Rörelsenätverket


 

 

 

 

 

 

Kontaktinformation

 

Målsättning

 

Verksamhetsplan

 

Seminarier

 

Texter

 

Målsättning

 

 

Antaget vid nätverksträffen på Folkets Hus, Stockholm, den 16-17 februari 2007 (ej slutlig version)

 

Varför behövs ett nätverk?

Vi befinner oss i en omfattande förändringsprocess, något en del kallar "postmodernism" eller "senmodernism", andra "globalisering". Samhällenas ekonomi, politik och kultur förändras samtidigt som rörelser mobiliseras både för och mot olika aspekter av dessa förändringar. Det blir därför avgörande att vi utvecklar en kunskap om social förändring och rörelse, framförallt en förståelse av våra möjligheter och svårigheter att påverka denna förändringsprocess vi är del av.

Det finns idag en omfattande produktion av rörelseforskning med en mängd olika teoriskolor (bland annat teorier orienterade kring (folk)rörelser, "contention", politiska processer, identitet, kollektivt beteende, resursmobilisering, "framing").* Det är inte ovanligt att de största arbetsgrupperna vid internationella sociologikonferenser är just de som ägnar sig åt rörelseforskning.

Dessutom finns en stark tillväxt av rörelseaktivitet globalt. Lokala, nationella och transnationella rörelser samlas numera regelbundet till så kallade Sociala Forum runt om i världen. Under rörelsemötet World Social Forum samlades 2005 omkring 150 000 aktivister (www.forumsocialmundial.org.br). I Sverige har sedan ett par år en rad lokala forum (bland annat i Umeå, Skåne, Stockholm, Angered, Västra Frölunda och Göteborg) samlat skilda rörelser för samarbetsdiskussioner om olika gränsöverskridande frågor.

I Sverige är rörelsestudier svagt utvecklat som sammanhållet forskningsfält. Det finns idag få forum för det ökande intresset för rörelseforskning både i den akademiska världen och inom rörelserna.

Det finns varken inomdisciplinära eller tvärvetenskapliga forum som är specialiserade på rörelseforskning. Idag finns inte ens ett nätverk mellan forskare intresserade av rörelser inom sociologi, en disciplin som i många andra länder är drivande inom rörelseforskningen. Ett tvärvetenskapligt rörelseforum krävs för interaktionen mellan rörelseforskare och rörelseaktiva. Ett rörelseforum i form av ett nätverk mellan aktivistforskare och rörelseintellektuella skulle kunna stimulera en kritisk forskning som försöker förstå de olika dimensionerna och aspekterna av rörelsers interaktion med samhället..


Nätverket för kritisk forskning om rörelser och social förändring
Nätverket för kritisk forskning om rörelser och social förändring: Rörelsenätverket, är ett tvärvetenskapligt forum för alla intresserade av samhällsvetenskap, rörelser och samhällsförändring. Nätverket riktar sig både till teoretiskt och praktiskt intresserade rörelseforskare och rörelseaktiva. Vi intresserar oss också för globaliseringskritiska rörelser och gamla och nya folkrörelser. Vi intresserar oss för en kunskap om rörelsers roll i social förändring. Nätverket organiserar regelbundet akademiskt orienterade tematräffar kring specifika typer av teorier, rörelser, centrala texter, sakfrågor eller händelser.

Rörelsenätverket har ingen politisk programförklaring men en politisk fokus. Vi står för att det råder sådana allvarliga motsättningar i vårt samhälle och globalt att det är nödvändigt att teoretiskt och empiriskt uppmärksamma dessa ojämlika maktförhållanden.

Rörelsenätverket utgår från en kritisk solidaritet med gårdagens, nutidens och framtidens framväxande folkrörelser som strävar efter demokratisering av samhället, jämlikhet och global rättvisa med hänsyn till kommande generationer.

Även fundamentalistiska och fascistiska rörelser kan vara angelägna att förstå, om inte annat eftersom de utgör en del av de problem som andra rörelser måste hantera. Dessutom finns det rörelser som ibland inte betraktas som politiskt relevanta - exempelvis idrottsrörelsen eller frikyrkorörelsen - vilkas betydelse vi tror är underskattad.

