Metoder

 

Folkrörelser handlar för att uppnå sina mål. Eftersom folkrörelsers mål skiftar mycket mer än t.ex. staters eller näringslivs varierar också deras handlingar mycket mer, och deras skicklighet i att finna handlingsformer och att genomföra sina handlingar har mycket större betydelse för resultatet.

Folkrörelser är inte rutinbundna. Men en lång historia av folkrörelsers handlingar gör det ändå möjligt att systematisera olika möjligheter. På denna sida har vi gjort några sådana försök och också återgivit andras.

 

Klicka här för mer empiriska erfarenheter

 

 

 

 

 

 

 

Historiska folkrörelserepertoarer

Kort introduktion i hur folkrörelser har valt (?) metod genom tiderna.

Jan Wiklund: Folkrörelsecykeln

Utdrag ur Demokratins bärare som skildrar hur en folkrörelse utvecklas från att det finns en förtryckt kategori fram till att denna förändrar världen.

Tord Björk: Former för internationellt folkrörelsesamarbete

24 olika! En lista.

Gandhiansk konfliktnivåkontroll

Arne Næss' redogörelse för hur man håller konfliktnivån så låg att man minimerar risken för statlig våldsanvändning och lockar mesta möjliga att delta.

Att göra saker rätt eller att göra rätt saker

Om olika sätt att tänka lite längre än till nästa demonstration.

Våld eller icke våld är en pragmatisk fråga

Dvs våld bör bedömas uteslutande utifrån om det är effektivt eller inte. Och det är det sällan.

Vi behöver fler kollektiva riter

Kollektiva riter är vad som gör en till en kollektiv kraft som vågar något

Sociala medier en övervärderad resurs

Rörelsers styrka är mun-til-mun-kontakterna, sociala medier är effektivast för miljardärer.

Som en dans

I El Alto i Bolivia har invånarna en osannolik social makt som t.o.m. kan avsätta presidenter. Varför?

Det behövs institutioner

Institutioner har en förmåga att styra ens tankar och förhoppningar och sånt ska man inte låta sin motpart få monopol på.

 

 

 

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org