är
också att de stora företagen har väldigt
många
- lobbyister i Bryssel som intensivt
försöker förhindra miljölagstiftning
som
- hotar deras produkter. Inför
EU-omröstningen 1994 drev ja-sidan hårt tanken
om
- att Sverige skulle kunna hjälpa andra
EU-länder till en bättre
- miljöpolitik. Det
- är svårt att bedöma om
Sverige varit denna kraft i EU. Flera svenska
- EU-parlamentariker, bl a de som arbetade
emot ett medlemskap, har lagt en rad
- reformförslag i EU, men processen
är väldigt långsam. Den svenska
- regeringen har
- inte heller alltid varit pådrivande i
EU:s miljöarbete. Sverige har t ex varit
- för introduktion av genmanipulerade
grödor.
-
- I många fall kan det också vara
så att regeringen skyller på EU för
- att man inte
- vill driva en egen radikal
miljöpolitik. EU-kommissionens och departementens
- ofta slutna arbete gör det svårt
att avgöra vilken roll Sverige egentligen haft
- i EU:s miljöreformarbete.
-
- Sverige kommer under överskådlig
tid att vara kvar i EU, men det pågår
ständigt
- en kamp om vilka beslut som skall tas
på vilken nivå, globalt, EU, nationellt
- eller lokalt. Ett svenskt EMU-medlemskap
innebär en ytterligare försvagad
- självständighet, ett nej i
Sverige kan bli början på återtagande av makt
från
- eliten i Bryssel. Ett nej den 14 september
är också en signal till andra folk
- att bygget av supermakten EU
ifrågasätts. Bara ett land har fått rösta om
EMU
- hittills, det var Danmark och man
röstade nej.
-
- /Lars Igeland
-
- Artikeln har publicerats i Internationalen
36/03
-
-
- c. PRESSMEDDELANDE om
folkomröstningen
-
- Alternativ Stad har som medlemsorganisation
i Miljöförbundet Jordens Vänner med
- stor iver arbetat för ett nej till
EMU, för miljöns och demokratins skull.
-
- Vi ser med avsmak på hur Anna Lindhs
tragiska död nu utnyttjas till att öka
- ja-sidans möjligheter att vinna denna
"den viktigaste frågan i vår tid", som
- Göran Persson har uttryckt
det.
-
- Det avgörande första steget i
strategin att vinna till varje pris var att inte
- skjuta upp folkomröstningen tills det
oerhörda trauma vi alla är inneslutna i
- har lagt sig.
-
- Huvudargumentet för detta beslut var
vällovligt: att demokratin inte
- ska ge vika
- för våldet, med hänvisning
till att våldsdådet var ett angrepp på
"vår
- demokrati". Här haltar det. Det finns
ännu inget belägg för att dådet
har
- politiska grunder och alltså är
ett angrepp på demokratin, att så tvärsäkert
gå
- ut med detta är att i praktiken
misstänkliggöra nejsidan. Direkt insinuant
är
- Göran Persson när han säger:
Vi kan inte utesluta att något nytt händer då,
som
- försätter oss i samma
situation.
-
- Än märkligare är detta
beslut i skenet av att partierna beslutar
inställa
- slutspurten i kampanjen, så att
säja lägga ner vapnen. Vi har respekt för
att
- Göran Persson och många ledande
politiker med honom känner olust att
- personligen
- fortsätta kampanjen. Men detta borde
vara varje politikers och medborgares
- personliga beslut, inte en proklamation att
gälla för alla. Och förstår då
inte
- Göran Persson att detta om något
är att ge vika för våldet. Det är ett
dåligt
- sätt att hedra en stridbar politikers
minne med att sluta vara politiker inför
- en för alla så viktig
fråga. Och i ljuset av detta är det än
svårare att förstå
- hur man kan att kräva av oss
väljare att genomföra folkomröstningen.
-
- Det är för oss obegripligt att
nejpartierna ställt sig bakom dessa beslut,
även
- om de befann sig i en ytterligt trängd
situation.
-
- Alternativ Stad menar att
folkomröstningen borde ha skjutits upp,
- lämpligen till
- EU-valet nästa år. För vad
man gör är att värna om att demokratins FORMER
inte
- ska påverkas av en
våldsverkare, samtidigt som man säger ja till att
våldet i
- praktiken tillåts avgöra
INNEHÅLLET i en viktig demokratisk fråga.
Och
- innehållet är ju faktiskt
viktigare än formerna.
-
- All erfarenhet visar att i traumatiska
lägen som detta tenderar vi att ställa
- oss bakom det som känns tryggt och
säkert, etablissemanget. Detta är
- en naturlig
- reaktion och inget att moralisera
över. Men då det leder till att
- ställningstagandet i
folkomröstningen färgas av detta borde man i
demokratins
- namn ha skjutit upp folkomröstningen.
Dessutom, som vi redan hört av intervjuer
- i massmedia, kommer många att
rösta ja som ett personligt sätt att
- lindra sorgen
- genom att stödja Anna Lindhs
ställningstagande.
-
- Att de politiska partierna inställt
sina kampanjer innebär inte ett slut på
- kampanjandet, bara att det nu sker ensidigt
för ja-alternativet. Detta sker
- dagligen och stundligen då politiker
och andra prisar Anna Lindhs
- stora insatser
- för jasidan vilket avsiktligt eller ej
stärker jasidan. Liksom då man
- repriserar
- tal hon hållit om bl a EU och EMU. Vi
vill poängtera att detta sätt att hedra
- henne är fullt legitimt men att det
likväl blir till inlägg i en
- nedlagd debatt.
- Detta sker också då Göran
Person manar till nationell samling, i
- praktiken bakom
- honom själv, det socialdemokratiska
partiet och hela ja-etablissemanget. Det
- reser frågan om det ens är
legitimt att kritisera jasidans
- företrädare längre.
I
- alla fall blir det svårare att ta
ställning emot dem som man ska stå bakom.
-
- Ändå gör massmedia stor sak
av olika "experters" uttalande om att mordet nog
- påverkar ställningstagandet men
att det kan slå åt båda hållen. Detta
är ett
- hyckleri utan like från medias sida
och bara ett sätt att försöka
legitimera
- hela den osmakliga affären.
Efteråt lär vi få veta att en samfälld
expertis är
- enig om att ja-sidan i allt gynnades av den
uppkomna situationen.
-
- Sedan Anna Lindhs tragiska död och
partiernas beslut att inställa
- sina kampanjer
- har vi märkt att det blivit
påtagligt svårare att både informera och
propagera
- på gator och torg. Att bedriva
politik har plötsligt blivit något
nästan
- suspekt. Det är en skandal att
genomföra folkomröstningen i ett sådant
klimat
- och under den djupa sorg vi alla
känner. Som det nu ändå är anser
vi
- att vi bäst
- hedrar den stridbara, debattglada
politikern Anna Lindhs minne genom att
- fortsätta vår kampanj, med de
ynkliga resurser vi har.
-
- Stockholm den 12 september
-
- Alternativ Stad
-
-
- d. Artikelserie om ja-kampanjen för
EMU
-
- Sammanfattning: Kampanjen för EMU har
förts i åtminstone tre steg.
-
- I det första steget användes 20
statliga miljoner till EMU-information.
