Rörelsenätverket


 

 

 

 

 

 

Kontaktinformation

 

Målsättning

 

Verksamhetsplan

 

Seminarier

 

Texter

Rörelsenätverkets träff i Stockholm
fredag 16 och lördag 17 februari

Tillsammans med ABF Stockholm och Södertörns högskola
Plats: ABF Stockholm

 

Program

Affisch (pdf)

Pressmeddelande

Snabbrapport från seminariet

 

 

Tema: Folkrörelser - teori och praktik.

Hur förändrar vi kunskapen om folkrörelser?

 

Teorier om folkrörelser har utvecklats parallellt i två olika miljöer.

En akademisk tradition har utvecklats sedan 60-talet, ofta bland folk med ett eget förflutet i olika folkrörelser. Här har olika frågor befunnit sig i fokus:

  • Tidigast studerades resursmobilisering - det faktum att folkrörelser, trots att de definitionsmässigt är i underläge, ändå ibland kan vinna genom att utnyttja formella och informella nätverk. Charles Tilly: From mobilization to revolution är ett exempel.

  • Härnäst fokuserade man på s.k. repertoarer, dvs hur folkrörelsers handlingsmönster har förändrats genom historien beroende på förändringar i omvärlden. Charles Tilly: The contentious French kan tjäna som exempel på detta.

  • Från åttitalet började man undra över vad det är i ett samhälle som ibland skapar politiska öppningar för folkrörelser att handla, i första hand i form av splittringar bland eliterna. Ett exempel på detta är Sidney Tarrow: Power in movement.

  • Ungefär samtidigt började man studera folkrörelsers egna rörelsekulturer som skapar motivationen för människor att handla. Här återfinns bl.a. en av de få böcker som har översatts till svenska, Alberto Melucci: Nomader i nuet.

  • På sistone har man börjat söka efter mönster för konflikter i allmänhet, oavsett om det är folkrörelser eller elitfraktioner som står för dem. McAdam, Tarrow & Tilly: Dynamics of contention kan stå som exempel på detta.

  • En helt egen inriktning representeras av Veit Michael Bader: Kollektives Handeln, som studerar folkrörelsers framväxt, tillväxt, handling och resultat med en överblick som övriga inriktningar saknar.

  • Slutligen har forskare försökt bedöma hur "systemkritiska rörelser" har påverkat världens utveckling i stort. Samir Amin m.fl: Transforming the revolution kan vara ett exempel.

I denna tradition talar man oftast om "sociala rörelser", med en direktöversättning från engelska och tyska. - En god översikt över akademisk folkrörelseforskning i Sverige just nu får man dessutom i Åsa Wettergren & Andrew Jamison: Sociala rörelser: politik och kultur, Studentlitteratur 2006.

 

Aktiva i olika folkrörelser har också alltid försökt att skaffa sig en överblick över vad de själva håller på med. Här har också olika frågor befunnit sig i fokus.

  • Under första halvdelen av 1900-talet var syndikalisten och folkbildaren E H Thörnberg den ledande kraften i sökandet efter kunskap om folkrörelser i Sverige. För honom stod klassfrågorna, den andliga väckelsen och engagemanget för värden och dynamiken mellan olika folkrörelser i fokus. Han utvecklade sina tankar i litteratur som Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige 1912 och utvecklade i boken Folkrörelser och samhällslivet i Sverige 1943 begreppet folkrörelsekomplexet där eggelsen från andra länder och att vara delaktig i mänsklighetens världssamhälle betonades.

  • Betoningen av dynamiken och delaktigheten i större folkrörelsesammanhang betonas också senare av lekmän som Svenska freds- och Skiljedomsföreningen när den beslutar att de är en del av alternativrörelsen, Fältbiologerna som idag säger sig vara en del av globala rättviserörelsen, eller webbplatsen folkrorelser.nu skapad av deltagare i miljörörelsen. Betecknande för detta synsätt är intresset för en vidare folkrörelsetradition än den man själv vanligen hänförs till.

