Michael Collins

1890-1922

Aktionsledare under det irländska självständighetskriget mot Storbritannien. Banktjänsteman och bollspelare, bondson från Clonakilty, Cork. Deltog i det misslyckade upproret påsken 1916 och internerades som en av de obetydliga men framträdde snart som inofficiell ledare för fångarna genom sin driftighet. Valdes efter frigivningen till ekonomiansvarig i Irish Republican Brotherhood (IRB) och var extremt effektiv på den posten liksom på alla andra han skulle ha, bland annat genom sin energi och sitt makalösa sinne för signifikanta detaljer.

Blev en nationell figur genom att organisera kampanjen mot värnplikten under kriget och valdes till parlamentsledamot för Cork. Liksom de andra valda Sinn Féin-medlemmarna vägrade han ta plats i London, deltog i bildandet av ett irländskt parlament och valdes till finansminister. Sen tidigare hade han posten som informationsansvarig i IRB och i dessa båda egenskaper ledde han självständighetsrörelsen mer krigiska aktiviteter.

Collins strategi var att endast slå mot engelsmännens känsligaste punkter samtidigt som engelsmännen skulle sväva i okunnighet om vilka självständighetsrörelsens känsliga punkter var. I detta syfte lade han ner sina största resurser på att ta reda på allt om motparten samtidigt som han matade motparten med vilseledande information. Dråpslaget kom när han exakt samtidigt kunde slå ut alla utom två personer i det engelska spionaget.

Kort därefter begärde Storbritannien fred på villkor att ett självständigt Irland förblev inom samväldet. Collins röstade för att gå med på detta eftersom han ansåg att man fått "frihet att nå frihet" och hur som helst aldrig skulle erbjudas ett bättre bud, vilket hans mer radikala medarbetare ansåg vara förräderi. Som nyvald premiärminister i Irland dödades han av dessa i ett bakhåll.

Litt: T. Ryle Dwyer: The man who won the war, Mercier Press 1990.