- Resultatet blev enligt en statlig utredning
en ensidig propaganda för
- ja-partier, t.ex. häften med
påståenden om att Sverige skulle bli en
- "bananrepublik" om inte EMU infördes.
Samtidigt som folkrörelser utestängdes
- från bidragen utbildades 375
studiecirkelledare som sedan drog igång
- studiecirklar med sammanlagt 337 deltagare.
Pengarna hade kastats i sjön.
-
- Nästa steg blev att avskaffa
demonstrationsrätten, mötes-, organisations-
och
- yttrandefriheten för att splittra och
försvaga EMU-motståndet. Det skedde i
- samband med svenska
EU-ordförandeskapet vid toppmöten i Malmö och
Göteborg.
- Polisen stormade demonstrationer,
konferenser och informationscentraler med
- 1.384 frihetsberövanden och
fängelsedomar på hittills över 45 år som
följd.
- Detta efter att EMU-positiv press och
EMU-positiva politiker kallat
- demonstranter för terrorister och ett
hot mot demokratin.
-
- Än en gång behövdes en
statlig utredning som kom fram till att polisen gjort
- grova fel. I både Malmö och
Göteborg angrep polisen utan hänsyn till
- demokratiska rättigheter både
demonstrationer och folkrörelselokaler och utan
- att det fanns ett hot som stod i proportion
till ingripandet. Utredningen fann
- också att polisen beordrat stormning
av en stor EMU-kritisk demonstration
- arrangerad av
Göteborgsaktionen.
-
- Tredje steget var att attackera
centerledaren och EMU-motståndaren
- Maud Olofsson
- för exakt samma fel som
EMU-anhängarna själva tidigare använt. När
Olofsson
- kallade den drivande EMU-anhängaren
Joschka Fischer terrorist för att han
- organiserat en demonstration då en
polis skadats allvarligt av en
- molotovcocktail visste EMU-pressens
indignation inga gränser. Och visst var
- Olofssons tillmäle dumt; det är
stor skillnad på att leda en demonstration som
- urartar och att utöva våld i
slutna elitistiska smågrupper - men det var det
- även i Göteborg. Där
alltså terroriststämpeln ansågs helt
legitim.
-
- Det finns anledning att granska ja-sidans
kampanj. Det sker här i
- några avsnitt.
- Det är viktigt att granska de metoder
som används i Sverige för att manipulera
- opinioner och i en tid med växande
sociala klyftor och ekologiska problem blåsa
- under en våldseskalering
istället för att söka politiska
lösningar.
-
- Den utveckling som pågår
är oroväckande. Elitism, oavsett om den tar
- sig uttryck
- i expertstyrd opinionsbildning eller
våld, bör stävjas. Det sker inte minst
med
- hjälp av sökande efter sanning
där både folkrörelser, politiker, massmedia
och
- myndigheter granskas lika
kritiskt.
-
- Även om Carlsson-kommissionen visade
på många märkliga myndighetsageranden
i
- Göteborg 2001 har ansvaret för
dessa, och för den ännu märkligare
- rättshanteringen i efterhand, inte
på något sätt gjorts klart eller
- utdömts, och
- de EMU-vänliga medier som hjälpte
till att trissa upp stämningen har gjort
föga
- för att föra upp sambanden till
ytan; det som har gjorts får vi tacka
- frilansjournalisten Erik Wijk för. Vi
kan inte lita på svenska massmedia utan
- måste själva organisera
folkbildning, sökande efter sanning och spridning
av
- kunskap.
-
- Särskilt betydelsefullt är
internationell granskning av det svenska agerandet.
- Vi är övertygade om att
sådan granskning kommer att visa på hur
regering,
- riksdagspartier, massmedia och
rättsväsende i Sverige kränkt
- demonstrationsrätten,
mötesfriheten och yttrandefriheten och därefter
fullföljt
- ett politisk rättsövergrepp. Vi
är övertygade om att den kommer att visa att
- statsministerns och justitieministern
gemensamt genom hetsande
- uttalanden skapat
- en politisk stämning där
domstolar dömt ut flera decenniers fängelsestraff
för
- sådant som antingen är obevisat
eller möjligen skulle ha renderat tiondelen. De
- sammanlagda straffen ligger på 250
gånger högre än efter värre eller
liknande
- kravaller i Seattle, Prag och
Nice.
-
- Det finns ett gemensamt intresse för
alla i Europa och världen som
- vill värna om
- demokratiska rättigheter och
rättstrygghet att göra upp med den svenska
- ja-sidans härska och
söndra-strategi. Vi är övertygade om att när
sanningen
- kommer till mer bredare kännedom
både i Sverige och utomlands kommer ja-sidan
- att tvingas erkänna sina lögner
och ompröva Göteborgsdomarna.
-
- /Tord Björk 1 september
-
- Del 1 20 miljoner som
försvann
-
- Del 2 Avskaffande av
demonstrationsrätt och mötesfrihet
-
- Del 3 Avskaffande av yttrandefrihet och
dödliga vapen
-
- Del 4 Paranoia, myteri och
rättsövergrepp
-
- Del 5 Fischer, Hitler, Keynes och
ja-sidan
-
- artiklarna finns på
yelah.net
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 3. WTO
-
- a. KAMPANJ FÖR TRANSPARENS OCH
DEMOKRATI I WTO
-
- Ett antal organisationer har nu tagit
initiativ till en bred kampanj för en
- förbättrad demokrati i WTO. Under
namnet The Cancun challenge samlar man nu
- organisationsunderskrifter på ett
upprop som består av en kort
- bakgrundsbeskrivning av problemet samt 12
konkret formulerade punkter som alla
- rimligt måste vara uppfyllda för
att Cancun-processen ska kunna sägas ha
gått
- rimligt till. Dessa tolv punkter handlar om
saker som kan tyckas vara
- självklarheter;
grönrumsförhandlingar som utesluter en del
av medlemsländerna
- måste upphöra, olika
ståndpunkter ska reflekteras i utkast, möten
måste
- annonseras i förväg, det ska
framgå vem som lägger vilka förslag,
sekretariatet
- ska vara neutralt etc.
-
- Men erfarenheterna från tidigare
ministermöten visar som sagt att det tyvärr
- inte ÄR självklarheter utan att
detta är oerhört viktigt att resa med de
- ansvariga regeringarna. Bifogat är
texten (Cancunkampanj.doc). Om din
- organisation vill skriva under så
gå in på:
- http://www.focusweb.org/civil-society-call/index.php
Kampanjen uppmuntrar också
- alla att lägga ut denna text på
sin hemsida, använda underlaget för att
skriva
- brev till politiskt ansvariga
etc.
-
- /från Forum Syds WTO
information
-
-
- b. Kenneth Haar från danska Attac har
skrivt flera rapporter från
- Cancunmötet på
- hemsidan www.wto.dk. Här kommer
några:
-
- WTO-topmødet i Mexico for begyndere
Hvad skal der ske i Cancún?
-
- Hvad er det egentlig, der skal ske i
Cancún i Mexico i de kommende dage?
-
- Repræsentanter for over 140 lande
skal mødes til topmøde i
- Verdenshandelsorganisationen (WTO), men
hvad er et topmøde, og hvad
- skal der ske
- denne gang?
