kapitalets
fria rörlighet. Folk ser limousinerna glida fram
till
toppmötena bakom plomberade dörrar, där ingen
insyn tillåts. Många har
en stark känsla av att det jag tycker, det bryr sig
ingen i EU:s
ledning om. EU-projektet är motsatsen till en politisk
utveckling väl
förankrad i breda folklager. I takt med att
avståndet mellan folk och
folkvalda växer så växer frustrationen bland
många. Detta måste tas på
allvar.
Men
Göteborg blev också symbolen för dialog.
Sverige försökte, som
första land i EU, att inleda en dialog mellan
allmänheten och
EU-ledningen. Dels fanns en gemensam planering mellan
polisen,
kommunen och demonstrationsledningarna. Dels pågick
seminarier och
debatter i olika fora i Göteborg, som bland andra Attac
anordnade.
Också regeringens representanter deltog. Arrangemangen
var lyckade och
goda exempel på försök att diskutera
för- och nackdelar med EU och
dess utveckling. Det är oerhört viktigt att
dialogen och samtalen
fortsätter. Det demokratiska inflytandet måste
öka. De professionella
våldsverkarna måste isoleras, men vi har ett
gemensamt ansvar att
fortsätta dialogen med många ungdomar som finns i
deras närhet. Vare
sig pengar eller stenar ska få forma
framtiden.
Vänsterpartiet
Verkställande utskottet 19 juni 2001
Låt
inte ligister inskränka demonstrationsfriheten!, Ali
Esbati,
ordförande i Ung Vänster
Låt
inte ligister inskränka demonstrationsfriheten.
Slå tillbaka
kraven på hårdare tag. Lyft fram polisens
övervåld i ljuset. Dessa
krav måste vi resa i den nu pågående
debatten.
Den
debatt som nu följer händelserna i Göteborg
måste fokuseras på
rätt frågor. Det vore en tragedi om ett hundratal
huliganers våldsdåd
blev det som satte dagordningen för debatten
också efter toppmötet.
Vettiga krafter måste nu lyfta upp polisens massiva
övervåld och stå
emot kraven på hårdare tag.
Jag
är stolt och imponerad över det arbete som Ung
Vänsters medlemmar,
tillsammans med tusentals andra, genomförde i
Göteborg. Vi var med och
organiserade tre breda, välbesökta och fredliga
demonstrationer. De
EU-kritiska demonstrationerna på fredagen och
lördagen var de största
i sitt slag i Sverige. Att de EU-kritiska krafterna kunde
enas och
samla över 20.000 demonstranter såväl
på fredagen som lördagen är en
stor politisk händelse.
Polisens
agerande under de stora demonstrationerna var bra.
När
polisen höll en låg profil urartade heller inga
demonstrationer. Men
vid andra tillfällen begick polisen övergrepp som
är fullständigt
oacceptabla i en rättsstat och som måste upp till
debatt. Polisens
agerande vid den plötsliga omringningen av Hvitfeldtska
gymnasiet
skapade en spänd stämning redan under torsdagen.
Att kravallerna på
fredagskvällen bemöttes med skarpa skott
måste också betraktas som
helt orimligt. Dessutom var polisens agerande på
lördagen, då man slog
en järnring runt flera hundra fredliga demonstranter
antagligen direkt
olagligt. Det finns också rapporter om brutal
misshandel av värnlösa
aktivister i samband med polisens svårförklarliga
razzia mot
Schillerska skolan där ett stort antal ungdomar
övernattade. Detta är
oerhört allvarligt. Det är polisen som vi
finansierar och måste kunna
kontrollera. Ingen tycker att huliganerna gjorde något
som var
rimligt. Men de är ju huliganer. Polisen ska inte agera
som
våldsverkare.
Ligisterna
är borta från gatorna nu. Men polisen kommer vi
att ha runt
omkring oss i vår vardag. Därför vore det
ytterst allvarligt om den
nytillsatta kommissionen om polisens befogenheter skulle
föreslå
större möjligheter för polisen att
använda våld. Det vore ett stort
demokratiskt bakslag. Den stora politiska uppgiften för
den breda
|