Nätverkets syfte är att bidra till en ovanlig kombination av både mer praktiskt relevant rörelseforskning och mer analytiskt kritisk aktivism och rörelseverksamhet. Vårt ideal är att skapa mötesplatser och samtal mellan akademiska forskare, intellektuella i rörelserna, lekmannaforskare och rörelseaktiva. Det handlar om en utveckling av rörelseteori som blir viktig för rörelsers utveckling men utan att forskningen varken blir ett underställt redskap för rörelsers politiska agenda eller en överordnad politisk samordning av rörelseaktiviteten.

Nätverket syftar också till att utveckla kunskap och mötesformer i samspel mellan forskare och aktiva inom folkrörelser för ömsesidig nytta.

Mötespunkten mellan oss som deltar i nätverket är vårt gemensamma intresse av samhällskritisk handling och kunskap om olika rörelsers möjligheter och begränsningar.

Alla kan inte vara intresserade av detta nätverk. Vissa grupper ur rörelser eller vetenskapssamhället kan eller vill antagligen inte samarbeta. Rörelser som inte är intresserade av kritisk självreflektion står ofta i motsättning till kritisk kunskap och vetenskap. Samtidigt döljer samhällsvetenskapens så kallade "objektiva" och "intressefria" forskning en kunskapsproduktion i tjänst åt rådande maktförhållanden. Oreflexiva inifrånperspektiv eller dogmatiska utanförstående perspektiv på rörelser ger varken en vetenskaplig kunskap om rörelser eller ett kritiskt handlande i samhället. Vår målsättning är att bidra till kritisk reflektion mellan rörelseaktiva och rörelseforskare.

Grundfrågan för rörelsenätverket handlar därmed om vad som gör forskningen politiskt relevant och rörelseengagemanget teoretiskt självreflexivt. Ett centralt problem är dilemmat av rörelsers uttalade målsättningar om fred, rättvisa och demokrati, respektive rörelsers praktik av makt, manipulation, exkludering och våld. Ett annat centralt problem är rörelsers relation till samhällsförändring. Kan man "skapa" folkrörelser? Kan man styra rörelsers utveckling? Ytterligare ett centralt problem är forskningens maktutövning gentemot rörelser genom att legitimera och främja fragmentisering, repression, professionalisering av kunskap och marginalisering av folkrörelsers egen kunskap och erfarenhetsutbyte.

I syfte att gemensamt bearbeta den typen av rörelsefrågor samlas Nätverket för kritisk forskning om rörelser och social förändring vid regelbundna träffar på olika platser i landet. Alla intresserade är välkomna att medverka genom att ansluta sig till vår e-postlista (http://groups.yahoo.com/group/rorelsenatverk) eller delta vid träffarna.

September 2005.


* Se exempelvis följande referenser:
Bradley DeFay, Jason The Sociology of Social Movements, http://weber.ucsd.edu/~jdefay/sm.html
Eyerman, Ron & Jamison, Andrrew (1991) Social Movements - A Cognitive Approach, Pennsylvania: The Pennsylvania State University Press.
Melucci, Alberto (1996) Challenging codes - Collective Action in the Information Age, Press Syndicate University of Cambridge.
McAdam, Doug; McCarthy, John D. & Zald, Mayer N. (red) (1996) Comparative Perspectives on Social Movements - Political Opportunities, Mobilizing Structures, and Cultural Framings, Cambridge University Press, Cambridge, England and New York, USA.
Tarrow, Sidney G.; Tilly, Charles & McAdam, Doug (2001) Dynamics of Contention, Cambridge University Press (finns som elektronisk bok på Universitetsbiblioteket i "ebrary", sök i Gunda och följ länk).
van der Veen, E. Wilma (2002) Databas med sammanfattande texter om social förändring och social rörelseteori
Wolfson, Nathan (2001) How to Determine What Enables Protest