1930 Saltmarschen

Reclaim Gandhi 2005

Vi vann - 1930 när Saltmarschen i Indien blev början på slutet för det brittiska kolonialväldet och inspiration för världens solidaritetsrörelser.

Men våra motståndare kom igen - antingen därför att de inte vågar tro på att en annan värld är möjlig eller bara därför att de önskar behålla sina privilegier.

Nu försöker de spela ut oss mot varandra - genom att omtolka historien om Saltmarschen, så många tror att Gandhi stod för passivt motstånd och att reform och revolution är motsatta varandra.

Men vi tar Gandhi tillbaka! Han gick in för direkt aktion och var kritisk mot dem som använde tanken om ickevåld som ursäkt för passivitet.

Delta!

Sprid information!

Ordna ett möte eller utställning!

Delta i gemensamma aktiviteter!

Du och din organisation kan delta på olika sätt. Allt stöd och egna initiativ är välkomna. Saltmarschjubiléet kommer att firas i Danmark, Finland, Sverige och på andra håll i världen samtidigt som en jubileumsmarsch genomförs i Indien samma väg som för 75 år sedan.

Nordiska brev med inbjudan att delta i Saltmarschjubiléet finns länkade här på svenska och finska.

"Mot ett så väl förberett och så effektfullt regisserat lagbrott kan den anglo-indiska regeringen inte vara overksam. Den måste häkta Gandhi - och därmed skulle, föreställer sig denne svärmare, Indien ta ett stort steg mot befrielsen..."

Dagens Nyheter 8 april 1930

Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet om saltmarschen.

"There is enough for everyone's need, but not enough for everyone's greed"

Gandhi

www.folkrorelser.nu/saltmarschen

Delta!

Saltmarschen

Ickevåld

Självtillit

Antirasism

Kamp och konsensus?

Vad kan indiska folkrörelser lära oss idag

Återta Gandhi

Global strategi

Norden och Indien

1. 1917 - 1947 Folkbildning och solidaritet

2. 1948 - 1969 Fred

3. 1970 - 1989 Miljö

4. 1990 - 2005 Global demokrati

Fler länkar

Gandhi träffar arbeterskor i Lancashire under sin

 

frihetskamp mot brittiska imperiet

 

 

På väg mot havet

Saltmarschen

Den 12 mars 1930 startade Gandhi med 78 anhängare ut på den över 300 km långa vandringen från Sabarmathi Ashram till Dandi vid kusten för att protestera mot skatten på salt som drabbade de fattiga särskilt hårt. Protestera genom att bryta mot engelsmännens monopol på saltutvinning. Den 6 april skedde lagbrottet.

Länkar till artiklar om Saltmarschen:

(svenska):www.gandhitoday.org/modules.php?name=News&file=article&sid=284

(engelska): http://www.mkgandhi.org/Civil%20Disobedience/civil_dis.htm, http://www.pbs.org/weta/forcemorepowerful/india/analysis.html

I Gandhis fotspår, Jan Öbergs illustrerade reseskildring där han följer Saltmarschen väg och möter gamla deltagare: http://www.transnational.org/forum/meet/2002/fgp7_theSaltMarch.html

Länkar till foton från Saltmarschen:

Saltmarschjubileet: http://www.saltmarch.org.in/photographs.html

GandhiServe Foundation, (se också i bildgalleriet under Gandhi 1930): http://www.gandhiserve.org/cgi-bin/if/imageFolio.cgi?direct=Photographs/Events/Salt_Satyagraha

Mahatma Gandhi Foundation - India http://web.mahatma.org.in/pictures/pictures.jsp?link=ph&cat=pictures

Kamat's Potpourri http://www.kamat.com/kalranga/freedom/index.htm

Saltmarschen har nått havet vid Dandi

Ickevåld

En av den indiska folkrörelsens strategier är ickevåld. Tanken bakom är att inse vikten av sin egen styrka och utifrån den välja det konfrontativa ickevåldets väg. Genom att gå till direkt aktion som inte riktar sig mot opponenten som person men mot de förtryckande handlingar som måste upphöra vill man få till stånd en förändring. När man bryter mot lagar som är förtryckande utnyttjar man sin styrka och stannar kvar för att ta sitt straff så att de som har makten måste visa var de står. Med den direkta aktionen för en rättvis sak undergrävs makten för den privilegierade gruppen.

