1. Vad är de fundamentala skillnaderna mellan olika aktörstyper? Varför är kan det bli problem om någon som naturligt hör till en sort börjar använda metoder som hör hemma hos en annan sort?

2. Vilka svårigheter vållar det att göra teorier för hur folkrörelser beter sig?

3. Texten och "folkrörelsecykeln" beskriver hur folkrörelser cykliskt stöter på olika problem som måste lösas innan man går vidare. Ge exempel utifrån din egen folkrörelsepraktik. Finns det andra problem som texten inte tar upp?

Kapitel 2. Scenen: världen

1. Är textens skillnad mellan "utvecklingsparadigmet" och "världssystemperspektivet" det mest relevanta, tycker du? Varför, eller varför inte?

2. Vad är kärnan i världssystemperspektivet, och vad har det att göra med uppkomsten av folkrörelser?

Kapitel 3. Folkrörelser före världsmarknadssystemet

1. Varför kom de mest dynamiska folkrörelserna före världsmarknadssystemet att fokusera på "tillvarons mening" och människans plats i världsalltet, tror du?

2. Varför tror du att senmedeltidens folkrörelser var oförmögna att förhindra den extrema exploatering som satta fart under senare hälften av 1400-talet?

Kapitel 4. Lokalsamhällets försvar mot världsmarknadssystemet

1. Vilka var skillnaderna mellan 15-16-1700-talens folkrörelser, sinsemellan och jämfört med medeltidens? Vad berodde dessa skillnader på?

2. Vilka var skillnaderna (och likheterna) mellan europeiska och utomeuropeiska folkrörelser under den här tiden?

3. Texten tar slut för Europas del i början av 1800-talet men för resten av världens del betydligt senare. Varför det?

Kapitel 5. Lönearbetarnas försvar mot kapitalägarna

1. Marxister (som har fäst sig särskilt vid just arbetarrörelser) brukar hävda att sådana alldeles särskilt effektiva i att bekämpa förtryck av olika slag. Finns det, utifrån den här texten, anledning att instämma i det, att betvivla det, eller kanske att villkora det?

2. Vilka trendbrott kan du se i arbetarrörelsernas historia, och vad kan de ha berott på?

3. Hur tror du, utifrån den här texten, att kommande femti år av arbetarrörelse kommer att se ut? Varför?

Kapitel 6. Systemperiferiernas försvar mot centrum

1. Kan du se några skillnader i olika systemperiferiers försvarsmetoder som beror på något systematiskt (alltså inte beroende på vad olika politiska ledare råkar ha tyckt)?

2. Vilka periferirörelser tror du har varit de viktigaste, sett utifrån hela folkrörelsesystemets synvinkel? Varför?

3. Hur tror du, utifrån den här texten, att kommande femti år av periferirörelse kommer att se ut? Varför?

Kapitel 7. Bönders försvar mot matmarknaderna

1. Med tanke på att bönder alltid, fram till nu, har varit en majoritet i världen tycks bonderörelser inte ha varit lika starka och bestämmande som andra rörelser - varför, tror du? Men de har ändå vid några få tidpunkter lyckats få världshistorisa konsekvenser - varför, tror du?

2. Vilka periferirörelser tror du har varit de viktigaste, sett utifrån hela folkrörelsesystemets synvinkel? Varför?

3. Hur tror du, utifrån den här texten, att kommande femti år av bonderörelse kommer att se ut? Varför?

Kapitel 8. De marginaliserades strävan efter likaberättigande

1. Texten hävdar att all marginalisering i grunden handlar om samma sak, och att alla marginaliserade bekämpar samma sak. Finns det fog för det? Varför, eller varför inte?

2. Texten menar att det har funnits starka tendenser till att marginaliserade grupper har fokuserat på "kulturfrågor" och till att blåsa upp sin egen "identitet" som särskilt viktig. Stämmer detta med din erfraenhet, och vad finns det för för- och nackdelar med sådant? Vad finns det för alternativ?

3. Hur tror du, utifrån den här texten, att kommande femti år av kvinnorörelser kommer att se ut? Varför?

Kapitel 9. Civilsamhällets självförsvar

1. Texten hävdar bland annat att fredsrörelser, miljörörelser och stadsrörelser delar både mål och bas. Är detta en rimlig ståndpunkt? Varför, varför inte?

2. Hur tror du, utifrån den här texten, att kommande femti år av fredsrörelser kommer att se ut? Varför?

3. Hur tror du, utifrån den här texten, att kommande femti år av miljörörelser kommer att se ut? Varför?

4. Hur tror du, utifrån den här texten, att kommande femti år av stadsrörelser kommer att se ut? Varför?

Kapitel 10. Folkrörelsesystemet

1. Texten hävdar att det finns vissa trendbrott i folkrörelsehistorien generellt och att det finns fyra olika rörelsetraditioner. Är detta en rimlig beskrivning? Varför, varför inte?

2. Texten ger en historik av det som brukar kallas globala rättviserörelsen. Stämmer den med dina erfarenheter?

3. Texten avslutas med ett försök att ställa frågor vilket förhoppningsvis kan leda fram till effektivare folkrörelser. Försök att besvara frågorna.