1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

	nyhetsbrev11bu23 Printed: tisdag 23 juli 2002 21.00.28		Page 24 of 32 Printed For: Louise
	Tvärtom har en onyanserad tro på marknaden fördjupat sociala klyftor, urholkat demokratin och undergrävt medborgerligt inflytande, såväl inom EU som globalt. Transnationella företag och privata vinstintressen har fått allt mer makt över demokratiska institutioner och allt mer inflytande över den enskilde individens vardag. Det är denna utveckling, omgärdad av uppdelning mellan de som tjänar på vår tids s k globalisering och de som ställs utanför, som nu kräver lösningar utöver ekonomismens snäva ramar och en förnyad diskussion kring den fria marknadens brister. Detta handlar inte om en kamp för eller emot globalisering, s k frihandel eller marknadsekonomi, utan om att återge medborgarna såväl tilltron till att världen går att förändra som de demokratiska möjligheterna att verkligen göra detta. De områden och riktlinjer Attac Sverige här vill peka på gör inte anspråk på att vara heltäckande eller utgöra någon saliggörande trollformel. Men de skulle kunna bli de första stegen mot en förändrad värld, steg inom områden där allt fler nu kräver att EU tar sitt ansvar: · Utred inom EU snarast införandet av en s k Tobinskatt för att dämpa finansiell spekulation och öka handlingsutrymmet för den ekonomiska politiken. Att verka för en Tobinzon inom EU vore här ett första delmål. · Fördjupa och intensifiera inom EU bekämpandet av finansiell brottslighet och s k skatteparadis. Den ekonomiska globaliseringen, med växande finansiell spekulation och tilltagande ekonomisk brottslighet som tydliga inslag, har under flera år urholkat demokratins möjligheter, bidragit till ekonomisk instabilitet och slagit hårt mot välfärdssystem och enskilda medborgare världen över. Det är här dags att förnya och stärka demokratins möjligheter på internationell nivå. En Tobinskatt på valutatransaktioner har därför blivit en symbolfråga. En sådan skatt har möjlighet att dämpa de spekulativa inslagen på de växande finansmarknaderna och samtidigt ge en intäkt som kan användas för ökad global rättvisa. Det är nu dags att gå vidare i diskussionen. En seriös utredning av införandet av en Tobinskatt är här ett rimligt steg, och införandet av en s k Tobinzon inom EU ett möjligt politiskt delmål. De förhandlingar som EU driver med de s k skatteparadisen är här också ett viktigt led. Det politiska trycket mot de länder som vägrar informera när stora kapitalplaceringar görs för att undkomma gemensamma skatte- och välfärdssystem måste intensifieras. · Riv omedelbart och utan motkrav EU:s tullmurar mot världens minst utvecklade länder, avveckla exportsubventionerna på jordbruksprodukter och försvara de minst utvecklade ländernas rätt att bygga upp egen livsmedelsförsörjning. · Avskriv snarast de fattigaste och mest skuldsatta ländernas skulder till EU:s medlemsländer. Det är dags för EU att riva protektionismens murar och konkret ta sig an dagens globala problem. Här framstår EU:s huvudmål att bli den mest konkurrenskraftiga regionen i världen som synnerligen smalt. Det är hög tid att placera de globala klyftorna och de minst utvecklade ländernas behov i fokus, inte minst i den pågående debatten om s k frihandel och i utformningen av globala regelsystem för världshandeln. Investeringar och handel är förvisso viktiga hävstänger för ekonomisk utveckling. Men ökat flöde av varor och kapital är knappast något självändamål. I dag är EU:s tullar utformade så att tullsatserna stiger med varornas förädlingsgrad. Detta innebär allvarliga hinder för de minst utvecklade länderna. Det ligger i världens, och därmed i EU:s intresse, att ge utvecklingsländerna ökat tillträde till de europeiska marknaderna. Samma problematik gäller EU:s exportsubventioner på jordbruksprodukter, som i dag slår hårt mot de minst utvecklade ländernas möjligheter att bygga upp egen livsmedelsproduktion. I själva verket bär EU ett tungt ansvar att inom Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella valutafonden (IMF) och