Sivil ulydighet og ikkevold: http://www1.sv.no/oslo/org/ulydighet-2.htm#teknikk

Civil olydnad och ickevåld: http://www.snabbstart.com/visa.asp?sida=5,http://ickevald.net/perherngren/handbokicivilolydnad.htm

Nonviolence: http://www.transnational.org/forum/Nonviolence/Nonviolence.html

En jämförelse mellan Gandhis, Kaundas och Fanons syn på våld i kampen mot kolonialismen: http://www.cas.usf.edu/philosophy/amfitan/papersamfitan2002/Padmanabhan%20Paper.htm

Kvinnor utvinner olagligt salt i Dandi

Självtillit

Att förlita sig på den egna förmågan att lösa problem är en annan av de indiska folkrörelsernas strategier. Efter Saltmarschen ner till havet började genast olaglig tillverkning av salt. Denna betoning av självtillit kallade Gandhi konstruktiva handlingar och såg som lika viktig som motstånd mot förtryck.

Om konstruktivt arbete (norska): http://www1.sv.no/oslo/org/ulydighet-2.htm#arb

Gandhis filosofi (engelska): http://www.gandhiserve.org/information/brief_philosophy/brief_philosophy.html

Män utvinner olagligt salt i Dandi

Antirasism

Det var indierna och Gandhi i Sydafrika som 1907 började använda icke-våld i sin kamp mot rasförtycket. Senare inspirerades Martin Luther King och Nelson Mandela i sin kamp mot rasförtrycket i USA och Sydafrika av Gandhi, en kamp som främjade frihet och rättvisa i hela världen.

Kaunda från Zambia om Gandhis inflytande i Afrika och svårigheterna att följa hans filosofi, artikel i Gandhian View, nerladdningsbar pdf-fil (norska): http://www.norignis.org/gandhi/gandhian.pdf

Om Gandhis inflytande i Sydafrika (engelska): http://www.anc.org.za/ancdocs/history/people/gandhi/vision.html

Om Gandhis inflytande på amerikanska folkrörelser (engelska): http://www.mkgandhi.org/gandhi-his%20relevance/chap16.htm

Global historia om folkrörelser som bekämpar rasism och social underordning: http://www.folkrorelser.nu/demokratins/kap8.html#paria

Kamp och konsensus?

Det finns också gott om kritik av Gandhi och den indiska ickevåldsrörelsen. Kamp mot socialt förtryck i ett klass- eller kastsamhälle blir ibland underordnad behovet av konsensus i en gemensam kamp mot en främmande makt. Men det spännande med Gandhi är att han ibland lyckas gå bortom den klassiska splittringen bland folkrörelser och verka för både kamp och konsensus, både reform och revolution.

Ellen Hørup om Gandhi. http://www.fred.dk/peace/gandhi.htm

Gandhi and the Politics of Nonviolence, Meneejeh Moradian and David Whitehouse, en marxistisk kritik: http://www.isreview.org/issues/14/Gandhi.shtml#top

Stor artikelsamling om Gandhi: http://www.mkgandhi.org/articles/articleindex.htm

Vad kan indiska folkrörelser lära oss idag?

Indiska folkrörelser har spelat en stor roll för hela världens befrielse från kolonialt förtryck och för kampen för miljön och global rättvisa. Redan för 2.500 år sedan växte jainismen och buddhismen fram som protest mot den tidens maktfullkomliga elit och bristande respekt för allt levande. 1885 startade världens första antikoloniala organisation, Indiska national-kongressen. Det blev inledningen till en långvarig och fram-gångsrik befrielsekamp med Saltmarschen som en höjdpunkt.