-
- Af Kenneth Haar
-
- Det følgende er en introduktion for
begyndere. Måske nok for stædige begyndere
- med tålmodighed, for WTO er ikke en
enkel størrelse. Men det kan godt lade sig
- gøre at beskrive topmødet i
hovedtræk på et par sider.
-
- Hvad er WTO?
-
- Men lad os begynde helt basalt. Hvad er
World Trade Organisation
- (WTO), eller på
- dansk;
Verdenshandelsorganisationen?
-
- WTO blev formelt oprettet i januar 1995.
Forud var gået otte år med
- forhandlinger mellem mange lande om en
omfattende aftale om international
- handel. Udfaldet blev en aftale, der bragte
omfattende "liberaliseringer".
- Toldsatser blev sat ned, og en lang
række aftaler fjernede hindringer nationalt
- og internationalt for handel mellem
landene. Samtidig vedtog de omkring 100
- lande andre aftaler, der handlede om emner,
der var "handelsrelateret", selvom
- de ikke direkte berørte varehandlen.
Et eksempel er aftalen om intellektuel
- ejendomsret, der bl.a. har ført til
skrappe regler for patenter på medicin i
- alle medlemslande.
-
- Det er ikke alle lande i verden, der er
medlemmer af WTO. Men med sine 142
- medlemslande, er det tæt på.
Med Kinas indtræden i WTO for mere end
- et år siden,
- er WTO reelt en globalt dækkende
organisation.
-
- Hvad er et WTO-topmøde?
-
- Hvert andet år mødes
repræsentanter for medlemslandene i WTO. Der har
tidligere
- været topmøder i Singapore
(1996), Genève (1998), Seattle (1999) og i Doha
- (2001).
-
- På topmøderne tages meget
generelle spørgsmål op. Først og fremmest
spørgsmål,
- der handler om WTO's videre udvikling. For
WTO-aftalerne (der er
- mange hoved- og
- underaftaler) er ikke noget, der bare er
blevet til én gang for alle. De er
- dynamiske og udvikler sig. Og på
topmøderne diskuteres spørgsmål, der har
med
- WTO-reglernes videre udvikling at
gøre.
-
- Hvilken proces indgår topmødet
i Cancún i?
-
- Når der lanceres omfattende
forhandlinger om nye spilleregler for
- verdenshandlen, kaldes det en
forhandlingsrunde. Sådan en blev indledt på
det
- seneste WTO-topmøde i Doha, og er
sat til at slutte en gang sidst i 2004. Men
- forhandlingerne går meget
trægt. Det har været svært at blive enige om
mange
- punkter på forhandlingsdagsordenen.
Og der har været mange protester undervejs
- mod de metoder, de rigeste lande bruger til
at få deres vilje. Mest kendte er
- klagerne over de "mini-topmøder", de
rigeste lande holder uden deltagelse fra
- mere end et lille håndplukket udvalg
af u-lande. Sådan et fandt f.eks. sted i
- Egypten i juni.
-
- Hvad er hovedtemaerne på mødet
i Cancún?
-
- Der er tre hovedtemaer på
topmødet: Landbrug, patenter på medicin og "de
nye
- emner".
-
- Dem beskriver vi kort i det
følgende, og runder af med lidt af det andet,
- topmødet kommer ind
på.
-
- Landbrug
-
- På topmødet skal
repræsentanterne for regeringerne finde en måde at
fortsætte
- landbrugsforhandlingerne på.
Uenighederne er fundamentale. Så fundamentale,
at
- de endnu ikke er blevet enige om rammerne
for forhandlingerne. De står så til
- diskussion.
-
- EU og USA indgik for få uger siden en
aftale om, hvordan de to ønskede at forme
- de videre forhandlinger. Deres forslag har
stor styrke alene i kraft af de to
- stormagters økonomiske og politiske
vægt. EU og USA har længe ligget
- i indbyrdes
- strid om landbrugspolitikken. Begge har
langet ud efter hinandens
- landbrugsstøtte, selvom EU nok har
taget de drøjeste hug. Med aftalen mellem de
- to, vil der ikke ske det store på
dette område. Området er væsentligt
fordi
- landbrugsstøtten sætter f.eks.
EU i stand til at udkonkurrere produkter fra
- andre lande, ikke mindst u-lande. Med
eksportsubsidier har EU i årtier skabt en
- graverende situation i mange u-lande, hvor
subsiderede (støttede) EU-varer har
- slået lokale producenter
ud.
-
- Over for EU og USA står en alliance
mellem nogle af de rigeste u-lande, særligt
- Brasilien, Kina og Indien. De er kommet med
et andet forslag, der bl.a.
- indebærer afvikling af
landbrugsstøtten og meget større markedsadgang
for
- u-landene til de rige landes
markeder.
-
- I en mindre organiseret, og langt svagere
kategori står de fattigeste u-lande.
- For mange af dem er det et stort
spørgsmål på topmødet om det kan lykkes
at få
- "retten" til at beskytte sin egen
landbrugsproduktion gennem høje toldsatser
- eller lignende. Der ligger f.eks. et
forslag, der i sin essens betyder, at hvis
- den rige verden, herunder EU, ikke vil
afvikle landbrugsstøtten, så vil
- u-landene have ret til at modvirke
landbrugsstøtten med f.eks, høje
toldsatser
- eller en anden form for
protektionisme.
- Medicin
-
- Patenter på medicin har været
et meget varmt emne i WTO de seneste to og et
- halvt år.
-
- 39 store medicinalvirksomheder lagde
dengang sag an mod den sydafrikanske
- regering, fordi denne havde fået
vedtaget en lov, der i
- virksomhedernes øjne var
- i strid med aftalen om intellektuel
ejendomsret i WTO, den såkaldte
- TRIPS-aftale.
-
- Den sydafrikanske regering havde nemlig
besluttet at gøre det let at producere
- eller importere billig medicin, der var
produceret ved brug af "opskrifter" fra
- virksomheder i den rige verden. F.eks. har
Indien og Brasilien længe
- og med stor
- succes kopieret medicin fra vores del af
verden, og gjort den billigt
- tilgængelig. Og det er forbudt
ifølge TRIPS-aftalen.
-
- I Sydafrika var AIDS/HIV-medicinen mest i
fokus. Hvert år dør op mod 200.000
- mennesker af HIV/AIDS i Sydafrika, så
der var et stærkt incitament til at gøre
- medicinen billigere. Og kopiprodukter kunne
koste ned til en tiendedel af, hvad
- den ville koste, hvis den var
indkøbt hos europæiske eller amerikanske
- selskaber.
-
- Sagen vakte international furore og gav
u-landene en chance for at
- rejse sagen i
- WTO og sætte et stort
spørgsmålstegn ved TRIPS-aftalen og den
skadelige
- virkning, den har for folkesundheden
især i u-landene. Gruppen af afrikanske
- lande krævede slet og ret, at aftalen
blev ændret, men det blev nærmest
- ignoreret. I stedet blev det besluttet
på det seneste WTO-topmøde i
- Doha (2001),
- at tolke TRIPS-aftalen lidt lempeligere.
Inden for visse rammer, blev
- det muligt
- at producere kopimedicin -i en overgang i
hvert fald. For der blev bestemt ikke
- givet ved dørene på dette
spørgsmål.
