Kommenterad lista över folkrörelselitteratur

Kvinnorörelser

Gerda Lerner: The creation of patriarchy, Oxford University Press 1986 resp The creation of feminist consciousness, Oxford University Press 1993

Del 1 beskriver hur jordbruk och stat gav upphov till patriarkat. Del 2 beskriver hur kvinnor mellan ca 1000 och ca 1800 försöker skapa en egen identitet främst genom att uttrycka sig som mystisk kristendom.

Renate Bridenthal (ed): Becoming visible. Houghton Mifflin 1998

Introduktion till kvinnorörelseämnet. Kvinnors villkor och motstånd från antiken till nutiden fångat i ett tjugotal essäer med olika fokus. Här finns t.ex. stycken om kvinnors betydelse för den tidiga kristna kyrkan, hur uppkomsten av industrisamhället dekvalificerade kvinnor, och kvinnorörelsers motsägelsefulla förhållande till välfärdsstaten som princip. OBS en tidigare bok med samma titel av samma redaktör men med helt olika innehåll finns också. Den verkar tjockare men tråkigare; jag rekommenderar den färskare boken.

Wilma Dunaway: The double register of history, Journal of World System Research VII:1

Beskriver hur kvinnor får den otacksamma rollen att göra männens arbetskraft lönsam genom att arbeta gratis för den och därmed se till att kapitalister slipper betala för viktiga rekreationskostnader. Enligt Dunaway kärnan i kvinnors underordning.

Malcolm I. Thomis & Jennifer Grimmett: Women in protest 1800-1850, Croom Helm 1982

Kvinnorörelser före "kvinnorörelsen". I synnerhet underklassens; t.ex. bröduppror, kvinnliga fackföreningar osv. Trots få sidor lyckas den bli både översiktlig och detaljrik. Handlar dock bara om England vilket gör den lite begränsad.

Shirley Elson Roessler: Out of the shadows -- Women and politics in the French revolution, Peter Lang Publishing 1996

Kompenserar för ovanståendes brister genom att skildra hur kvinnors bröduppror i Paris gav franska revolutionen dess impuls och nerv och bildade den bakgrund som olika maktkrävande kotterier måste förhålla sig till.

Jane Rendall: The origins of modern feminism, Macmillan 1985

Skildrar det sena artonhundratalets kvinnorörelses framväxt ur kristlig välgörenhet och antislaverirörelse. Dvs hur medelklasskvinnors deltagande i sådan samhällsverksamhet tvingade dem att ifrågasätta männens monopol på politiska rättigheter. Förklarar varför kvinnorörelsen från början var en anglosachsisk angelägenhet: det var där det fanns en uppsjö av frikyrkliga rörelser med välgörenhetstendenser plus en gigantisk medelklass vars kvinnor var dömda till sysslolöshet såvitt de inte engagerade sig i samhällsfrågor. Läs mer om artonhundratalets feminism!

Richard J Evans: The feminists, Croom Helm 1977

Om hur kvinnor organiserar sig mot patriarkatet i olika länder i Europa (med bosättarkolonier). Pekar främst på skillnaderna mellan det medelklassdominerade och evangeliska nordväst och resten, men har den stora fördelen att lägga huvudvikten på det som fanns av massrörelse och hänvisa de "stora namnen" till en periferi. Visar också hur nedgången efter 1910 till större delen berodde på att klassfrågorna då blev viktigare varför medelklasskvinnorna slöt upp bakom makten.

Olive Banks: Faces of feminism, Martin Robertson 1981

Om kvinnorörelser i England och USA. Banks följer hur två traditioner -- jämlikhetstraditionen från upplysningen och franska revolutionen, och den religiösa traditionen från det tidiga 1800-talets väckelser, med den senare i klar övervikt -- har samarbetat och stridit mot varandra och därvid skapat kvinnorörelsetraditionen. Det sena 1800-talets rösträttsrörelse var t.ex. nästan helt en skapelse av kristna på jakt efter moralisk perfektion säger Banks. Hon visar också intressanta band mellan kvinnorörelser och andra rörelser på ett detaljerat men inte petigt sätt. Inte minst sätter hon in konflikten mellan "jämlikhetsfeminister" och "särartsfeminister" i ett historiskt sammanhang.

Barbara Caine: English feminism 1780-1980, Oxford University Press 1997

Mer detaljerat om det engelska fallet.

Barbara Ryan: Feminism and the women's movement, Routledge 1992

Mer detaljerat om det amerikanska. I synnerhet om den mobilisering som ledde till rösträtt 1920, som var vida mer omfattande än den mer omskrivna engelska.

Charles Sowerwine: Sisters or citizens. Cambridge university Press 1982

Om omöjligheten av att organisera en fransk arbetarkvinnorörelse i slutet av 1800-talet, på grund av skräcken för att "splittra arbetarklassen" (och för övrigt om omöjligheten att organisera en kvinnorörelse över huvud, av rädsla för att "splittra republiken"). Sowerwine berättar om hur arbetarrörelsens förgrundskvinnor t.o.m. vägrade stödja kvinnors rätt att organisera sig i fackföreningar när machistiska män jagade ut dem. Läs mer om artonhundratalets arbetarkvinnorörelse!

