1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

	nyhetsbrev18u43 Printed: tisdag 23 juli 2002 20.57.39						Page 27 of 32 Printed For: Louise
	svenska polisen stenkastarna ifred under 40 minuter på Avenyn förmiddagen den 15 juni. Flera vittnen uppger att grupper av svartklädda personer på olika sätt rört sig från eller till det från bakom polislinjerna, och det finns även foton som tagits på sådana personer. Även från Avenyn i Göteborg finns liknande vittnesmål. Oavsett om dessa uppgifter stämmer eller inte är det känt att i samband med demonstrationen mot Värksbanken i Barcelona, som spårat ut och där fönster krossars lyckades avslöja att polisprovokatörer.varit med och trissat upp kravallerna och krossat glas vilket även etablerade media såg som bevisat och förde ut. Polisen skjuter mot aktivister -Både skotten i Göteborg och skotten i Genua förklaras inledningsvis med att polisen handlat i självförsvar. Till skillnad från i Sverige där massmedia i så hög grad slöt upp bakom polisens version har i man Italienen utredning omedelbart tillsatts där polismannen anklagas för dråp. Genom att rättsväsendet i Sverige skjuter upp frågan om skjutandet där även oskyldiga drabbats, där det ensidiga påståendet om självförsvar får stå oemotsagt ger detta ett stärkande motiv för att också andra poliskårer ska känna sig uppmuntrade att använda dödliga vapen med argumentet att det var i självförsvar. Inringning med containermurar Muren av containrar kring Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg var också en ny polistaktik i samband med toppmöten men lär tidigare ha använts i bl.a Sydkorea. Det visade sig vara ett effektivt medel att skapa en pressad situation där hundratals människor kände sig hotade. Senare förvandlades stora delar av Göteborgs innerstad till ett område instängt av murar av containrar där folkmassor lätt kunde stängas inne. I Genua ställde man ibland containrarna i dubbla rader på varandra. Det stora Carlinistadion där många tusen demonstranter övrnattade blev också hotat av containerinringning. Polisen ställde upp ett stort förråd av containrar alldeles utanför ingången för att det snabbt skulle gå att stänga inne alla människorna eller att de skulle känna hotet av att de snabbt skulle kunna stängas inne om polisen önskade det. Omringning eller stormning av sovplatser och informationscentraler I Genua gick man in på en skola belägen på Via Cesare Battisti, där folk låg och sov, på natten mellan lördag och söndag när alla de stora demonstrationerna egentligen var över. Vid detta tillfälle misshandlade man människor så svårt att många sedan fick köras bort med ambulans. Även i Göteborg skedde stormingen av Schillerska på lördagen natten efter att det officiella toppmötet var avslutat. Av de 6 svenskar som på måndagen satt inlåsta i Genua,greps fyra när polisen stormade skolan. De var enligt uppgift där för att få tillgång till och använda de datorer som fanns på skolan, som också fungerade som informationscentral för Genoa Social Forum som var den stora demonstrationskoalitionen i Genua med 800 organisationer bakom sig. Även de skolor som polisen inrignade respektive stormade i Göteborg, hade också en central funktion för de demonstrerande organisationernas verksamhetunder dagarna i Göteborg. Både i Göteborg och Genua har letande efter vapen angett som ett skäl till att man inringar eller går in på skolorna.I ingendera fallet så hittas har någon kvantitet av riktiga vapen hittils presenterats. Vad skiljer? Polisens strategi förefaller i Genua ha varit än mer konfrontativ och svår att begripa än i Göteborg. Flera av de demonstrationer som pågick i olika stadsdelar angreps av polisen oavsett om de var helt fredliga och lagliga eller inte. Ingripandet mot skolan är mycket våldsammare och blodigare än i Göteborg. Men ändå kvarstår grundfrågan vem har att vinna på en sådan spänningens strategidär vanliga fredliga demonstranter och medborgare inte verkar kunnakänna sig säkra någonstans i den stad där demonstrationerna pågår. Louise Pettersson/Tord Björk
		Not:		Denna artikel skrevs publicerades i någon form i Veckotidningen