-
- Topmødet i Doha endte med et
udestående under forhandlingerne om TRIPS. For
- mange lande har ikke selv kapaciteten til
at producere kopimedicin, og er
- henvist til at købe medicin. Disse
lande fik ikke umiddelbart ret til at
- importere billig medicin fra f.eks. Indien.
Spørgsmålet blev sendt til
- diskussion på foranledning af USA og
en række EU-lande, herunder Danmark.
-
- På topmødet i Cancún
ligger nu en skitse til en aftale. Den er forhandlet
på
- plads mellem USA og de vigtigste
kopiproducenter, Indien og Brasilien
- (og et par
- stykker mere). Der er mange svagheder i det
udspil. F.eks. vil de rige lande
- stadig kunne sidde med nødbremsen og
stoppe import af kopimedicin,
- hvis de synes
- det går for vidt. Der er også
en risiko for, at aftalen vil gøre
kopimedicinen
- så dyr, at effekten ved
kopiproduktion forsvinder.
-
- "De nye emner"
-
- Særligt EU vil på
topmødet i Cancún slås for at få sat
gang i forhandlinger om
- WTO-aftaler på fire nye
områder: Investeringer, konkurrencepolitik,
offentlige
- indkøb og
handelslettelse.
-
- Alle fire er kontroversielle blandt
u-landene. Særligt investeringer. For
- essensen i forslaget er at give private
selskaber en række nye rettigheder. På
- mange områder skal det ifølge
forslaget ikke længere være muligt at
"stille
- krav" til udenlandske selskaber. F.eks.
sigter EU efter nogle u-landes krav om
- at aktiemajoriteten i nøglesektorer
skal være på nationale hænder, at
- udenlandske selskaber skal overføre
teknologi til lokalområdet, bruge lokal
- arbejdskraft også på
højt niveau i virksomheden. EU kan også finde
på at kræve,
- det skal gøres meget sværere
at vedtage love, der begrænser udenlandske
- selskabers forventede fremtidige
indtjening.
-
- Alle fire forslag, især
"investeringer", har levet en omtumlet tilværelse i
WTO
- siden de første gang blev sat
på WTO-papir i Singapore (deraf tilnavnet
- "Singapore-emnerne"). U-landene har
været arge modstandere af at åbne
- forhandlinger på de fire punkter, der
i deres øjne er rene tabsforretninger for
- dem.
-
- Også op til topmødet i Mexico
sætter u-landene hælene i. Først og fremmest
de
- fattigste af dem. I alt 101 u-lande har
vendt sig klart mod "de nye emner". Her
- af er de 25 dog ikke medlemmer af WTO.
Denne blok udgør faktisk over halvdelen
- af WTO's medlemmer, så man skulle
tro, at EU's forslag dermed er dødt.
-
- Men sådan fungerer WTO ikke. Det er
set mange gange før, at u-landene har sagt
- fra på et givet
spørgsmål, men er blevet presset i løbet
af
- forhandlingerne, for
- til sidst at give efter. På
topmødet i Doha (2001) var der mange u-lande,
der
- slugte store kameler, f.eks. på
TRIPS-området, og angående forhandlinger
om
- nedsættelse af told på
industriprodukter (som de var imod, men som blev
- vedtaget). Derfor er ét af de store
spændende spørgsmål om de mange
u-lande
- formår at stå fast.
-
- GATS, den offentlige sektor
-
- De tre emner vil være de mest
fremtrædende, Men der vil være mange andre
mindre
- temaer på topmødet. Der vil
være lidt snak om miljø og
arbejdstagerrettigheder,
- men ikke noget, der vil flytte noget. De to
emner blev effektivt begravet og
- syltet på topmødet i Doha
(2001). Der vil også blive gjort et forsøg på
at få
- sat tempoet op under de såkaldte
GATS-forhandlinger. Og GATS er ikke småting.
-
- GATS handler om "liberalisering af handel
med tjenesteydelser". Og under de
- forhandlinger kan liberaliseringer af
offentlige tjenesteydelser komme i spil.
- De kan blive "kommercialiseret", d.v.s.
gjort til varer, som der kan
- handles med
- og investeres i som var de cornflakes eller
computere. Blandt de mere
- kontroversielle forslag inden for GATS, er
EU´s forsøg på at vinde
- adgang til at
- investere i ikke mindre end 72 landes
vandforsyning.
-
- Dette emne vil dog næppe tage meget
tid på topmødet. Kun et forslag om at
- indskærpe tidsfristerne for forslag
kommer op. Det er der problemer i. Særligt,
- hvis man hører til dem, der helst
ser, at GATS-forhandlingerne bremses. For
- selvom det er store emner, der er på
bordet under GATS, har processen
- ikke været
- demokratisk. Heller ikke i Danmark. Selv
ikke vores politikere er blevet
- ordentligt informeret.
-
-
- c. Bønder i hovedrollen blandt
"globofober"
-
- Bønder fra store dele af verden har
hovedrollen i protesterne i Cancún
-
- Af Kenneth Haar
-
- "Globalifobicos". Navnet ligger ikke lige
på tungen for indbyggerne i Cancún,
- selvom radioen uophørligt har
berettet om "globofobernes" seneste aktion eller
- demonstration de seneste fire dage. I
dagene før, advarede medierne om at
- globofoberne -af enkelte seriøse
medier dog også kaldet
- "globaliseringskritikerne", nu ville komme
og ødelægge byen, og sprede død og
- ødelæggelse. I landsbyer
omkring Cancún, beretter flere vidner til dagbladet
La
- Jornada, blev bønder opsøgt
af mystiske personer, der præsenterede sig som
- "globofober", og som dernæst
berettede om grumme planer for at ødelægge
Cancún
- som en politisk handling mod WTO og
globaliseringen.
-
- Flere mexicanske bondeorganisationer mener,
at myndighederne havde iværksat en
- kampagne for at skræmme mexicanske
bønder fra at troppe op til
- demonstrationerne
- i Cancún. Men som ventet, er det
netop bønderne, der er mødt mest talstærkt
op.
- Særligt demonstrationen onsdag,
på åbningsdagen for WTO-topmødet, var
det
- bønderne, der fyldte langt det meste
af demonstrationen, der ifølge
- flere kilder
- samlede 10.000 mennesker.
-
- Bondeislættet var organiseret af den
internationale bondesammenslutning Vía
- Campesina, i samarbejde med en række
mexicanske bondeorganisationer. De fleste
- lande er kun repræsenteret af ganske
få bønder, med de ca. 200 sydkoreanske
- bønder som en vigtig
undtagelse.
-
- Men billederne af bønderne på
gaden i Cancún har ikke just været
- fremherskende i
- medierne. Samme demonstration endte i
sammenstød mellem politiet og
- "venstreradikale" og autonome grupper fra
Mexico, Italien og andre lande. Vía
- Campesina bad flere gange om at
slagsmålene blev stoppet, men blev afvist. Det
- hele tog dog en ny drejning, da den
koreanske bonde Lee Kyang Hae
- begik selvmord
- i demonstrationen. Siden har Vía
Campesina og deres krav været i centrum for
- aktiviteterne i Cancún by, der
befinder sig ca. 8 km fra topmødet. En enkelt
- ceremoni samlede 3.000
mennesker.
