Bakgrund
Detta händer 2012
Den officiella scenen 2012
Den officiella scenen 1972
Upprinnelsen till de alternativa initiativen
Powwow
Alternativ teknik
OS i miljöförstöring
Oi-gruppen, kritiska ulandsforskare
Folkets Forum, oberoende konferenser i ABF-huset
Alternativa sightseeingturer
Miljöforum
Dai Dong
Aktioner
Samtidiga parallella aktiviteter i andra länder
Resultat
Övrigt
Dokument
Till startsidan

Den officiella scenen 1972

 

 

Indiens premiärminister Indira Gandhi talar under FN konferensen 1972

---

Det officiella initiativet till konferensen togs av Sveriges FN-ambassadör Sverker Åström 1968 och accepterades av Generalförsamlingen samma år. Tanken var länge ett närmast vetenskapligt möte av samma slag som många gånger hade arrangeras inom FNs specialorgan.

Emellertid togs flera inofficiella initiativ som skyndade på utvecklingen.

Ett av de viktigaste togs inom US-amerikanska näringslivsintressen från Ford Foundation och Aspen-institutet. Det var bland annat därifrån som konferensens ledare Maurice Strong hämtades. Syftet var där att få kontroll över den framväxande miljörörelsen och kanalisera in den på för näringslivet ofarliga vägar. En bok om detta finns här: Det gröna kapitalet av Mikael Nyberg, Miljöförbundet Jordens Vänner 1998.

Deras förslag till lösning på miljökrisen, lanserat vid ungefär den tiden av Romklubben i boken Limits to growth och av författarna Barbara Ward och René Dubos i boken Only one earth, var att man med hjälp av datorer skulle styra världen så mycket mer rationellt än man hade gjort hittills. Framför allt måste man se till att de fattiga inte förökade sig så mycket.

Det andra initiativet togs av en grupp teosofer i Stockholm som hade varit aktiva i den begynnande miljödebatten på 60-talet och bland annat genomfört den första mediala mijlöaktionen, att samla engångsglas i en stor hög framför Riksdagshuset i protest mot resursslöseriet. De krävde att man kopplade miljöfrågan till rättvisa, demokrati och lika utvecklingsmöjligheter. Mer om denna på sidan om Oi-gruppen.

Inte minst på grund av den starka ställning i debatten som befolkningsfrågan fick, se ovan, vaknade intresset hos en del Sydländer, bland annat Kina och Indien, för att vrida debatten i en annan riktning, till att betona i-ländernas särskilda ansvar för miljöförstöringen. En intressegemenskap mellan dessa och kretsarna runt Oi-gruppen började växa fram.

På grund av den starka folkrörelseförankringen i det svenska samhället framstod det som naturligt för arrangörerna att erbjuda någon sorts scen även för organisationer och fristående debattörer. Se vidare sidan om Miljöforum.

113 länder deltog på den officiella konferensen - även om bara två representerades av sina regeringschefer: Sverige och Indien. Slutresultatet blev en deklaration om principer för miljö och utveckling, en handlingsplan och en resolution.

I principförklaringen betonas att miljön måste skyddas, att diskriminering inte får förekomma, att förnybara resurser ska prioriteras, att giftiga utsläpp inte kan tolereras, att stabila priser måste upprätthållas, att fattiga länders utveckling inte får äventyras, och att stater måste bedriva miljöpolitik. Aspen-institutets "gröna kapitalism" och befolkningsbegränsarnas rädsla för de fatiga massorna hade inte mycket genomslag där. Principförklaringen kan i sin helhet läsas här, på engelska.

Trots USAs frenetiska försök att hindra det blev också deras krigföring i Vietnam utsatt för grava fördömanden under konferensen. Inte bara på Folkets Forum och Miljöforum utan också på den officiella konferensen där Olof Palme tog upp saken.

 

 

Det finns en introduktion till konferensen - UNCHE, eller United Nation Conference on the Human Environment, FNs konferens om människans miljö - här

En annan länk finns här, på UNEPs hemsida.

Konferensen 1992 - UNCED, eller United Conference on Ennvironment and Development, FNs konerens om miljö och utveckling - har t.o.m. en egen officiell webbplats.

 
						
Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org