Rörelsenätverkets träff
i Stockholm
fredag 16 och lördag 17 februari
Pressmeddelande
Längtan viktigare drivkraft än saknad
Längtan är en viktigare drivkraft än
saknad för folkrörelser. Så inledde Bengt Göransson
Rörelsenätverkets seminarium på temat Folkrörelser
i teori och praktik som hälls på ABF-huset i Stockholm
16 -17 februari och med ABF Stockholm som medarrangör. Seminariet
samlade en ovanlig bredd med både akademiker och lekmannaforskare
samt aktiva i både nya och gamla folkrörelser.
Syftet var att etablera en mer samlad reflektion både
bland forskare och rörelseaktiva om sociala förändringar
och rörelser. Under seminariet skedde ett kritiskt närmande
mellan akademiker och lekmannaforskare men också mellan gamla
och nya folkrörelser.
Bruket av olika teorier och begrepp om rörelser
ledde till stridbara debatter mellan akademiker, lekmannaforskare
och rörelseaktiva. Akademikerna Stellan Vinthagen och Åsa
Wettergren försvarade social rörelse som det begrepp som
bäst kritiskt kunde användas för att vetenskapligt
forska om rörelser medan lekmannaforskarna Jan Wiklund och Tord
Björk försvarade folkrörelsebegreppet som minst lika
användbart och dessutom begripligt för allmänheten.
Tillsammans kunde man dock ta ställning mot att begrepp som folkrörelse,
social rörelse eller rörelse reduceras till att enbart handla
om organisation.
Organisationsforskaren Apostolis Papakostas intog en
annan hållning och redovisade hur medlemskapet riskerar att
försvinna som demokratisk form om man inte ser till organisationens
betydelse. Eliten sluter sig samman och frikopplar sig från
de många deltagarna i en rörelse på så sätt
som sker i t.ex. Greenpeace. Här är 10 000 stödmedlemmar
utan demokratisk möjlighet att påverka verksamheten som
bestäms av 10 personer i organisationens ledning.
Skarp kritik fördes fram mot Vetenskapsrådets
rapport om folkrörelseforskningen som legat till grund för
den pågående statliga Folkrörelseutredningen. Enligt
Tord Björk från Folkrörelsestudiegruppen pågår
en glidning bort från begrepp som folkrörelser och sociala
rörelser till civilsamhälle, frivilligorganisationer och
ideell sektor. Ett önsketänkande som frodas i statliga utredningar
om civilsamhällets framtida roll har lett till att Vetenskapsrådet
och Folkrörelseutredningen åsidosatt den internationellt
mest erkända svenska kritiska forskningen om sociala rörelser.
Folkrörelsestudiegruppens rapport Folkrörelsebegreppet där
kritiken förs fram överlämnades till Folkrörelseutredningens
sekreterare Berndt Lindholm som också deltog på seminariet.
På seminariet diskuterades också forskning
om antikrigsrörelsen i USA och solidaritetsrörelsens projekt
för att med fem böcker lyfta fram kyrkans, Afrikagruppernas
och folkrörelsernas breda arbete för att stödja befrielsekampen
i Södra Afrika. Andrew Vanderberg lade fram sitt arbete om fackföreningar
som folkrörelser, social movement unionism, med den framgångsrika
kampen mot Toys 'R' Us och konfrontationerna vid EU-toppmötet
i Göteborg som två exempel. Vanderberg gav en bild av Göteborgshändelserna
med en stark klyfta mellan å ena sidan fredliga demonstranter
och å andra sidan våldsbenägna anarkister. Detta
mötte reaktioner från flera deltagare som menade att det
var en falsk bild utan grund i fakta och byggd på ett okritiskt
urval intervjupersoner.
Louise Pettersson som ansvarat för Göteborgsaktionens
dokumentation av händelserna vid EU-toppmötet redogjorde
i sitt bidrag för risken med akademisk forskning av folkrörelser.
Det finns en fara i att kunskap kan användas för statlig
repression. En annan motsatt fara ligger i att aktivister anonymiseras
av metodskäl medan makthavare tvärtom ges en personlig röst.
Lars Ilshammar, chef för Arbetarrörelsens arkiv beskrev
folkrörelsers möjligheter till att dokumentera sin historia
och pekade också på risken att kunskapen idag förvandlas
från medborgerlig rättighet till en vara till salu på
marknaden eller något som har sitt värde för att främja
ekonomisk tillväxt för Sverige.
Under hela seminariet förekom en livaktig diskussion
där personer från alla typer av rörelser gjorde sig
hörda. Aktivisten Alfred Hallmert från Rör inte A-kassan
beskrev hur dagens rörelseorganiserande är utsatt för
hot. Ett av dessa är ett folkrörelseideal som framställer
bilden av en homogen enhet som inte finns. En annan att vi arbetar
och konsumerar för kapitalet vilket upptar alltmer av vår
tid. Kapitalets krav innebär ett hot mot folkrörelserna
som är utomkapitalistiska. Det är mer lönsamt att folk
går på en krogshow än ett folkrörelseseminarium.
Vi måste stå emot stämplingen att man inte är
normal om man bryr sig och gör motstånd menade Josefin
Hallberg från Alternativ Stad.
Flera latinamerikaner från både internationella
och lokala folkrörelser deltog och betonade vikten av samverkan
mellan olika rörelser. Det kunde gälla att låta sig
inspireras av dagens breda folkrörelsesamverkan i Latinamerika
eller att ordna ett brett och demokratiskt Första maj firande
i Västerås öppet för alla folkrörelser och
det civila samhället i samma anda som firandet skedde under dess
första tid i Sverige. Mest brett representerade på seminariet
var fredsrörelsens och arbetarrörelsens olika grenar. Solidaritetsrörelser
aktiva med frågor i både Afrika, Asien och Latinamerika
fanns också med tillsammans med lokala kulturverksamheter som
Folkkulturcentrum i Stockholm och Kristianstadsbloggen.
Antirasisten Morgan Holmström från Kristianstad
som inte är med i någon riksorganisation såg positivt
som deltagare på mötet: - På seminariet kändes
att det var en stor gemenskap och man kände sig direkt delaktig
i något större där alla var sedda och alla betydde
någonting, någon form av solidaritetskänsla. Kritik
som kom lyssnade alla på, man försökte inte trycka
ned varandra. Det är inspirerande att Nätverket är
kritiskt mot samhället och mot sig själv. I normala fall
har man fiendeläger som står mot varandra eller att alla
tycker samma sak. Här var man också självkritisk vilket
gör att man kan utvecklas. Förhoppningsvis kan man minska
glappet mellan organisationer och resten av rörelsen.
I samma anda beslutade seminariet om en målsättning
för Rörelsenätverket.
Här betonades "en kritisk solidaritet med gårdagens,
nutidens och framtidens framväxande folkrörelser" och
att vara en mötesplats för både rörelseforskare
och rörelseaktiva.
För ytterligare information
Jan Wiklund 08-39 92 98
Elisabet Viklund 08-644 55 19
Rörelsenätverket
www.folkrorelser.nu/rorelsenatverket