1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

	nyhetsbrev17u36 Printed: tisdag 23 juli 2002 20.58.30		Page 12 of 31 Printed For: Louise
	En politisk utvärdering blir generaliserande inte minst i detta första skede när vi ännu inte vet så mycket. Likafullt är det nödvändigt att påbörja diskussionen. Jag gör det genom att först utgå från resultatet på olika områden för att sedan övergå till en mer allmänpolitisk analys. Försvaret av offentlig sektor och miljö mot EU:s WTO och privatiseringspolitik EU och USA:s beslut i Göteborg att gemensamt driva fram en ny förhandlingsrunda innebär ettsteg för att enat gå emot den seger som tredje världens regeringar och hela världens folkrörelser lyckades driva igenom i Seattle. Det är dock inte helt klart hur omfattande EU och USA:s förslag till en ny förhandlingsrunda kommer att bli inför nästa WTO-möte i Doha, Qatar i november. Efter hållbarhets- och motkonferenser i Göteborg har framgångar uppnåtts i Finland. Tredje världen och nordiska deltagare som kom från Göteborg kunde på ett seminarium organiserat av finska utrikesministeriet bidra till gehör för idén att finska positioner inför WTO mötet granskas av företrädare från Syd. En sådan granskning i Finland sätter också press på andra länder i Nord att få sina positioner granskade av tredje världen. Det kan också finnas andra intressanta möjligheter att skapa motsättningar mellan USA och EU för att uppnå både viktiga solidaritets- och miljömål. Centralt för folkrörelserna är att hindra en ny omfattande runda som innefattar privatisering av tjänster i stor skala och investeringar. Centralt är också jordbruksfrågan. Här är läget komplicerat. Dels handlar det om en allmän offensiv strategi för att få jordbruket ut ur frihandelsavtalet helt och hållet, ett krav som drivs av den internationella småbrukarrörelsen Via Campesina tillsammans med Friends of the Earth International. En annan aspekt är att gå emot utvidgning av WTO till att omfatta även biopatentvilket bl.a. EU kommissionen eftersträvar till nytta för storföretag i Nord och till allvarlig skada för jordbruket i Syd. Vidare handlar en central maktfråga om subventioner av rika industriländernas jordbruksprodukter och dumpning av jordbruksprodukter som förstör för bönderna i östeuropa och tredje världen. Det är också här som det finns en avgörande skillnad mellan USA och EU. USA är motståndare till EU:s dumpning av subventionerade jordbruksvaror samtidigt som EU mer än USA önskar en bred ny förhandlingsrunda, bl.a. för att slippa en obehaglig diskussion om den egna dumpningspolitiken. En fortsatt enad folkrörelseallians tillsammans med tredje världens regeringar mot en ny bred förhandlingsrunda har alltså mycket intressanta möjligheter att lyckas om den förenar sig med en kamp i handelspolitikens svagaste punkt - jordbruksfrågan. En sådan kamp kan dock inte inskränka sig till ett publikfriande krav riktat mot omfånget på jordbrukssubventionerna. Den måste framförallt inrikta sig på ändring av jordbrukssubventionernas inriktning för stöd åt kvalitet och ekologisk satsning så att också dumpning upphör. Förutsättningen för segrar i kampen mot WTO- och privatiseringspolitiken bygger på långsiktiga allianser mellan väl förankrade folkrörelser. Det handlar främst om bonderörelser och då särskilt småbrukarrörelser i hela världen, det handlar om fackföreningar och då särskilt i tredje världen och fackföreningar kopplade till offentliga sektorn eller andra grupper av arbetare eller löntagare särskilt utsatta för den nyliberala politiken som transportarbetare eller handelsanställda. Det handlar också om konsumentintresset, miljörörelsen och solidaritetsrörelsen. Därför är alliansen med bönderna central för att uppnå bestående segrar. En kamp behövs för att vrida utvecklingen bort från industrijordbruket subventionerade exportdumpning mot ett mer ekologiskt jordbruk som också kan vara subventionerat men inte dumpar sina produkter på andra