 |
Folkrörelser och Protester Start | Om oss | Forum | Nordiskt
nyhetsbrev | Kampanjer | Datum |
Uppslagsverk | Folkrorelser
| Arbetare | Allmänningar
| Bönder | Fred
| Kvinnor
| Miljö | Övriga | |
 |
|
|
FolkrörelseerfarenheterHär har vi samlat några beskrivningar av skeenden inomfolkrörelser, skrivna av deltagare.
En folkrörelselinje i svensk fackföreningsrörelse Frances Tuuloskorpi, ordförande på Livsfacket på dåvarande Stockholmsbagarn, beskriver hur en lokal fackklubb kan nå sådan styrka att den kan blockera avskedanden mitt under 90-talets åtstramningar. Folkrörelser och globalisering Tord Björk, Miljöförbundet Jordens Vänners representant på Bretton Woods-motståndets stora evenemang i Madrid 1994, beskriver hur motståndet inte alltid lever upp till sina egna principer, till skada för effektiviteten. Staffan Wrigge tillsammans med många andra aktivister i Alternativ Stad beskriver gruppens bakgrund och utveckling sen slutet av 60-talet. En kortversion som pekar på det unika och på bakgrunden till denna webbplats Toppmöten och motkonferenser 1972-2001 ur ett miljörörelsperspektiv Tord Björk beskriver hur folkrörelseinternationalismen har utvecklats från FN-konferensen i Stockholm fram till idag, från konfrontation och dialog samlat i ett, över ensidig samförståndsdialog över till lika ensidig konfrontation En i det närmaste komplett sammanställning av folkrörelseprotester som har ägt rum i samband med globala makthavares toppmöten. Med demonstrationsstatistik, aktionstyper och i vissa fall också vilka metoder makthavarna har använt för att krossa motståndet. Pdf. Folkrörelser ur ett tredje världen-perspektiv Beskriver hur våra vanligaste folkrörelsetraditioner ofta har uppfunnits i världens periferier och halvperiferier. Detta gäller också de folkrörelsetraditioner som uppfinns just nu. Från kampen mot baggböleriet på 1800-talet till Nipakademin och Aktivister för fred. Mycket omfattande material om vad som egentligen hände under toppmötesprotesterna, då myndigheterna greps av panik och trappade upp våldet till en högre nivå än någonsin under 1800- och 1900-talen. Världstoppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg 2002 Sammanställning om vad som hände på det officiella toppmötet men framför allt vad som hände på det samtidiga folkrörelsetoppmötet Motsvarande sammanställning om vad som hände på EU-toppmötet i Köpenhamn och den samtidiga folkrörelsekonferensen. Inkl lite lokal bakgrund. Från ett häfte. Åter till 1800-talsstrategin (doc-dokument) I korthet om varför nittonhundratalets folkrörelsestrategi till slut visade sig kraftlös Hur folkrörelser tvingar makten att bli seriös Hur spekulationsperioder i iländernas historia avlöses av investeringar i verklig produktion tack vare folkliga mobiliseringar Hur en steril tradition står ivägen för verkliga rörelseframgångar Den fängslade ryske aktivisten Boris Kagarlitsky skiljer skarpt mellan ideologi och strategi. För att komma nån vart måste man ofta samarbeta med folk som har en annan ideologi än en själv. Pigga fack i Norge, slöa i Sverige Varför tycks norska fack ta mer bra initiativ? 10-talets uppror ledde oftast till motsatsen av vad de önskade, men varför? Mer folklighet och mindre moral Att lära folk veta hut leder sällan till några framgångar Det är viktigt att bevara traditioner Dvs sådana traditioner där vanligt folks självrespekt och förståelse sitter. Vad ska komma ut ur nästa regimsammanbrott? Kommer folkrörelser och kritiska eliter att kunna enas, eller kommer de köra på var för sig och misslyckas? Visst är en folkrörelse det som händer i deltagarnas huvuden Men när makten plockar det den finner attraktivt i rörelsen är det risk att resten dör. Långsiktiga orsaker till socialdemokraternas svaghet Samma sak som gjorde dem starka gräver också deras grav Den klassiska socialdemokratin var framför allt anti-nyliberal Dvs den ville hålla ihop samhället – men den var samtidigt ganska auktoritär Kjell Östberg om svenska folkrörelser Den första breda skildringen sen 40-talet – men varför lämnas landsbygden utanför? Kjell Östberg om socialdemokratins undergång Det hade varit bra med fler exempel på den ödesdigra elitismen inom rörelsen De socialdemokratiska framgångarna byggde på pragmatism, säger Sheri Berman Men varför stannade det hela av efter femton år? Endast mobiliseringar kan bidra till goda kompromisser Om man inte mobiliserar kompromissas det mellan sånt som andra puffar för Handlingsförmågan är konstant – ju mer konsulterna har, desto mindre har vanligt folk Bara konservativa kan bli revolutionärer Det är nämligen bara dom som har sitt liv knutet till det som försvinner som blir tillräckligt desperata Kampen mellan modernitet och tradition är lika gammal som kampen mellan höger och vänster Vi måste sluta stödja välgörenhetsborgerskapets kampanjer De utgår alltid ifrån att det bara är en liten minoritet som missgynnas i dagens värld. Hur bidrar vi till en intelligent systemkritisk opposition? Genom att ta strid! Våldsamma demonstrationer finns inte De våldsamma består oftast av två eller tre personer Konspirationer är trivialare än folk tror Konspirationer pågår hela tiden, och vi känner alla till dem. När det går åt helvete handlar det om rutiner som löper amok. Stadskamp genom att pinka revir Slutsatser om hur stadsbor undgår gentrifiering och lyxprojekt Något som tyvärr ofta förekommer i mindre dramatisk form i folkrörelsevärlden En tillåtande folkrörelsekultur slår de bästa strategier Om att det är bäst att inte ha alla ägg i samma korg Egenintresset är beständigt men moralpositioneringar kan slira hit och dit Varför slutade underklassen att bilda sig?
Skicka gärna erfarenheter från folkrörelsemobiliseringar du själv deltagit i!
Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org
|