Folkrörelser och Protester

hem www.folkrorelser.nu


Utställningen Baltutlämningen

 

 

Utställningen

 

Läraruppropet

 

Öppet brev till Mats Deland och Sveriges historiker

 

Öppet brev till Ryska ambassaden


Konfliktfrågor:

 

Balters delaktighet i judeutrotningen

 

Finlands roll som angripare och utövare av brott mot mänskligheten

 

Falsk Finlandskarta

 

Sveriges roll som medhjälpare till stridande tysk trupp i Norge

 

Falsk Sverigebild blir missvisande illustration

 

Debatten mellan kritiker och utställare

 

 

Andra artiklar på www.folkorelser.nu om krig och fred:

Nordiska alternativrörelsen, artikelserie

Fredsrörelser

 

 

Falsk Sverigebild som blir missvisande illustration

 

Skärm 9, som den visades i Kristianstad.

Den falska illustrationen av Sveriges eftergiftspolitik


Under rubriken Eftergiftspolitiken på utställningens skärm 9 presenteras en stor bild av en svensk soldat med maskinpistol som under sig har tyska soldater som hukar något på sina mestadels bara huvuden och går klädda i mindre välvårdade uniformer av olika slag. Sedan 1970-talet har bilden många ganger använts som sinnebilden för välbevakad transitering av tyska soldater genom Sverige under kriget. Antingen i form av transport av en hel beväpnad tysk armédivision från Norge till Finland via Sverige 1941 eller i form av permittenttrafik av tyska soldater på permission från ockupationen av Norge.

Redan 1997 tog Jan Linder i boken Svensk neutralitetspolitik upp att bilden var ett falsarium. Det han främst pekade på var att transporten av tyska soldater på permission försiggick i sittvagnar och inte i godsvagnar. Dessutom var de inte lika välbevakade som bilden lät påskina. Han menade därför att bilden föreställde transport av tyska krigsfångar genom Sverige, något som inte alls hade med eftergiftspolitiken att göra.

I tidskriften Scania analyserades samma bild i nr 1 2004. Här påvisades i detalj att fotot inte kunde handla om transport av den beväpnade Engelbrechtdivisionen på väg från Norge till Sverige av det enkla skälet att de tyska soldaterna på fotot saknade den enhetliga uniformering som alla i den stridande divisionen hade. Det kunde knappast gälla permittenttrafiken heller som också ofatst skedde enhetligt för olika truppenheter och knappast med en så brokigt uniformerad samling från olika vapenslag som på fotot. Den för tyska soldater ovanligt slappa klädseln och hållningen talade tydligt för att det gällde en transport av krigsfångar.

När utställningen visades i Kristianstad valde man det kritiserade fotot som huvudillustration för eftergiftspolitiken med en bildtext som felaktigt påstod att det handlade om transport av Engelbrecht-divisionen.


Bildtexten i Kristianstad:

"Tyska militärer ur den så kallade Engelbrecht-divisionen, som transporterades från Norge till Finland via Sverige, bevakas av svenska vaktsoldater någonstans I Sverige. Pressens bild."

 

I Stockholm är bilden kvar trots kritiken. Men bildtexten är ändrad. Den offentliga kritiken mot bilden har ökat. Den nyutgivna boken Bilden av svensk historia har fotot på omslaget och ett kapitel i boken som går igenom bildens roll i den offentliga lögnen om hur välbevakad transporten av tyska soldater försiggick i obeväma godsvagnar genom Sverige. Helt säker är författaren på en punkt. Det kan inte röra sig om Engelbrecht-divisionen av skäl som redan var kända. Myndigheten Forum för levande histora hade alltså presenterat en historieförfalskning när Baltutlämningen visades i Kristianstad vilket varit en offentligt tillgänglig kunskap sedan 1997.

Den rimliga lösningen i detta skede hade varit att ta fram en sann bild av transiteringstrafiken med väluniformerade stolta tyska soldater glada utanför sina bekväma sittvagnar på väg genom det riskfria Sverige. Så gjorde tidskriften Populär historia när man recenserade boken Bilden av Sveriges historia. Här kan man se en svensk officer arm i arm med en tysk officer och andra stolta och glada tyskar med uniformsmössorna på huvudet sida vid sida med svensk tågpersonal framför sittvagnen på väg genom Sverige och inte de kuvade soldaterna traskar utanför godsvagnarna under svenskens maskinpistolspipa.


En sådan sanning var inte Forum för levande historia intresserad av att visa upp. Istället skrevs en text där det framstår som om myndigheten och dess medutställare aldrig gjort något fel. Den nya bildtexten i Stockholm lyder:

"Den här bilden har länge symboliserat den svenska neutralitets- och anpassningspolitiken. Men visar bilden verkligen en bevakad tysk trupptransport på väg genom Sverige under andra världskriget? Eller rör det sig om en transport av tyska krigsfångar under eller efter kriget? Bildens ursprung är inte klarlagt. Pressens bild."

 

Inte nog med att man visade en historieförfalskning i Kristianstad, man ville dessutom dölja att man gjort det genom en försåtlig ny formulering i Stockholm. De försiktiga forskarna hade framhävt att det troligen handlade om transport av krigsfångar genom Sverige men inte uteslutit att det kunde röra sig om en transport av soldater i tysk tjänst. Det lämnade öppet för att vända på ordningen och börja tala om att bilden kunde vara en bevakad trupptransport eller transport av krigsfångar. Men utställarna undvek att tala om att forskarna kommit fram till att det inte kunde vara det som utställarna påstått när Baltutlämningen visades i Kristianstad.

Skärm 9 som den visades i Stockholm

För säkerhets skull talade utställarna dessutom inte om att man gjort en ändring eller varför. Slutligen svarade man på kritik av användningen av bilden i Kristianstadsbladet där man gjorde det till en princip att kunna ljuga som man vill med bilder.
Företrädare för Historiska institutionen vid Lund Universitet, Landsarkivet i Lund och Regionmuséet Kristianstad gjorde nu användandet av den falska bilden som inte visade Engelbrecht-divisionen till en moralisk riktig pedagogisk princip. Man hävdade att ”bilden illustrerade transisteringen inte dokumenterade den” till sitt försvar.

 

Källor:

Bilden av Sveriges Historia av Marika Hedin, Åsa Linderborg
och Torbjörn Nilsson. Wahlström och Widstrand 2005.


Dans på slak lina, Jan Linder, 2000, s 63.