-
- d. En koreansk bondeleders "forudsigelige"
selvmord
-
- WTO-topmødet i Mexico krævede
sit første offer på åbningsdagen. En
sydkoreansk
- bondeaktivist begik harakiri under en
demonstration
-
- Af Kenneth Haar
-
- Lee Kyang Hae blev 55 år.
-
- Under en demonstration onsdag, på
åbningsdagen for WTO-topmødet i Cancún,
trak
- han en kniv frem og satte den hårdt i
maven på sig selv. Stærkt blødende
blev
- han hurtigt bragt til byens ene offentlige
hospital, hvor han døde tre timer
- senere.
-
- På fortovet foran byens offentlige
hospital flokkedes flere og flere
- demonstranter og journalister i
løbet af eftermiddagen omkring de chokerede
- sydkoreanere, der måtte bruge lang
tid på at få sammensat en fælles
udtalelse,
- der kunne læses op på et
møde for journalister og demonstranter.
-
- De sydkoreanske demonstranter, der ellers
er kendte for at være fattede,
- formfuldendte og tilbageholdende, var
synligt knuste, og som
- eftermiddagen skred
- frem, brød mange ud i
tårer.
-
- Ikke et uventet uheld
-
- Lee Kyang Hae blev formand for den
sydkoreanske sammenslutning af bønder og
- fiskere i 1989, og var også efter sin
afgang ca. tre år efter en af
- bondebevægelsens fremtrædende
figurer. I de sidste par år arbejdede han som
- teknisk rådgiver for
bondesammenslutningen. Han havde sine rødder i
- den nordlige
- del af landet, og det var hans venner
herfra, der holdt mødets hovedtale, der
- med deres egne ord, var skrevet i en
tilstand af "desperat sorg". Sydkoreanerne
- så entydigt Lee´s selvmord som
en politisk handling.
-
- "Hans død var ikke et uventet uheld.
Hans død afspejler kampen mod WTO og de
- multinationale selskaber, der er i
færd med at ødelægge bønders
liv.
- Hans død er
- for de 3,5 millioner sydkoreanske
bønders desperate kamp", lød det kontant
fra
- den sydkoreanske taler.
- Han fortsatte med at kræve, at
WTO-topmødet slet og ret blev indstillet, og
- landbrugsaftalen annulleret, og rettede
så skytset mod den sydkoreanske
- regering.
-
- "Den sydkoreanske regering må
gøre noget grundlæggende for at bevare
den
- koreanske kultur og for at vinde
fødevaresuveræniteten tilbage fra de
- multinationale selskaber. Vi vil
bekæmpe både WTO, de multinationale
selskaber
- og den sydkoreanske regering. Vi er flere
end tre millioner mennesker, og vi er
- stærke. Vi vil kæmpe sammen med
bønder fra hele verden, og det vil være
den
- endelige ceremoni for Lee", sluttede
udtalelsen.
-
- Vía Campesina og
fødevaresuveræniteten
-
- Den sydkoreanske bondesammenslutning er et
meget aktivt medlem af den
- internationale småbondeorganisation
Vía Campesina. Vía Campesina sætter
stærkt
- præg på demonstrationerne og
møderne uden for det officielle topmøde, og
deres
- dagsorden er en ganske anden end de
forslag, der behandles på WTO-topmødet.
- Hovedkravet er
"fødevaresuverænitet", og med det mener de alle
landes ret og
- pligt til at sikre en national
fødevareproduktion med en stor rolle for
- småbønderne, d.v.s.
familiebrugene.
-
- Det er et koncept, der på alle
måder er i modstrid med WTO-aftalerne, der
søger
- at fremme den globale konkurrence gennem
liberaliseringer. Hverken Brasilien og
- Indiens kamp for markedsadgang for
landbrugsvarer i den rige verden, eller
- Australiens og Argentinas kamp mod
landbrugsstøtten vækker stor interesse i
Vía
- Campesina. Småbøndernes krav
er en stor tyk streg over hele landbrugsaftalen i
- WTO. Kun sådan mener de
småbønderne i verden, der tæller mange
hundrede
- millioner, kan overleve. Fortsætter
liberaliseringen af handel med
- landbrugsprodukter, vil den dominans, som
store ekspororienterede brug og
- multinationale handelsselskaber har
på verdensmarkedet i dag blive udbygget
- ifølge Vía Campesina hurtigt
føre til småbøndernes ruin.
-
- Derfor talte den internationale koordinator
for Vía Campesina, Rafael Alegría
- fra Honduras, i sin tale, om "kammerat Lee"
som WTO-topmødets første offer. Et
- offer, der vil blive efterfulgt af mange
flere, hvis WTO's landbrugsaftale og
- det den står for i dag, får lov
til at fortsætte, sagde han.
-
-
- e. Ny hemsida om Europakommissionens
skamfulla WTO politik
-
- Corporate Europe Observatory som bevakar
storföretagens inflytande på EU har
- gjort en ny hemsida. På den kan man
läsa om tio fall som visar hur
- EU-kommissionens sätter
storföretagens intresse före världens fattiga
och
- värnandet av miljön. Alla
historierna illustreras med karikatyrteckningar
på
- handelskommissionären Lamy. Du hittar
materialet på
-
- http://www.wtocancun.com/
-
- Man kan också följa Corporate
Europes bevakning av storföretagens inflytande
på
- EU på:
-
- http://www.corporateeurope.org
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 4. Protester mot Europas største
våpenmesse!
-
-
- Terrorismeparagraf ble brukt mot
demonstranter som protesterte mot
- våpensalg til
- terrorister.
-
- Denne uken har våpenhandlere fra hele
verden boltret seg på messe i
- london. Land
- beskyldt for å stotte terror som
Syria, Colombia og Pakistan har vart blant
- detagerne sammen med statsterroristene USA,
Israel og Tyrkia. 15 norske
- selskaper var også på plass pa
messen hvor klasebomber og
- torturinstrumenter var
- en del av menyen.
-
- Oppmøtet på protestene var
skuffende i forhold til grusomhetene opprettholdt av
- denne industrien, men likevel ble det
avholdt mange vellykkede aksjoner hvor
- demonstrantene klarte å forstyrre
våpenhandlerne. Veiblokader og gatefester
- gjorde det vanskelig for delegatene å
komme til og fra messen. En gigantisk
- politistyrke gikk voldelig til verks for
å hindre demonstrantene i og
- i det hele
- tatt samles å protestere.
Terroristparagraf 44 ble tatt i bruk for å
fjerne
- protestanter (150 personer er arrestert),
noe som er blitt sterkt kritisert av
- menneskeretts organisasjoner i
England.
-
- Protestene i London er sterkt knyttet opp
til protestene mot WTO toppmotet i
- Mexico. På DSEI vaapenmessen sikrer
regjeringene seg arsenalet de trenger for å
- sette i verk og handheve det urettferdige
regelverket i WTO som oprettholder de
- enorme forskjellene mellom fattige og
rike.
-
- Demonstrasjonene i London er nok et slag i
ansiktet på demokratiet.