  • Återkommande bland lekmän är att folkrörelsebegreppet används för att beskriva ett arbetssätt där folk engageras och deltar i arbete för samhällsförändring. Exempel kan vara P A Fogelström: Kampen för fred, eller De förenade FNL-grupperna: FNL i Sverige. Också idag används det som kritik mot ensidig lobbying/service på bekostnad av folkligt engagemang. Ett tydligt uttryck för detta är Frances Tuuloskorpi: Folkrörelselinjen i svensk fackföreningsrörelse. Enligt denna teori är det arbetssättet och inte storleken som är avgörande för om man är folkrörelse eller inte.

  • En av de mest ambitiösa teoretiska ansatserna bland aktivister är Björn Erikssons anknytning till teorier om mänskligt handlande. Han satte in folkrörelsesamarbete över nationsgränser som centralt för att kunna utveckla ett alternativ samhälle i framtidsstudien Sverige år 2030 tillsammans med Karl-Erik Eriksson 1981. Därefter bidrog han till forskningsprojektet Alternativ Framtid med en teoribildning där frågor om vad?, vem?, hur?, varför? och när och var? tas upp inspirerat av Johan Asplund.

Maktkritiska lekmannatraditioner har i Sverige från 50-talet och framåt varit hårt trängda av en mer systemanpassade forskningsinriktning. Denna har tenderat att avlägsna allt samhällskritiskt från folkrörelsebegreppet och/eller på senare tid stämpla rörelser som våldsbenägna och kriminella.

 

Den som är intresserad av ännu mer litteratur hänvisas till Folkrörelsestudiegruppens kommenterade litteraturlista.

 

Frågan är hur en kritisk akademisk tradition och lekmannatradition kan befrukta varandra.

  • Vad inom de två traditionerna kan bidra till teoriutveckling och sätt att söka kunskap vilka ökar förmåga till handling och utrymme för kritisk kunskap i samhället?

  • Vilka metoder måste användas för att båda traditionerna ska komma till sin rätt? Hur ska lekmannatraditionens fundamentala muntlighet kunna förlikas med den akademiska traditionens fundamentala skriftlighet utan att någon hamnar i underläge?

  • Finns några konflikter mellan den akademiska traditionens "sociala rörelser" och lekmannatraditionens "folkrörelser" eller menar man samma sak? Vad är de båda begreppens kärna respektive gränser?

Vi förväntar oss en klargörande diskussion och inbjuder dig att delta.

 

Rörelsenätverket genom
Elisabet Viklund
Jan Wiklund

 

Program

 

Fredag

14.30-15.00 Fika för dem som kommer tidigt
15.00-15.15

Presentation av rörelsenätverket och tidigare seminarier, syfte med detta seminarium. Stellan Vinthagen

Information och praktiska frågor. Elisabet Viklund

15.15-17.00

Mellan uppoffring och självtillfredsställelse. Bengt Göransson
Folkrörelseerfarenheter.
Uppsatser och andra erfarenheter.
- Mattias Linder, socialantropolog, Göteborgs Universitet: Den amerikanska antikrigsrörelsens metoder.
- Bertil Högberg, Afrikagrupperna: Folkrörelsernas solidaritetsarbete med Södra Afrika.
- Andrew Vandenberg, Deakin University: Social movement unionism.

Folkrörelseutredningen - vad händer? Berndt Lindholm
Diskussionsledare Adrienne Sörbom

17.00-17.30 Förfriskningar
17.30-18.30 Folkrörelser/sociala rörelser - spelar det någon roll i praktiken?
Inledare: Jan Wiklund och Stellan Vinthagen.
Diskussion. Diskussionsledare Apostolis Papakostas
19.00- Gemensam middag för dem som önskar

 