Richard Evans: Comrades and sisters. Wheatsheaf Books 1987

Om det mer lyckosamma tyska fallet som var framgångsrikt för att kvinnor inte fick bli medlemmar i partier och därför tvingades bygga upp egna socialdemokratiska organisationer med stor slagkraft. När väl förbudet upphävdes 1907 sögs de också in i de manligt dominerade organisationerna och tappade bettet. Läs mer om artonhundratalets arbetarkvinnorörelse!

Christina Kelley Gilmartin: Engendering the Chinese revolution. University of California Press 1995

En redogörelse för den mäktigaste kvinnorörelse som skådats -- hur unga kvinnor organiserade böndernas fruar och döttrar, hindrade påtvingade äktenskap och löste upp bundna fötter tills gubbväldet fick panik och organiserade statskupp till sitt försvar 1927. Sen var det slut, men den kinesiska revolutionen inkluderade i alla fall kvinnorörelsens mål bland sina även om kvinnorna inte fick organisera sig separat i fortsättningen. Läs mer om den kinesiska kvinnorörelsen!

Från 60-talet

Monica Threlfall (ed): Mapping the women's movement. Verso 1999

En genomgång av den "andra vågen" av kvinnorörelse efter 1970 i ett antal (industri)länder. Skildrar hur det överallt är främst medelklassens karriärkrav som får lättast att slå igenom -- utom i Italien där kvinno- och arbetarrörelse var mer sammanflätade och fackliga krav har varit mer framgångsrika. Läs mer om det sena nittonhundratalets kvinnorörelse!

Flora Davis: Moving the mountain. University of Illinios Press 1991

USAs kvinnorörelsehistoria sedan 1960 på 500 sidor. Här finns allt om denna brokiga rörelse, trots många detaljer får man ändå en överblick, och det finns till och med reflexioner om varför det gick fel när det gjorde det. Exempelvis ifrågasätter Davis om det var så smart att ägna så mycket kraft åt lobbying och rättegångar på bekostnad av folkrörelsepolitiken och lämna denna åt kvinnorörelsens motståndare.

Drude Dahlerup: Rødstrømperne, Gyldendal 1998

Två band om den danska radikala kvinnorörelsen 1970-1985. Mycket är akademiskt pliktskyldigt men mycket är också kul för en folkrörelseaktivist. Exempelvis skildrar hon rörelsens små och stora interna och externa konflikter så att det märks att hon var med. En god komplettering av Davis.

Torry Dickinson: Preparing to understand feminism in the twenty-first century, Journal of World-Systems Research 4:2

En artikel om skillnader och likheter mellan kvinnorörelser i centrum och periferi. Påpekar inte minst den mycket större kopplingen till försörjningen som rörelsen har i Sydländerna.

Amrita Basu (ed): The challenge of local feminisms. Westview Press 1995

Kvinnorörelsers utseende i olika länder och kulturer med tyngdpunkt på Syd. Mycket är rätt torrt, med avvisar ändå två fördomar -- att kvinnorörelse är detsamma överallt och att de inte har något med varandra att göra. Tyngdpunkten ligger på hur majoriteten, dvs de fattiga kvinnorna, har kunnat suga upp sådant ur den västliga feminismen som de har nytta av och struntat i resten i sin strävan att överleva för dagen.

Bonnie Smith (ed): Global feminisms since 1945, Routledge 2000

Lite färre men i gengäld fylligare historier än ovanstående. Roliga är t.ex. Miriam Louies berättelse om hur kvinnorörelsen i Sydkorea föddes ur det militanta kvinnliga textilarbetarfacket, Zohreh Sullivans berättelse om hur den strikta åtskillnaden mellan kvinnor och män i Iran skapade ett utrymme för kvinnor att organisera sig, ungefär på samma sätt som i den tyska arbetarrörelsen för hundra år sen, och Yvonne Corcoran-Nantes' berättelse om hur medelklassfeministerna i Brasilien förlorade kvinnorörelsehegemonin till slummens kvinnor som krävde makt för att få vatten och avlopp.

Jane Jaquette (ed): The women's movement in Latin America. Westview Press 1994

Beskriver hur kvinnorörelser organiserade motståndet mot Latinamerikas militärdiktaturer genom att utmana statsterrorismen och den ekonomiska odugligheten i tämligen opolitiska termer; detta var möjligt för att kvinnor var "osynliga" och därför inte möjliga för militären att komma åt. Samt lite om tvetydigheten att kvinnor återigen offrar sig för helheten.

Raka Ray: Fields of protest -- women's movements in India, University of Minnesota Press 1999

"Andra vågens" kvinnorörelse i Indien, exemplifierat med Calcutta och Bombay. Måhända ett snävt fokus i ett land som mest är landsbygd, men boken är egentligen en illustration till begreppet "politiskt fält" och förklarar varför rörelsen ser så olika ut i respektive stad -- fackliga krav i det kommunistpartidominerade Calcutta, könspolitiska krav i det politiskt splittrade Bombay.