- Demonstrasjonsfriheten blir totalt
oversett. Når man må regne med politivold
og
- timelang innesperring, er det
nødvendig å komme opp med nye aksjonsmetoder
i
- arbeidet for en ny verden. Fascismen og
politistaten er i frammarsj i
- England, i
- Norge, i Sverige, over hele Europa.
Motstand har aldri vart så viktig som nå!!
-
- /från indymedia.no 12
september
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 5. Högerregeringen i Danmark på
väg mot nederlag: Demonstration för
- Christiania.
-
-
- I en av de största demonstrationer som
hållits i Danmark på länge samlades
folk
- från hela landet för att
protestera mot högerregeringens nya aggressiva
planer
- för att stänga fristaden
Christiania. Enligt tidningarna samlades
- 20.000 framför
- Christiansborg, enligt kritiska
bedömare 15.000. Detta överträffade
vida
- demonstrationerna under EU-toppmötet i
Köpenhamn och även demonstrationerna mot
- Irakkriget. Uppslutningen var massiv
från alla delar av det danska samhället.
- Ledande musiker och kulturpersonligheter
samlades med politiker från olika häll
- inklusive försvarsministern som en
gång motsatt sig ockupationen av det
- militärområde han var ansvarig
för.
-
- Högerregeringen har gått extremt
fram för att verkställa sina nyliberala
idéer.
- Den progressiva danska miljöpolitiken
för att främja ett hållbart samhälle
och
- den egna vindkraftsindustrin skrotades och
stöd till närmare hundra
- miljöinformationsverksamheter drogs
in. Allt under det ideologiska påståendet
- att man tog strid mot expertvälde.
Danmark gick starkt in för att
- delta i kriget
- mot Irak som en av tre länder
tillsammans med USA. Den tidigare danska
- fredsvänliga hållningen
från tidigare decennier har förbytts till sin
motsats.
- Flytkingpolitiken är värst i
Europa och man har drastiskt lyckats sänka
antalet
- asylsökare. Med en hård stat som
kräver mer av medborgarna hoppas man
genomföra
- en nyliberal politik.
-
- Att för gott stänga fristaden
Christiania och överlämna det före
detta
- militärområdet till byggbolagens
exploatering var därför en logisk
- uppföljning i
- politiken för att skapa ett rent
Danmark. Med det våld en nyliberal stat är
- mäktigt utlovas en polisaktion mot
Christiania 'som København aldrig har set
- magen til'. Här tycks man dock ha
gått för långt. Motståndet mot att rensa
bort
- Christiania är för stort
också bland de egna politiska väljarna
- enligt opnionsundersökningar.
Även om det finns delade meningar om Christiania
- bland antinyliberala krafter slutar
många i Danmark nu upp i kampen till
- försvar för den sedan 32 år
fungerande fristaden. Chansen att se till att
- högerregeringen lider nederlag i sin
extremistiska nolltoleranspolitik skapar
- starka allianser. Kritiken finns mot
Christiania. För att den politiska kraften
- försvann efter att man lyckats starta
en landsomfattande folkrörelse mot hårda
- droger och att området med sina 1.00
invånare är en plats för
- lyxhippies som har
- stängt sitt småborgerliga
samhälle för utomstående. Men högeregeringens
attack
- har skänkt sammanhållningen
tillbaka både blland invånarna i
- fristaden och bland
- deras vänner i hela Danmark och
världen.
-
- /Tord Björk
-
- utdrag ur brev skrivet av Per Warming om
Christianiademonstrationen:
-
- ...Regeringen Fogh har lært af Bush,
at har du magt, så behøver du ikke stoppe
- ved de grænser, de andre forventer du
stopper ved. Og af Blair, at folk jo tror
- det er en film, så konsekvenserne
først og fremmest er et spørgsmål om spin.
Og
- nu er der linet op til 'normalisering' af
Christiania. De
- masseødelæggelsesvåben
- efterretningsvæsenet taler om er den
ulovlig hash i pusher street.
-
- Men nu kom der busser og særtog fra
Fyn og Jylland, der blev nedlagt kranse ved
- frihedsstøtten og kl 15 var der
folkemøde foran Christiansborg, hvor
- jeg cyklede
- ind. Det er længe siden jeg har
været til en så vellykket demonstration.
- Slotspladsen var fyldt, (Mikkels udregning
sagde 15.000). Det var
- velorganiseret
- og professionelt. Talerne var fremragende.
Først Ebbe Kløvedal. Han er
dødssyg
- af kræft, men holdt et mesterstykke
af en tale om den 'kulturkamp' regeringen
- fører for at afskære
alternativer til det arbejdsomme liv som
- forbruger. Så sang
- Kim Larsen Østre Gasværk
så jeg næsten tudede og sluttede med 'den
forbudte
- sang' som han kaldte den, solo:
Internationale i højst egen fortolkning.
- Slutningen lød: "...og
Internationale - er bare lige begyndt!"
-
- Så kunne de egentlig godt have
sluttet. Men Kjeld Olesen talte, det var et kup:
- han var jo forsvarsminister da Christiania
begyndte for 32 år siden, så lærte
- han Tine Bryld at kende og var med til at
legitimere fristaden og nu stod han
- her. Et par søde børn fra
Christiania fortalte om deres paradis
- derude, hvor der
- ingen biler var og hvor forældrene
turde lade børnene gå løs. Og
- stakkels Holger
- K var faktisk bedre end han plejede. Og
Jeppe Søe, Poul Erik Søe's søn
- journalisten, der er folketingskandidat for
de konservative, talte om
- dialog med
- dem der ikke er som mig. Det er jo fint
nok, men noget højskolesniksnak, der
- snakker uden om nogle magtforhold. Han
sluttede med at lade den bombe springe,
- at han nok ikke kunne fortsætte som
folketingskandidat for sit parti
- efter denne
- tale, men at det var prisen værd. Det
virkede stærkt. Måske det kun er gamle
- skeptikere som mig, der anede en anden
dagsorden. Og så sang Nina Hagen
- cabaret-punk. Og det hele sluttede med
Savage Rose. Thomas Koppel holdt en
- introduktion, der gjorde den gamle M/Ler
ære, hvor han bla sagde til
- politibetjentene, som vi jo havde
mødt herinde i mange år, at hvis de
virkelig
- ville fange (våben)pushere, så
var det ikke Christiania, men Christiansborg de
- skulle interessere sig for. Og det hele var
oppe at ringe, da vi
- sluttede med 'I
- kan ikke slå os ihjel' med Anisette
og Lundin og børnekor og små balloner i
- luften ved første
refræn.
-
- Det var næsten for meget.
Velorganiseret, professionelt, trygt.
- Christiania-security var på plads og
lempede sikkert en fulderik ned
- fra scenen.
- Lyden var rigtig. Alle var glade. Og det
hele nynnede i en hashtåge....
-
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 6. Ny generation husockupanter,
Modkraft.dk
-
- En serie upprepade ockupationer av samma
tomma hus på Nörrebro i Köpenhamn
- skapar oro i gamla aktivstled och hos polis
och politiker. 14-16 åringar som de
- äldre aktivisterna saknar konkakter
till har genomfört en aktion som fått
- politikerna att tala om kraftigt ökade
straff för politiska brott.