Till skillnad från flera andra länder där befrielserörelser kommit tilll makten har folkrörelserna i Indien fortsatt verka sjävlständigt, inte sällan i opposition till statsmakten och ofta med Gandhi som inspirationskälla. Ur kvinnornas nykterhets-rörelse i Himalaya växte trädkramarrörelsen fram 1973 med hjälp av den tillit till sig själva kvinnorna skaffat sig när de bekämpat männens spritmissbruk. 1988 bytte folkrörelsen mot utbyggnad av Narmadafloden taktik. Istället för att påverka politiker gick man till direkt aktion och ockuperade de byar där man bodde som skulle sättas under vatten. Till slut lyckades man tvinga Världsbanken att ta tillbaka lån till dammprojektet.

1993 demonstrerade 500.000 småbrukare i Karnataka i Indien mot WTO och storföretagens krav på rätt till patent på liv. Karnatakabönderna och den indiska nationella folkrörelse-alliansen blev sedan pådrivande i att bilda Peoples´ Global Action against "Free" Trade and WTO, (PGA), 1998 med den indiska betoningen på konfrontation med ickevåld och civil olydnad som främsta medel i kampen mot stor-företagen, WTO, Världsbanken och IMF. PGA startade sedan globala aktionsdagar i hela värl-den och bidrog till uppsvinget för den globala rättviserörelsen. Arundhati Roy, Medha Patkar och Vandana Shiva fortsätter vara pådrivande i folkrörelsernas internationella samarbete. En kamp där kraven på fred, miljö och global rättvisa förenas.

Gandhian View, tidning om Gandhi och globala rättviserörelsen idag som pdf-fil (norska): http://www.norignis.org/gandhi/gandhian.pdf

Intervju med Arundhati Roy ur Ordfront: http://www.ordfront.se/article.asp?article_id=11789

Social Movements in India, Vinod Raina: http://www.alternatives.ca/article1040.html

People´s Global Action (spanska, engelska mm): http://www.agp.org

WSF och Globala rättviserörelsens historia med analys ur klassperspektiv och de indiska folkrörelsernas roll (engelska): http://www.folkrorelser.nu/socialaforum/globaljustice&wsf.htm

Folkrörelser i tredje världen: http://www.folkrorelser.nu/system/3vfolk.htm

Kampen mot privatisering i hela världen: http://www.folkrorelser.nu/privatiseringar/historia.htm

Återta Gandhi

Det är dags att återta Gandhi. Den systemkritik som Gandhi arbetade för innefattade inte bara en befrielse från utländska förtryckare. Den innebar också bredare systemkritik och konstruktiva program för förändring samt personlig utveckling. Idag finns det risk för att Gandhi håller på att förvandlas till ett verktyg för de som vill sprida passivitet. Skyms hans uppmaning till konfrontation med förtryckande system undan till fördel för ett systemanpassat passivt motstånd? Vi som tagit initiativ till Saltmarschjubiléet i Norden ser det som viktigt att Gandhis uppmaning till mod och radikal kamp mot förtryckande samhällssystem tas tillvara. Mot en syn på Gandhi som en superhjälte som kräver av alla oavsett situation att de avstår från att försvara sig med våld vill vi sätts in honom i sitt sociala och historiska sammanhang. Gandhi själv var kritisk mot de som använde tanken på ickevåld som en ursäkt för att vara passiva.

Den nødvendige ulydigheten, Åsne Berre Pedersen og Jørgen Johansen: http://www1.sv.no/oslo/org/ulydighet-1.htm

Gandhi - ledestjernen som sloknet?: http://www.nowar.no/transformator/docs/gandhi.html

Gandhi is dead. Long live Gandhi - The post-Gandhi Gandhian movement in India (1998) http://www.transnational.org/forum/Nonviolence/2001/Weber_Gdead-live.html

Gandhi Today, Tord Björk (engelska): http://www.folkrorelser.nu/saltmarschen/NordicGandhi.htm#today

