Folkrörelsers repertoar

 

 

 

 

 

 

 

 

Genom århundradena har folkrörelsers handlingsformer skiftat, beroende på vad de har haft för mål och beroende på hur deras motståndare har sett ut. Folkrörelseforskaren Charles Tilly har kallat vad som för tillfället gäller för repertoar och beskrivit hur denna historiskt sett har utvecklats.

Från början av 1500-talet fram till ungefär 1700 gällde skatteupproret. Det provocerades fram av att staterna byggdes ut kraftigt och höjde skatterna, men använde dessa pengar mest till krig och lyx. Skatteupprorets repertoar var att döda eller driva bort skatteindrivaren, ofta efter att ha hållit en rättegång, och kanske riva hans hus. Tidsperioden gäller Västeuropa, i t.ex. Ryssland sträcker sig perioden nästan till 1800 och i Sydostasien ända till 1930-talet. I två fall -- i Holland och i England -- ledde skatteuppror till revolution.

Från 1700 till 1850 gällde brödupproret. Det provocerades fram av att brödpriserna började följa marknadslagar efter att tidigare varit fasta, och inträffade förstås när priserna höjdes. Det gick till så att medborgarna i en stad gick till kvarnen eller bagaren och tog bröd och/eller mjöl i beslag och sålde det på torget till gammalt fast pris. Sen fick mjölnaren eller bagaren pengarna. Ofta var det kvinnorna som genomförde upproret. Även i fråga om brödupproren anger tidsskalan Västeuropa; i Norden och i Ryssland pågick bröduppror fram till 1917 och i Afrika pågår de fortfarande. Även bröduppror har framkallat två revolutioner, i Frankrike 1789 och i Ryssland 1917.

Från ca 1850 (i Västeuropa) började brödupproren avlösas av strejk. Det berodde på att i en marknadsekonomi är det lättare att höja lönen än att sänka priset. Strejken fick hjälp av demonstrationen (som uppfanns i London på 1760-talet), massmötet (som efterliknade de religiösa väckelserörelsernas möten och uppfanns på 1810-talet), ockupationen (som hade utprovats av bönder vars jord stulits av godsägare under 1500-1600-talet men som började användas av industriarbetare först i början av 1900-talet), samt bojkotten, en amerikansk metod från 1770-talet, och valdeltagandet.

 

 

 

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org