-
- Det sista ockuperade huset i Köpenhamn
utrymdes under våren. Nu startade en ny
- våg av BZ aktivism. Varje form av
våld undveks med polisen men efter varje
gång
- som ockupanterna tagits fast smet de genast
eller efter några dagar
- tillbaka och
- genomförde en ny ockupation. Vid den
fjärde ockupationen förskansade man sig
på
- taket av huset under en längre tid
för att sedan ge sig frivilligt.
-
- Polisen anser sig vara gjorda till
åtlöje av de upprepade ockupationerna och
- förslag läggs nu om att kraftigt
höja straffen för att genomföra dessa.
Hur
- nordiska politiker tänkt sig att
lösa problemet med nya generationer unga som
- protesterar mot kommersialiseringen av
samhället tycks bli allt klarare. Om de
- kastar sten mångdubblas straffen, om
de genomför helt fredliga disciplinerade
- aktioner mångdubblas
straffen.
-
- /Tord Björk
-
- Mer information finns på
www.modkraft.dk och i lokaltidningen På Gaden
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 7.Reclaimprotest i Göteborg mot de
rikas segregering
-
-
- a. Pressmeddelande från Rädda
Örgryte
-
- 29 aug 2003
-
- Angående den gatufest som kommer att
gå av stapeln i Örgryte på
- lördag finns det
- en del viktiga saker att poängtera som
av olika anledningar kommit bort i den
- mediarapportering som varit.
-
- Klicka på bilden för en
större version Orsaken till att vi håller
- denna gatufest
- är för att lyfta fram den
klassrelaterade segregering som existerar såväl
i
- Göteborg som i resten av världen.
Tanken med kampanjen är att vända
- på kuttingen
- och, istället för att fokusera
på förortssegregeringen, fokusera på
- överklassegregationen vilket, enligt
vår uppfattning, är roten till allt det
- onda. Inte nog med att överklassen
är mer segregerade än arbetarklassen, deras
- segregation är självvald och
för med sig att arbetarklassen tvingas leva i
- segregerade miljonprogramsförorter.
Denna överklassegregation, som i
- extremfallen leder till så kallade
gated communities, har endast ett syfte: Att
- stänga ute verkligheten i form av
fattigdom och sociala problem från sin egen
- vardag och från sina egna
överklasskvarter utan att reflektera över att
denna
- verklighet skapas av den snedvridna
fördelningspolitik som makten
förespråkar,
- ivrigt påhejade av de som tjänar
på den, det vill säga överklassen.
-
- Vi vill, i denna insändare, även
passa på att tacka det moderata
kommunalrådet
- Jan Hallberg för den PR han givit
vår kampanj genom sitt huvudlösa uttalande
i
- en av stadens kvällstidningar.
Hallberg spelade oss helt i händerna då
medias
- intresse ökade rent lavinartat i och
med att Hallberg tog bladet från
- munnen och
- på ett rent briljant sätt
exemplifierade två av de sanningar vi själva
försökt
- nå ut med i våra otaliga
flygblad, torgmöten och seminarier, nämligen
att:
-
- 1. Vi medborgare är inte välkomna
att vistas i överklasskvarteren trots att
- dessa fortfarande är att betrakta som
allmän plats.
-
- 2. Högerns sanna ansikte bär
smygfascistiska drag genom att propagera för att
- åsidosätta de
grundlagsfästa fri- och rättigheter som gäller i
staten Sverige
- och kräva förstärkt milis
för att mota bort medborgarna från allmänna
platser.
-
- Detta vägrar vi dock att acceptera!
På lördag kommer vi, som en armé av
- kulturberikare, ta oss in bakom borganrnas
sociala skyddsvärn för att visa upp
- den del av samhället som
överklassen valt att segregera sig ifrån!
-
- /Kampanjen Rädda
Örgryte.
-
-
- b. Pressmeddelande från Kampanjen
rädda Örgryte
- 30 aug 2003
-
- Kampanjen Rädda Örgryte är
över för den här gången. Vi vill
tacka
- alla människor
- som var med och gjorde det till en schysst
fest. Vi lyckades med vår
- målsättning
- att ha en gatufest utan polisingripanden
trots medias allehanda olyckskorpar.
- Ikväll har runt 700 människor
festat mot segregation på Örgrytes
- supersegregerade gator. Värt att
notera är den massiva poliskommendering som
- skyddade de flådigaste villorna.
Detta understryker på ett alldeles
- briljant vis
- de två poänger vi
försökt föra fram tidigare, nämligen
att:
-
- 1. Vi är inte välkomna in i
överklassens kvarter. 2. Om vi, trots detta,
visar
- oss där ropar överklassen direkt
på förstärkt milis för att skydda de
rikedomar
- de en gång stulit från
arbetarklassen.
-
- Syftet med kvällens gatufest var att
lyfta fram den klassrelaterade segregering
- som existerar såväl i
Göteborg som i resten av världen. Tanken med
- kampanjen var
- att vända på kuttingen och,
istället för att fokusera på
förortssegregeringen,
- fokusera på
överklassegregationen vilken, enligt vår uppfattning,
är roten till
- problemet. Inte nog med att
överklassen är mer segregerad än
arbetarklassen,
- deras segregation är självvald
och för med sig att vi tvingas leva i
- miljonprogramsförorter. Denna politik,
som i extremfallen leder till så kallade
- gated communities, har endast ett syfte:
Att stänga ute verkligheten i form av
- fattigdom och sociala problem från
sin egen vardag och från sina egna
- överklasskvarter. Denna omvända
Robin Hood-politik skapar orättvisor,
- men själva
- isolerar de sig från de negativa
konsekvenserna av just den politiken. De
- positiva verkningarna, ansamlingen av
rikedom, ser de till att hålla för sig
- själva! Under 90-talet har klyftorna
mellan de rikaste och de fattigaste
- tredubblats i Sverige. Enligt FN är
Sverige ett av de länder i världen där
- klassklyftorna ökar snabbast. Det
börjar bli dags att gräva fram Marx ur
- garderoben! Som bekant är "ett uns
kamp värt ett ton teori", något som vi vill
- efterleva i vår praktik. Detta
är således inte det sista som borgarna får se
av
- oss.
-
- Slutligen vill vi tacka det moderata
kommunalrådet Jan Hallberg för att han,
- klarast av våra belackare, definierat
Kampanjen rädda Örgrytes motto:
-
- "Vi vill ha allt nu!"
-
-
- Saxat från Indymdia
Sverige
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 8. Finska Indymedia nedlagt
-
- Medan den oberoende nyhetstjänsten
Indymedia startar nya kontor över hela
- världen har det nu hänt att nman
också fått stänga ett. Finska Indymedia
har
- upphört. Indymedia bygger på
ideella krafter som det inte längre gick att
- engagera i Finland.
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 9. Privatisering - en politik i vems
intresse ?
-
- Sverige - EU - GATS (WTO) -
Världsbanken / IMF
-
- Stort heldagsseminarium för
allmänheten Lördag 11 oktober kl 9.00-17.00
- ABF-huset, Z-salen, Sveavägen 41,
Stockholm
-
- Arrangörer: ATTAC, SEKO Stockholm och
ABF med stöd av Forum Syd och Ordfront.