Lördag

09.30-10.50 Rörelseteoriernas utveckling: Åsa Wettergren
Lekmäns och professionellas syn på folkrörelser: Tord Björk
Diskussion. Diskussionledare Erik Furumark
10.50-11.10 Förfriskningar
11.10-12.00 Forskning på akademikers och aktivisters villkor.
- Folkrörelseforskning utifrån och inifrån - Louise Pettersson
- Hur arkivera miljörörelsen, globala rättviserörelsen och andra nya folkrörelser? - Lars Ilshammar
Diskussion. Diskussionsledare Henrik Nordvall
12.00-12.30 Rörelsenätverket.
Målsättning och framtida verksamhet.
Diskussion. Samtalsledare Stellan Vinthagen
12.30-14.00 Lunch
14.00-14.30 Antagande av Rörelsenätverkets målsättning och riktlinjer
14.30-15.45

Varför och hur blir människor engagerade i rörelser idag?
Inledare:
- Alfred Hallmert, Alternativ Stad och Måndagsupproret Rör inte a-kassan
- Josefin Hasselberg, Alternativ Stad
- Apostolis Papakostas, Södertörns högskola.
Diskussion. Diskussionsledare Ola Friholt

15.45- Fika som avslutning
   

 

 

 

Medverkande

 

Alfred Hallmert, aktiv i Måndagsupproret Rör inte a-kassan och Alternativ Stad.

Apostolis Papakostas, docent i sociologi och forskningsledare vid CBEES (Center for Baltic and East European Studies) vid Södertörns högskola, även knuten till SCORE, Stockholm Center for Organizational Research. Hans forskning handlar om samhällslivets organisering i skärningspunkten mellan politiska, ekonomiska och sociala processer. Tillsammans med Göran Ahrne har han skrivit Kollektivt handlande i rörelser och organisationer i den teoretiska delen av antologin Sociala rörelser.

Bengt Göransson, aktiv i nykterhetsrörelsen, Demokratiutredningens ordförande, och f.d. kulturminister. Numera aktiv i ABF Stockholm.

Berndt Lindholm, sekreterare för Folkrörelseutredningen vars resultat ska vara färdigt 1 juli 2007.

Jan Wiklund, lekmannaforskare och aktiv i Folkrörelsestudiegruppen samt Nätverket gemensam välfärd. Har studerat folkrörelsers globala historia och som resultat publicerat studien Demokratins bärare, ett lexikon om folkrörelser och flera landsbeskrivningar av folkrörelsers utveckling i olika länder.

Josefin Hasselberg, f.d. fältbiolog och aktiv i Alternativ Stad.

Lars Ilshammar, chef för Arbetarrörelsens arkiv, redaktör för Media i fokus, journalist och samtidshistoriker. Hans avhandling Offentlighetens nya rum handlade om IT-politiken och dess konsekvenser för demokrati, medborgarskap och offentlighet.

Louise Pettersson, bibliotekarie, aktiv i Folkrörelsestudiegruppen och Miljöförbundet Jordens vänner.

Stellan Vinthagen, forskar om icke-våldsrörelser och globala rättviserörelsen på School of Global studies på Göteborgs universitet, aktiv inom Rörelsenätverket och nätverk för resistance studies, aktiv inom War Resisters´ International samt föreläser om konflikthantering.

Tord Björk, lekmannaforskare och aktiv i Folkrörelsestudiegruppen, Miljöförbundet Jordens Vänner, Network Institute on Global Democracy och Rörelsenätverket. Skriver om nordiska alternativrörelsen och toppmötesprotester. Senaste publikationer är Reclaim Gandhi ­ India-Nordic Encounters 1917-2006, WSF towards Karachi and Nairobi och The Formation of Global Political Will. ,

Åsa Wettergren, forskarstuderande vid sociologiska institutionen vid Karlstads universitetet. Redaktör för antologin Sociala rörelser 2006 tillsammans med Andrew Jamison, där de tillsammans skrev det inledande teoretiska kapitlet Rörelseforskningens historia och perspektiv. Har bidragit till antologier om känslor och sociala rörelser och studerat former för protester som i avhandlingen Moving and Jamming ­ Implications for Social Movement Theory.