
Livslångt
lärande är en av ERT:s modeller för att
öka Europas
konkurrensförmåga och samtidigt ett sätt att
ta hand om personer som
avskedas i de ständiga omstruktureringar som
storföretagen driver fram.
Att EU anammat ERT:s strategi på detta område
är särskilt uppskattat.
ERT medlemmen Gerhard Cromme från ThyssenKrupp vill nu
gå ännu längre.
Han föreslår att alla skolor privatiseras
för att understödja konkurrens
och se till att skolorutsätts för marknaden
därför att "skolor kommer
att reagera bättre gentemot betalande kunder, precis
som bilken
affärsverksamhet som helst." ökad
företagsinflytande över utbildningen
ses som en nyckel för att skapa en innovationskultur
och förändra
sociala hållningar. EU-kommissionären för
utbildning och kultur Viviane
Reding, menar att offentliga-privata partnerskap kommer att
spela en
avgörande roll i framtiden för utbildningen. Hon
har uttalat att hon
kommer att skapa en ram för diskussion om innovation
"inkluderande
bildandet av en hög-nivågrupp som för samman
de främsta tänkarna från
utbildningens och ekonomins område, med fokus på
att utforma
morgondagens utbildning och träning."
Protester
Ett
tusental aktivister hade samlats för att protestera mot
de allt
tätare kontakterna mellan näringslivet och EU.
Dessa avfärdades av
arrangörerna som "våldsamma militanter som enbart
vill attackera någon".
Samtidigt med Näringslivsmötet gjorde ett
hundratal organisationer ett
gemensamt uttalande som protesterade mot
sammanväxningen av storföretag
och stat och särskilt den roll bägge dessa
aktörer har spelat för att
främja socialt och iljömässigt skadliga
handels och investeringspolitik.
Organisationerna vände sig mot EU:s strävan efter
att få till stånd en
ny runda av förhandlingar inom WTO. Grupperna var bla.a
ATTAC, World
Development Movement, Enhedslisten, Oxfam Solidarity,
Coordination
Paysanne Europeene, Jordens Vänner i flera länder,
Corporate Europe
Observatory, och andra som sa sig verka för att "arbeta
på alla nivåer
för att vända den nuvarande utvecklingen bort
från den nyliberala vägen,
mot ett alternativbt ekonomiskt system som skyddar
grundläggande
mänskliga rättigheter och
miljön."EBS
toppmöten kommer att hållas
varannat år i fortsättningen. Det är
för tidigt att säga hur stort deras
inflytande kommer att bli på EU men att döma av
EU-kommissionärernas
stora närvaro och retorik blir påverkan
betydande. Dt blir upp till
folkrörelser att se till att den politiska verkligheten
inte bestäms av
storföretagens intressen.
Tord
Björk
Denna
sammanställning bygger på material ur
oktobernyhetsbrevet från
Corporate Europe Observatory, http://www.xs4all.nl/~ceo
--------------------------------
NICEFöRDRAGET
OCH WTO - ETT AKTUELLT BAKGRUNDSMATERIAL
"Europas"
eneste stemme - Kommissionen har l=E6nge ønsket et
større mandat i WTO-spørgsmål. Nu vil
Kommiss=E6r Lamy have ønsket opfyldt ved
regeringskonferencen
Går
det efter planen kan EU's regeringschefer underskrive en
ny
EU-traktat på topmødet i Nice i begyndelsen af
december. Og i forhold
til Amsterdamtraktaten er oplaegget omfattende. På en
meget lang raekke
områder skal der overdrages kompetence til EU,
først og fremmest gennem
ophaevelse af vetoretten. Et af de områder, der indtil
videre ikke har
vaeret tildelt den store offentlige opmaerksomhed, er
udenrigshandel. Det er kort sagt Kommissionens kompetence,
der er det braendende spørgsmål i den
sammenhaeng. For alle, der har indgået i kampagnen mod
MAI og siden
mod Tusindårsrunden, er det truende perspektiver, der
ligger i
forslagene. Først og fremmest fordi Kommissionens
kompetence vil blive
betragteligt udvidet, hvis et af flerre forslag
vedtages.
|