länder.
I
sin kritik av Perssons EU-ordförandskap tar DN upp
oförmågan
att ta strid om jordbukspolitiken med Frankrike trots att
det är en
avgörande fråga för östutvidgningen.
Sverige sopade enligt DN problemet
under mattan, för att hålla sig väl med
företrädare för en
stormakt i EU som inte kompromissar utan mycket hård
strid om sina
bönder. Konflikterna kring de katastrofala verkningarna
i både väst-
och östeuropa och inte minst i tredje världen av
EU:s typ av
jordbrukssubventioner gör att denna fråga kommer
att fortsätta pocka
på lösningar vilket kan ge en enad konstruktiv
politik en chans.
Likadant
är det i kampen om investeringsavtal och
tjänstesektorn
reglerat av GATS avtalet. Här är konflikterna
växande och det behövs
en allians med bl.a. offentliganställda och
transportarbetare mot WTO
och privatiseringspolitiken. Genom en politik både i
jordbruksfrågan
och när det gäller tjänster och investeringar
kan en samlad
folkrörelseallians byggas som förenar protester
mot
privatiseringspolitiken lokalt med protester mot EU:s och
WTO:s
politik i samma riktning. Detta är också en
viktig grund för att
stärka motståndet mot den nyliberala politiken i
allmännhet och EMU i
synnerhet.
I
Göteborg siktade särskilt motkonferensen på
att bygga en sådan
allians. Polisens stormning av de skolor där
konferensen skulle hållas
vid två olika tillfällen omöjliggjorde delar
av detta försök. Men
grunden lades och möjligheten finns att fortsätta
på den inslagna
vägen både i Sverige, Norden, Europa och
världen. Centrala
organisationer som fann varandra i Göteborg var
Miljöförbundet Jordens
Vänner och Attac med internationella
förgreningar.
Småbrukarorganisationen Via Campesina hade också
en stark närvaro med
deltagare från Indonesien, en kvinnlig och en manlig
organisation från
Bangla Desh och Norges Bonde- og Småbrukarlag.
Här finns en början
till en lokalt förankrad global allians. Friends of the
Earth
International samverkar redan med Via Campesina kring kravet
att
jordbruket ska ut ur WTO avtalet. Det var svårare att
få diskussioner
i Göteborg med likasinnade fackföreningar. SAC
Syndikalisterna
organiserade mest sin verksamhet på egen hand och den
möjlighet som
hade funnits till allianskontakter mellan rörelserna
gick delvis till
spillo genom upphävandet av församlingsfriheten
vid flera tillfällen
och de organisatoriska problem som detta förde med
sig.Flera
fackliga inslag fanns dock under motkonferensen och
kontakter togs som
vi kan bygga vidare på.
Glokalt
erfarenhetsutbyte mellan folkrörelser och World Social
Forum
Under
uppföljningen i Finland uppstod liknande diskussioner
på nytt
med många företrädare för tredje
världen och folkrörelser i Finland,
främst Jordens Vänner, solidaritetsorganisationen
KePa och
arbetslöshetsrörelsen. Generalsekreterare för
en indisk fackförening
för offentliganställda, Ashok Rao, såg ett
stort intresse av att öka
erfarenhetautbytet mellan bonderrörelsen,
fackföreningsrörelsen,
miljörörelsen och solidaritetsrörelser som
Attac. Ett sådant "glokalt"
erafrenhetsutbyte kunde både som första steg ta
upp en sådan fråga som
WTO och privatiseringspolitiken kanske med särskilt
fokus på
offentliga sektorn och samtidigt mer allmänt söka
empirisk och
teoretisk kunskap om folkligt deltganade i
världspolitiken och då
särskilt i samband med toppmöten. Dessa
idéer fick också uppmärksamhet
på ett seminarium ordnat av finska utrikesministeriet
och
demokratisering av Nord-Syd relationerna och infogades i
slutrapporten
från mötet. Informella diskussioner fördes
också med närvarande
deltagare från folkrörelser och NGOs om
möjligheten av att ordna World
Social Forum på nya platser i framtiden med sikte
på Calcutta 2003
efter att detta har etablerats i Porto Alegre. Ett
glokalt
erfarenhetsutbytte mellan olika folkrörelser som kan
vara både
konfrontativa gentemot det rådande systemet eller
enbart inställda på
|