Global strategi

I Mumbai i Indien 2004 möttes folkrörelser från hela världen när World Social Forum för första gången hölls utanför Brasilien. Det innebar en demokratisering av folkrörelse-samarbetet och ett större erkännande av mångfald. Mer än någonsin tidigare öppnades WSF för nya förtryckta grupper och utsattes för en kritisk granskning både inifrån bland organisatörerna själva och utifrån. Det har gjort WSF betyd-ligt mer öppet och möjligt att diskutera. Samtidigt organiserades Mumbai Resistance av hundratals folkrörelser och partier som alternativ för de som önskade en mer radikal kamp mot imperialismen varav flera är utestängda från WSF. Vasudhaiva Kutumbakam med rötter i Finland och Indien ordnade dessutom ett alternativt möte för dialog mellan folkrörelser och partier då partier också är utestängda från WSF. Inte minst folkrörelser inspirerade av Gandhi verkar för samarbete mellan de olika grupperna och civil olydnad i masskala.

Asia Social Forum 2003 i Hyderabad: http://www.folkrorelser.nu/socialaforum/ASF.htm

3 x Mumbai 2004 (engelska): http://www.folkrorelser.nu/saltmarschen/NordicGandhi.htm#mx3

Er en anden verden mulig? Per Warming om WSF 2004: http://www.modkraft.dk/magasiner.php?op=vis&artid=169&mid=2

WSF: http://www.wsfindia.org

MR 2004: http://www.mumbairesistance.org

Vasudhaiva Kutumbakam om Mumbai 2004: http://www.demokratiafoorumi.fi/wsf.html

Danska tidskriftscentrets länksamling om WSF: http://www.tidsskriftcentret.dk/index.php?id=319

Challenging Empires, antologi om WSF-processen utgiven av indiskt förlaget Viveka Foundation: http://www.choike.org/nuevo_eng/informes/1557.html

Aspects of Indian Economy (engelska): The Economics and Politics of the World Social Forum, Lessons for the Struggle against 'Globalisation' http://www.rupe-india.org/35/contents.html (finns också som tryckt häfte på svenska som kan beställas från FiB/Kulturfront, www.fib.se)

Norden och Indien

Förbindelserna mellan folkrörelser i Indien och Norden har funnits sedan början av 1900-talet och varit aktiva sedan dess. Historien om denna påverkan och dagens situation berättas och analyseras i en artikel på engelska av Tord Björk. http://www.folkrorelser.nu/saltmarschen/GandhiNordic.htm

1. 1917-1947 Folkbildning och solidaritet

Nordiska folkrörelsekontakter med den indiska befrielse-rörelsen började när den danska missionären Esther Fæhring träffade Gandhi 1917. Det lade grunden för långvarigt nordiskt-indiskt samarbete med att bidra till att bygga upp ett nytt nationellt skolväsende som varvade praktik och teori och satsade på landsbygdens och kvinnors behov. Kontakterna ledde också till att Ellen Hørup efter Saltmarschen 1930 startade den första internationella solidaritetsrörelsen med Indien. Det blev också den första organiserade nordiska solidaritetsrörelsen för tredje världen.

Gandhi och Norden del I, Tord Björk (engelska): http://www.folkrorelser.nu/saltmarschen/NordicGandhi.htm#17

Mahatma Gandhi and the Nordic countries, Holger Terp och E.S. Reddy: http://www.fredsakademiet.dk/library/nordic/index.htm

Gandhi och Ellen Hörup: http://www.fred.dk/peace/hoerup5.htm

2. 1948 - 1969 Fred

Det kalla kriget mellan USA och Sovjet bröt ut på allvar 1948 vilket skapade stora hinder för folkrörelser i hela världen. I liten skala startade Världsmedborgarna i Sverige 1949 inspirerade inte minst av Gandhi. På 1960-talet blev Världsmedborgar-aktivisterna ledande i kampen på gatorna mot USA:s och Sovjets atomvapen och senare i aktioner mot USA:s krig i Vietnam. I England startade stora marscher mot atombomben och aktioner på 1950-talet inspirerade av Gandhis ickevålds-strategi. De spreds till Island och Danmark 1960, Sverige 1961 och Norge och Finland 1963.

