Folkrörelseerfarenheter

 

Här har vi samlat några beskrivningar av skeenden inom

folkrörelser, skrivna av deltagare.

 

 

 

 

 

 

En folkrörelselinje i svensk fackföreningsrörelse

Frances Tuuloskorpi, ordförande på Livsfacket på dåvarande Stockholmsbagarn, beskriver hur en lokal fackklubb kan nå sådan styrka att den kan blockera avskedanden mitt under 90-talets åtstramningar.

Folkrörelser och globalisering

Tord Björk, Miljöförbundet Jordens Vänners representant på Bretton Woods-motståndets stora evenemang i Madrid 1994, beskriver hur motståndet inte alltid lever upp till sina egna principer, till skada för effektiviteten.

Alternativ Stads historia

Staffan Wrigge tillsammans med många andra aktivister i Alternativ Stad beskriver gruppens bakgrund och utveckling sen slutet av 60-talet.

Toppmöten och motkonferenser 1972-2001 ur ett miljörörelsperspektiv

Tord Björk beskriver hur folkrörelseinternationalismen har utvecklats från FN-konferensen i Stockholm fram till idag, från konfrontation och dialog samlat i ett, över ensidig samförståndsdialog över till lika ensidig konfrontation

Toppmötesprotester 1968-2002

En i det närmaste komplett sammanställning av folkrörelseprotester som har ägt rum i samband med globala makthavares toppmöten. Med demonstrationsstatistik, aktionstyper och i vissa fall också vilka metoder makthavarna har använt för att krossa motståndet. Pdf.

Folkrörelser ur ett tredje världen-perspektiv

Beskriver hur våra vanligaste folkrörelsetraditioner ofta har uppfunnits i världens periferier och halvperiferier. Detta gäller också de folkrörelsetraditioner som uppfinns just nu.

Nyskapande av gemenskaper för alternativ i Sverige – en vy ur historiska och synkroniska perspektiv (odt)

Från kampen mot baggböleriet på 1800-talet till Nipakademin och Aktivister för fred.

Göteborg 2001

Mycket omfattande material om vad som egentligen hände under toppmötesprotesterna, då myndigheterna greps av panik och trappade upp våldet till en högre nivå än någonsin under 1800- och 1900-talen.

Världstoppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg 2002

Sammanställning om vad som hände på det officiella toppmötet men framför allt vad som hände på det samtidiga folkrörelsetoppmötet

Köpenhamn 2002

Motsvarande sammanställning om vad som hände på EU-toppmötet i Köpenhamn och den samtidiga folkrörelsekonferensen.

Åter till 1800-talsstrategin (doc-dokument)

I korthet om varför nittonhundratalets folkrörelsestrategi till slut visade sig kraftlös

Hur folkrörelser tvingar makten att bli seriös

Hur spekulationsperioder i iländernas historia avlöses av investeringar i verklig produktion tack vare folkliga mobiliseringar

Problemet "vänstern"

Hur en steril tradition står ivägen för verkliga rörelseframgångar

Kagarlitsky och apati

Den fängslade ryske aktivisten Boris Kagarlitsky skiljer skarpt mellan ideologi och strategi. För att komma nån vart måste man ofta samarbeta med folk som har en annan ideologi än en själv.

Varför misslycckads upproren?

10-talets uppror ledde oftast till motsatsen av vad de önskade, men varför?

Mer folklighet och mindre moral

Att lära folk veta hut leder sällan till några framgångar

Vad ska komma ut ur nästa regimsammanbrott?

Kommer folkrörelser och kritiska eliter att kunna enas, eller kommer de köra på var för sig och misslyckas?

Långsiktiga orsaker till socialdemokraternas svaghet

Samma sak som gjorde dem starka gräver också deras grav

Den klassiska socialdemokratin var framför allt anti-nyliberal

Dvs den ville hålla ihop samhället – men den var samtidigt ganska auktoritär

Kjell Östberg om socialdemokratins undergång

Det hade varit bra med fler exempel på den ödesdigra elitismen inom rörelsen

Endast mobiliseringar kan bidra till goda kompromisser

Om man inte mobiliserar kompromissas det mellan sånt som andra puffar för

Bara konservativa kan bli revolutionärer

Det är nämligen bara dom som har sitt liv knutet till det som försvinner som blir tillräckligt desperat

GAL-TAN - en gammal bekant

Kampen mellan modernitet och tradition är lika gammal som kampen mellan höger och vänster

Vi måste sluta stödja välgörenhetsborgerskapets kampanjer

De utgår alltid ifrån att det bara är en liten minoritet som missgynnas i dagens värld.

Hur bidrar vi till en intelligent systemkritisk opposition?

Genom att ta strid!

Våldsamma demonstrationer finns inte

De våldsamma består oftast av två eller tre personer

Stadskamp genom att pinka revir

Slutsatser om hur stadsbor undgår gentrifiering och lyxprojekt

Ett blodigt exempel

Något som tyvärr ofta förekommer i mindre dramatisk form i folkrörelsevärlden

En tillåtande folkrörelsekultur slår de bästa strategier

Om att det är bäst att inte ha alla ägg i samma korg

Om obeständig moral

Egenintresset är beständigt men moralpositioneringar kan slira hit och dit

När rönnbären surnade

Varför slutade underklassen att bilda sig?

 

 

 

Skicka gärna erfarenheter från folkrörelsemobiliseringar du själv deltagit i!

 

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org