- Entré 40 kr
-
- Det handlar om både sjukvård,
omsorg och utbildning och om andra kollektiva
- nyttigheter eller
nätverkstjänster som energi, vatten, post,
telekom,
- kollektivtrafik
En del av de
privatiseringar som skett kan vara på väg
att
- permanentas nu genom EUs
GATS-förhandlingar i WTO.
-
- Syftet är att ge samlad överblick
av den privatiseringsvåg som ägt rum de
- senaste decennierna och hur denna politik
hänger ihop på olika nivåer och vad
- som nu är på gång, men
också ge röst åt olika kritiska infallsvinklar
på den
- förda politiken i en avslutande
debatt:
-
- * Hur kopplas politiken mellan dessa
nivåer ?
- * Vilka nya EU-direktiv är nu på
gång för alla välfärdstjänster
?
- * Ska privatisering bli för
alltidgenom GATS-avtalet ?
- * Vad är Världsbankens nya
PSD-policy?
- * Tror Regeringen på den nyliberala
teorin?
- * Kräver samhällsekonomin
privatiseringar ?
- * Vad får "valfriheten" kosta i
demokrati och jämlikhet ?
- * Vilka möjligheter finns att
ändra politiken ?
-
-
-
- DAGSPROGRAM LÖRDAG 11 OKTOBER 2003
ABF-HUSET
- 09.00-9.15 Inledning Gunilla Andersson,
Attac
- 09.20-9.40 Sverige:
- a) Privatiseringars olika steg.
- Affärsverkens utveckling
El-Post-Tele-Transporter
Läget nu? Vad på
gång?
- Mats Bergman, docent i nationalekonomi.
Uppsala Universitet
- 09.40-10.00 b) Vård, omsorg (skola):
Utvecklingen. Läget nu? Vad på gång?
- Paula Blomqvist, statsvetare, Uppsala
Universitet,
- medförf. till
"Välfärdsstatens nya ansikte
"
- 10,00-10.30 Kaffe, "frågetorg" i
foajén
- 10.30-11.10 EU:
- a) Vad i Sverige beror på EU-lagar:
EUs fördrag, lagar och direktiv som gäller
- avregleringar och konkurrens. Jan-Erik
Gustafsson, docent KTH
- b) Avslutande kvart om EUs "Grönbok om
tjänster i allmänhetens intresse".
- Charlotte Hedin, gen.sekreterare i Sveriges
Konsumentråd
- 10 minuters bensträckare
- 11.20-12.00 GATS-avtalet om
tjänstehandel inom världshandelsorganisationen
WTO:
- a) Vad har GATS med privatisering att
göra? Cecilia Verdinelli-Peralta, Attac
- b) Avslutande kvart: Maj-Britt Theorin
från EU-parlamentet om varför hon som
- enda s-parlamentariker skrev på
Attacs Parlamentarikerupprop 2002 och
- krävde bl a
- stopp i förhandlingarna tills
utvärdering gjorts.
- 12.00-13.00 Lunch
- 13.00-13-30 Världsbanken /
Internationella Valutafonden (IMF):
- Strukturanpassningsprogram, HIPC, Private
Sector Development-politiken (PSD)
- Stefan de Vylder, docent,
nationalekonom
- 13.30-14.10 Gäst från NGO,
Sydafrika: om följderna där. (Språk
engelska.)
- 10 min. bensträckare
- 14.20-15.00 Fackliga erfarenheter och
synpunkter:
- Kommunalarbetaren: journalist Ann-Christin
Sjölander-Holland 15 min.
- SEKO Sverige: v ordf Tomas Abrahamsson 25
min.
- 15.00-15.40 Kaffe.
"Frågetorg".
- 15.40-17.00 Debatt(er), cirka 4 x 20
minuter
- kring olika kritiska aspekter på
avreglering-konkurrens-privatisering:
- a) "Konkurrens för ökad
tillväxt", den neoklassiska ekonomiska teorin
- ? Hur håller
- den ? Driver "svenska exportintressen" oss
till denna nyliberala politik ?
- b) Samhällsekonomiska aspekter: - -
Måste vi privatisera...? Blir det
- billigare
?
- c) "Valfrihet" - vad får den kosta i
demokrati, jämlikhet,
- servicekvalitet, pengar ?
- d) Kan svensk och EU-GATS-VB-politik
ändras om regering/medborgare vill det?
- Kritiska debattörer: a) Lars
Pålsson Syll, ekon.hist. b) Johan Ehrenberg,
ETC,
- c) Margareta Norlin, frilansjournalist,
Irene Wennemo, chefsutredare LO,
- d) Stefan de Vylder, Lars Pålsson
Syll, Sverker Gustavsson, prof.
- statsvet., America Vera-Zavala,
- ATTAC. Från Regeringen Socialminister
Lars Engqvist: ersättare
- statssekr. Mikael Sjöberg,
- Socialdepartementet. Från
Konkurrensverket: gen.dir. Claes Norgren,
-
-
-
- Se vidare http://www.attac.nu
- Här finns ett informationsmaterial som
kan användas som affisch eller som
- flygblad med det detaljerade dagsprogrammet
på baksidan
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - -
-
- 10. Kalendarium
-
-
- 14 september Sverige folkomröstar om
medlemskap i EMU
-
- 14 september Estland folkomröstar om
medlemskap i EU
-
-
- 19 september International
Arbejdsmiljøkonference i Danmark
- Arrangør: AktionsgruppenArbejdere
Akademikere for EWHN Sted: LO-skolen.
- Arbejdsmiljøaktivister fra 14 lande
i Europa samt USA og Latinamerika
- og udveksler
- erfaringer om bl.a. stress, støv,
korttidsansatte, sundhedsfremme og meget mere
-
-
- 20 september Lettland folkomröstar om
medlemskapi EU
-
- 23-24 september Möte för
Världsbanken och IMF i Dubai, Förenade
Arabemiraten
-
- 27-28 seåtember Vad vill nordiska
folkrörelser med social forum? Göteborg
-
- 11 oktober Privatisering - en politik i
vems intresse ? Sverige-EU-GATS
- (WTO)-Världsbanken/IMF,
Heldagsseminarium i Stockholm
-
- 11-12 oktober alternativt 25-26.10 Nordiskt
förberedelsemöte i Grästorp för
- Nordisk folkriksdag 2004. För mer
information kontakta Gunilla Winberg e-post:
- mailto:gunri@telia.com>gunri@telia.com
-
- 31 oktober- 2 november
Globaliseringskonferanse i Oslo. Program och annan
- information kommer att finnas på :
http://www.globalisering.no/
-
- 12-16 november European Social Forum Paris,
Frankrike (S.t Denis, Bobigny och
- Ivry) http://www.fse-esf.org,
http://fse2003ldh-france.org
-
-
- 2004 16-21 januari 2004 World Social Forum,
Mumbai (fd Bombay), Indien
-
- 8-13 mars 2004, Americas Social Forum i
Quito http://www.forosocialamericas.org
-
- -----------------------------------------------------------------------
-
- Nyhetsbrevet utges av
Folkrörelsestudiegruppen,
http://www.folkrorelser.nu
- För att börja prenumerera skicka
ett tomt meddelande till
- gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@yahoogrupper.dk
För att sluta prenumerera skicka
- ett tomt meddelande till
gbg2001-nyhetsbrev-subscribe@yahoogrupper.dk
-