Dokument
 
Bakgrundsartiklar
- Integration till vad? Marginalisering från vad? av Immanuel Wallerstein
- Demokratins bärare, kapitel 8
- The Double Register Of History, av Wilma Dunaway (extern länk)
- Feminist perspectives on class and work, Stanford Encyclopedia of Philosophy (extern länk)
 
Mobiliseringar
- 1800-talets kvinnorörelser
- det tidiga 1900-talets arbetarkvinnorörelser
- Kinas kvinnorörelse
- det sena 1900-talets feminism
Adresser
Bibliografi
Länkar
Aviva
Global Sisterhood Network
Womensnet
Women's movements

 

Till huvudsidan

Läs fulltext om folkrörelser här!

 
 

 

 

Kvinnorörelser

 

 

 

 

 

I princip är det inget som skiljer kvinnorörelser från andra medborgarrättsrörelser. Det handlar om att godtyckliga mänskliga olikheter används som förevändning för att få några att ta på sig otacksamma arbetsuppgifter och avskräcka andra från att solidarisera sig med dem. Det är bara det att skillnaden mellan män och kvinnor har varit förevändning oavbrutet i tio tusen år (i världens centrala jordbrukskulturer).

Det som ursprungligen dömde kvinnor till underordning var att endast män kunde delta i krigståg (kvinnor måste passa barnen), varför aristokratiska maffior mest bestod av män. När en del av dessa etablerade överhöghet över bönderna föll det sig naturligt för dem att förvisa kvinnor till icke-offentligt bakgrundsarbete och själva ta på sig de mer lönande offentliga funktionerna.

Det var länge svårt för kvinnor att handla kollektivt under dessa omständigheter och genom historien har motstånd främst tagit formen av intellektuell självhävdelse, oftast i religiösa termer.

Världsmarknadssystemet tvingade däremot kvinnor att mobilisera ett mer praktiskt motstånd. Ty världsmarknadssystemet gjorde den privata sfär som hade tillåtits för kvinnor föråldrad och olönsam. Hemarbete slogs ut av industri, barnuppfostran i hemmet slogs ut av skolor, och på båda dessa scener var kvinnor i princip förbjudna varför de kunde diskrimineras hårt. En organiserad kvinnorörelse började därför uppstå i industriländerna från och med artonhundratalet.

Ledningen togs av medelklassens kvinnor som förbjöds arbeta helt och därför hade gott om tid, och dessutom kunde jämföra sig med medelklassens män som vid denna tid hade fått fullt medborgarskap. De mobiliserade främst för juridisk jämlikhet, men stundom också för gynnande särlagar för kvinnor. I delvis opposition mot dem mobiliserade arbetarkvinnor sina egna rörelser i flera länder men eftersom de måste slåss på två fronter var de mycket mindre framgångsrika.

Denna medelklassdominans är fortfarande besvärande för kvinnorörelser i industriländerna eftersom den tvingar dem att betona frågor som majoriteten finner triviala och ovidkommande samtidigt som den stora kvinnorörelsefrågan, strategiskt och praktiskt, nämligen dubbelarbetet närmast avpolitiseras liksom också givetvis de kvinnliga låglönearbetarnas fackliga intressen.

Å andra sidan tas sådana ekonomiska frågor upp av systemperiferiernas kvinnorörelser, som domineras av (kvinnliga) fackaktivister, småbönder och hantverkare. Deras förmåga att göra sina frågor till "Feminismen" kommer antagligen att avgöra rörelsens framgång under 2000-talet.

Litt: Charles Tilly: Beständig ojämlikhet, Arkiv 2000, Wilma Dunaway: The double register of history, JWSR VII:1, Olive Banks: Faces of feminism, Martin Robertson 1981, Monica Threlfall (ed): Mapping the women's movement. Verso 1999, Bonnie Smith (ed): Global feminisms since 1945, Routledge 2000

 
						
Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org