Gandhi och Norden del II, Tord Björk (engelska): http://www.folkrorelser.nu/saltmarschen/NordicGandh.htm#48

Globala fredsrörelsens historia: http://www.folkrorelser.nu/demokratins/kap9.html#fr

3. 1970 - 1989 Miljö

Gandhis tankar om vikten av att göra motstånd och gå till kon-frontation med ickevåldsliga medel för ett samhälle grundat på självtillit blev avgörande inspiration för omskakande politiska strider i Norden. Gandhis filosofi inspire-rade till ockupationer i Mardøla i Norge 1970 och Koijärvi i Finland 1979 som bägge ledde till framväxten av en stark miljömedvetenhet. I Sverige kom inspirationen från den indiska trädkramarrörelsen. 1987 ockuperade svenska trädkramarna skogen i Bohuslän för att stoppa ett motorvägsbygge. 400 fälldes för civil olydnad i den största politiska rättegången i modern svensk historia efter aktionen. Bygget kunde inte stoppas men på andra håll hindrades vägbyggen.

Gandhi och Norden del III, Tord Björk (engelska): http://www.folkrorelser.nu/saltmarschen/NordicGandhi.htm#70

Miljöaktioner i ett ekosofiskt, ickevåldsperspektiv: http://w1.500.telia.com/~u50020716/miljoaktioner%20text.htm

 

4. 1990 - 2004 Global demokrati

1990 var den indiska kritiken mot den rådande västerländska utvecklingsmodellen viktig för nordiska miljö- och solidaritets-organisationer som kritiserade storföretagens ökade inflytande över FN och global politik. Indiska folkrörelser var pådrivande bakom Peoples´ Global Action vilket bidrog till bildandet av Nordic Anti-Capitalist Network som bygger på PGA:s principer. Ett långvarigt samarbete mellan folkrörelser i Indien och Finland har lett till bildandet av Vasudhaiva Kutumbakam - Demokratiforum som verkar för global rätt-visa och demokrati samt samverkan mellan miljö-, arbetar-, solidaritets- och andra rörelser samt partier. Indiska folkrörelser fortsätter samarbeta och påverka folkrörelser i Norden.

Gandhi och Norden del IV, Tord Björk (engelska): http://www.folkrorelser.nu/saltmarschen/NordicGandhi.htm#90

Nordic Anti-Capitalist Network: http://www.ulydighed.dk/nordisk/index.htm, http://www.motkraft.net/tema/pga/

Vasudhaiva Kutumbakam: http://www.demokratiafoorumi.fi

Fler länkar:

Gandhian Institute Bombay Sarvodayan Mandal: http://www.mkgandhi.org/index.htm

Mahatma Gandhi Foundation - India: http://web.mahatma.org.in/index.jsp

Gandhibiografi med bilder: http://www.mahatmagandhiji.com/bio.html

Kritik av Gandhis efterföljare: Gandhi after Gandhi after Gandhi, Ashis Nandy: http://www.littlemag.com/nandy.htm

Bibliografi över dansk, norsk och svensk litteratur av och om Gandhi: http://www.transnational.org/forum/Nonviolence/NordiskGandhiBibliotek/GandhiBibliotek_index.html

Folkrörelsernas globala historia, Demokratin bärare, Jan Wiklund: http://www.folkrorelser.nu/demokratins-barare.html

Tidskriften Sydasien: http://www.sydasien.se

Motsättningar och våld i Indien, Upplysningens nederlag: http://www.kommentar.org/arkiv/Kommentar_1990/Kommentar_90_6/Indien_motsattningar(2).html

Ordlista för det politiska Indien/Vasudhaiva Kutumbakam Glossary of Political India: http://www.babels.org/lexicons/IMG/html/Lokayan_1_.glossaire.html

Om saltet och dess betydelse i världshistorien där även Saltmarschen ingår: http://www.shenet.se/ravaror/salthi.html

Om vandringslustens betydelse i historien: http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_6008196.asp

Charlie Chaplin i Mahatma Gandhis garn: http://www.sydasien.m.se/chaplin.html

Mer Gandhilänkar: http://www.folkrorelser.nu/saltmarschen/gandhiextra.htm

Not: Idén om att ordna ett saltmarschjubileum tillkom på ett nordiskt arbetsläger på Solovetsk sommaren 2004.