Afrika
- Senegal-Gambia
- Guinea-Bissau
- Guinea
- Sierra Leone
- Liberia
- Elfenbenskusten
- Ghana
- Togo
- Mali
- Burkina Faso
- Niger
- Benin
- Nigeria
- Chad
- Kamerun
- Centralafrikanska rep
- Ekvatorialguinea
- Gabon
- Kongo B
- Kongo K
- Etiopien
- Djibouti
- Somalia
- Kenya
- Uganda
- Rwanda
- Burundi
- Tanzania
- Zambia
- Mozambique
- Malawi
- Zimbabwe
- Botswana
- Namibia
- Sydafrika
- Lesotho
- Swaziland
- Malagasy
- Mauritius
Nordafrika-Västasien
Europa
Sydasien
Ostasien
Nordamerika
Latinamerika
 
Tillbaka till Landindex
 

Nigeria

 

 

 

Folkmängd 2003: 133,9 milj
Yta: 924.000 km2
Produktion 2003: 113,5 mdr USD

 

 

Kortbeskrivning: Afrikas tätast befolkade område, bortsett från Nildeltat. Egentligen tre zoner -- sydväst och nord där yoruba och edo respektive hausa, kanuri och fulani organiserade stater runt stora städer, samt områdena däremellan som beboddes av statslösa folk organiserade i byar. Länderna i norr var delar av den muslimska handelsgemenskapen sen medeltiden.

Från femtonhundratalet började europeiska köpmän köpa upp slavar för sina amerikanska plantager; slavarna jagades bland de statslösa folken av både staterna i sydväst och av kapitalistiska handelskooperativ i sydost som samlade kapital och vapen på detta och kunde stärka sin makt. Runt 1800 blev England dock mer intresserat av palmolja och förbjöd slavhandeln som ställde till trassel i produktionen; därav utbröt inbördeskrig i söder vilket England tog som förevändning för att etablera sin makt runt 1830. Ungefär samtidigt utbröt social revolution i norr; den muslimska menigheten organiserad av Qadiriya-sufiorden reste sig mot härskarna och upprättade kalifatet Sokoto, som dock i gängse ordning skiljde skarpt på vi och dem och självt höll slavar som de rövade bland de statslösa. År 1900 erövrades också detta av England.

Kolonialväldet organiserade både norr och söder för exportproduktion -- palmolja och kakao -- men tog inte ansvar för den interna administrationen som lämnades åt lokala pampar. Dessa dominerade också de organisationer som bildades efter 1945 och krävde total självständighet. Britterna gjorde inget motstånd mot detta. Konflikter mellan elitgrupper med lokal maktbas har sedan resulterat i ett otal maktskiften, oftast våldsamma. Sedan 1970 då olja började exploateras har dock en facklig rörelse börjat organiseras som har sin ryggrad bland oljearbetarna; den deltog t.ex. i 2001 års globala generalstrejk mot världsmarknadsliberalismen.

 

Statistikuppgifter

 
						

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org