Debattera EU:s
militarisering inför Göteborg!
Av
Jørgen Johansen, fredsforskare
TRANSCEND o Göteborgs Universitet
%...%
Jan Öberg,
direktör
Transnationella Stiftelsen, Lund
%....%..
Det
måste resas en ny mur: muren mellan imperie- och
maktpolitik å ena sidan och fredsskapnde politik
å den andra. Sverige kommer i framtiden att betala ett
högt pris om vår regering fortsätter med att
ignorera grundprincipen om att säkerhetspolitiken skall
vara folkligt förankrad.
Debattera EU:s militarisering inför EU-mötet i
Göteborg!
Med
slutet på Kalla Kriget och Warsawapaktens
upplösning blev det svårt att
rättfärdiga NATO:s existens och Sveriges
invasionsförsvar. Hur förklara deras uppgift,
hotbild och resursförbrukning när fienden hade
kollapsat? Det militäre försvarets
berättigande var hotat eftersom människorna i
Europa förstod att säkerhet handlar om
väldfärd, jämlikhet, miljövård och
förtroendeskapande.
Kretsar
som saknar fantasi till att föreställa sig en
värld med mindre upprustning, våld och
vapenhandel använde i det läget en gammal klassisk
militär strategi: Angrepp är det bästa
försvaret! Alltså: hitta nya fiender varje
månad - Castro, Kim Il-Sung, Saddam Hussein,
Milosevic, Khadaffi, narkotikatrafik. Och tala om för
medborgarna att nya faror, t ex "etniska konflikter" lurar
runt varje hörn.
Den
andra strategin var att accelerara västlig kontroll:
utvidga NATO:s territorium österut, ge den USA-ledda
militäralliansen större resurser, göra
kärnvapnen än mer sofistikerade, militarisera
rymden och investera mer i vapenteknologi och
forskning.
I
Sverige, som i resten av västvärlden, började
politiker och delar av officerskåren ett intensivt
arbete för att rädda vad som räddas kunde.
Man testade flera olika hotbilder för att försvara
sin existens. Vi kommer ihåg olika varianter på
temat "ryssen kan komma tillbaka." Men efter att den forna
Röda Armén förlorade i Tjetjenien 1996, ett
land av Bohusläns storlek, blev det klart att denna
armé knappast kunde fungera inom sitt eget lands
gränser, långt mindre agera i aggressiva
operationer utomlands.
Sedan
försökte man med den "muslimska faran" dock utan
någon större framgång.
Räddningsplankan blev "internationella
fredsupprättande och fredsbevarande operationer."
Utvalda minoriteters situation och skydd av utvalda
mänskliga rättigheter genom "humanitära
interventioner" (humanitära=militära) skulle
rädda det
|