Lala Lajpat Rai

1865-1928

Advokat från Jagraon, Punjab. Kom från en hinduisk miljö, och politiserades först av den hinduiska reformrörelsen Arya Samaj på 1880-talet. Slöt sig till Nationalkongressen 1885 och blev dess viktigaste organisatör i Punjab. I början mest intresserad av sociala och utbildningsfrågor men blev liksom Nationalkongressen i övrigt mer och mer upprörd över den brittiska exploateringen av landet, och började från 1905 organisera massmöten i protest mot kolonialregimen. 1907 tog han initiativ till skattestrejker bland bönderna; för detta blev han dömd till en kortvarig deportering och när rörelsen slagits ner reste han utomlands, i Japan, Storbritannien och USA, för att söka politiskt stöd för indiskt självstyre och skrev i samband med detta en rad böcker.

Var till en början mindre entusiastisk över Gandhis program till massrörelse som han fann för tam, men organiserade solidariskt Kongressens bojkottkampanj i Punjab och blev för detta fängslad en gång till. Sedan kampanjen tröttats ut och avbrutits och kravaller mellan muslimer och hinduer brutit ut i Indiens nordvästra hörn (i hög grad beroende på besvikelser i samband med rörelsenedgången) följde han sin hinduiska släkt och organiserade hinduer som var i minoritet i Punjab, för vilket han kritiserades hårt av andra inom självständighetsrörelsen. Å andra sidan försökte han använda den politiska energin inom hindukretsarna till att frigöra Indien från England, inte för att bråka med muslimer.

När självständighetsrörelsen var på uppgång igen i slutet av tjugotalet kastade han sig in i den igen och ledde en demonstration i Lahore mot ett brittiskt lagförslag. Vid denna mördades han av brittisk polis.