IEU-toppmötet i Göteborg Vad hände?   Nätverk och politiska plattformar   Motkonferenser, dialoger och NGO-fora   Demonstrationer och aktioner   Analyser, rapporter och böcker   Förberedelser och bakgrund En rapport   Nyhetsbrev   Göteborgsaktionens hemsida (delvis rekonstruerad)   Rättsligt efterspel och demokratiska rättigheter Demokratinätet och Föräldranätverket   Andra toppmötes-protester

EU-toppmötet i Göteborg Vad hände? Det finns flera beskrivningar av händelseförloppet under alla dagar men dessa tenderar att fokusera sig på konfrontationer, några söker ta med också folkrörelsemöten och ibland också händelserna på EU-toppmötet samt sakpolitiken. Här kan du finna flera sådana kronologiska genomgångar av vad som hände under alla dagar listade som 1) mer omfattande rapporter, utförliga artiklar eller kronologiska sammanställningar av hela händelseförloppet byggt i första hand på eget källmaterial och många intervjuer, 2) sammanställningar av många vittnesmål från alla delar i händelseförloppet, 3) dagböcker 4) tidningsnummer med mycket omfattande material om Göteborgshändelserna, 5) mer kortfattade kronologiska beskrivningar. 6) länksidor om EU-toppmötet och protesterna. Nedan följer en sammanfattning av Göteborgshändelserna: 10 konferenser och 6 demonstrationer Under en veckas tid ordnade folkrörelser i samband med EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 ett tiotal större konferensermed mer än 500 föreläsare, tre större demonstrationer med tiotusentals deltagare och ytterligare tre med ett tusental deltagare samt en mängd andra aktiviteter. Budskapet var nej till EMU och kritik av EU:s satsning på privatisering och handelspolitik, militarisering, flyktingpolitik och inskränkning av demokratiska rättigheter i storföretagens intresse och Sverige ut ur EU. Alternativen som fördes fram var rättvis handel, nordisk välfärdspolitik, fred och värn om offentlig sektor och miljö. EU satsade på östutvidgningen, miljö och samordning med USA:s intressen inför framtida WTO-förhandlingar om handel. Tre större folkrörelseinitiativ växte fram i samband med EU-toppmötet, Bush not Welcome, Nätverket Göteborg 2001 och Göteborgsaktionen 2001 för ett annorlunda Europa. Alla har lett till uppföljning. I samband med Danska EU-ordförandeskapet hösten 2002 verkar Stop Unionen och Initiativet for et andet Europa. I Göteborg har den anitimperialistiska plattformen för AntiBushdemonstrationen fortsatt sin verksamhet med demonstrationer och seminarier. Demokratinätet har bildats mot EU:s terroristlagar och för rättvisa och demokrati efter Göteborg. På gatorna har för första gången någonsin fack från LO och SAC tågat tillsammans i en demonstration mot privatiseringar och runtom i landet ordnas alltfler seminarier och konferenser där fackföreningar av alla de slag, solidaritetsrörelser, invandrare, miljörörelser och andra folkrörelser träffas. I Göteborg ordnas åter Fritt Forum vilket också gjordes under EU-toppmötet för första gången och på flera håll förbereds olika möten inspirerade av World Social Forum i Porto Alegre med den bredd av folkrörelser som kom samman i Göteborg. Alla större konferenser och tre demonstrationer stormades av polisen Polisen stormade samtliga större platser där folkrörelser ordnade seminarier och konferenser med hästar, hundar, batonger eller automatvapen. Det drabbade Göteborgsaktionens motkonferens både på Hvitfeldtska gymnasiet 14.6 där en stor husrannsakan genomfördes utan giltigt domstolsbeslut och sedan den flyttats också på Schillerska gymnasiet som stomrades av nationella insatsstyrkan 16.6 samt tältstaden vid Feskekörka 15.6 där Fritt Forum ordnades. Polisen ingrep också med våld mot tre demonstrationer utan att beordra skingring. Det drabbade Antikapitalistmarschen på förmiddagen 15.6, Reclaim the streets gatufest vid Vasaplatsen samma kväll och en demonstration mot polisövergreppen på Järntorget 16.6. De skäl som polisen gett för sina beslut om stormning av skolor har saknat grund, inga vapen har hittats bland demonstranter. Polisingripandena utlöste kravaller med stenkastning mot polisen på torsdag och fredag samt krossande av skyltfönster, främst på Avenyn. Ingenstans förekom något hotfullt inträngningsförsök på Mässan. Rikspolischefen hävdar att EU-toppmötet inte var hotat. Konfrontationerna uppstod när polis ingrep och en del demonstranter reagerade och ibland gick till motattack. Andra var också inblandade. Högerextrema grupper angrep med våld först demonstrationen mot EU 15.6 och sedan startade de bråket vid Reclaim the streets festen där de sedan blev skyddade av polisen. Mer än fyra gånger fler demonstranter än poliser fördes till sjukhus för skador. Ledande politiker, press och rättsväsende har ensidigt fördömt den ena parten och förklarat att kravallerna är ett hot mot demokratin. Den sammanlagda strafftid som hittills utdömts ligger på knappt 50 år. Det är 10 gånger längre total tid än efter kravaller de senaste två hundra åren. Det är också 250 gånger eller mer jämfört med straffen efter liknande kravaller vid tidigare toppmöten utomlands. Straffet för enskilda ligger många gånger högre än normalt, som mest hittills 5 år vilket är straff som vi får gå tillbaka till 1800-talet för att hitta. Enda skälet som ges för de höga straffen är att kravallerna utgjorde ett hot mot demokratin och EU-toppmötet vilket inte har bevisats. Däremot utgjorde polisens ogrundade ingripanden ett hot mot demokratin och folkrörelsernas möten och demonstrationer. Den enda ledande politiker som drabbades av våldet i Göteborg är Grön Ungdoms språkrör som slogs ned bakifrån av polis med batong på Fritt Forum. Det offentliga Sverige har utan sakargument lyckats etablera en i långa stycken ensidig och ibland falsk bild av vad som hände under EU-toppmötet. Ibland förekommer också både ensidighet och falska rykten bland demonstranter och allmänheten. På denna hemsida finns uppgifter om information, analys och debatt från många olika håll om Göteborgshändelserna för den som kritiskt vill skaffa sig en egen bild av vad som hänt och varför.