Afrika
Nordafrika-Västasien
Europa
Sydasien
- Pakistan
- - Baluchistan
- - Sindh
- - Punjab
- - NWT
- - Kashmir
- Indien
- - Kashmir
- - Himachal Pradesh
- - Punjab/Haryana
- - Rajasthan
- - Gujarat
- - Maharashtra m.fl
- - Uttaranchal
- - Uttar Pradesh
- - Madhya Pradesh
- - Chhattisgarh
- - Bihar
- - Jharkand
- - Assam m.fl
- - West Bengal
- - Orissa
- - Karnataka
- - Andhra
- - Tamilnadu
- - Kerala
- Srilanka
- Bhutan
- Nepal
- Bangladesh
- Burma
- Thailand
- Laos
- Kambodja
- Vietnam
- Malaysia
- Singapore
- Indonesien
- - Java
- - Yttre öarna
- Östtimor
- Filippinerna
- Papua Nya Guinea
- Stillahavsöarna
Ostasien
Nordamerika
Latinamerika
 
Tillbaka till Landindex
 

Indien

 

 

 

Folkmängd 2003: 1.049,7 milj
Yta: 3.288.000 km2
Produktion 2003: 2.660 mdr USD

 

 

Kortbeskrivning: Behärskades av ett klassiskt imperium till 600-talet då hinduiska folkrörelser, s.k. bhakti-rörelser, successivt frigjorde byarna. Dock erövrades makten lokalt av brahminskrået som var välorganiserat över hela Indien och byggde upp ett samhälle där andra kaster och skrån relaterades till brahminerna. De som inte ställde upp på detta stöttes ut ur samhället och blev s.k. kastlösa. Resultatet blev ett av de mest ojämlika samhällen världen har sett. Den övergripande makten att ta upp skatt och föra krig betraktades enligt det hinduiska synsättet som irrelevant och erövrades från 1000-talet av centralasiatiska ryttarfolk och från 1700-talet av europeiska köpmannakompanier med tillgång till billigt amerikanskt silver och kollektivt sammansvetsade arméer. Under 1600- och 1700-talen försökte bhakti-rörelser skapa större sammanhållna samhällen på tvärs med den brahminkontrollerade kastorganiseringen och sikhrörelsen i Punjab och mahratarörelsen i Maharashtra lyckades nästan.

Under europeiskt styre försökte lokala bondeuppror hålla byarna utanför statskontroll men trängdes allt längre tillbaka; ett samordnat uppror över Gangesdalen på 1860-talet var också nästan framgångsrikt. Därefter var byarna tystade och plundrades skamlöst; hungersnöder började hemsöka Indien varje decennium.

Den moderna nationella rörelsen skapades av brittiskutbildade tjänstemän och var till en början ytterst modest. Den radikaliserades när Bengalens ungdomar bildade en allians med de lokala kapitalisterna på programmet "dela inte Bengalen" och "köp indiskt" och började föra kamp med bomber. Men inte förrän den nationella rörelsen av M.K.Gandhi kopplades till böndernas fackliga krav fick den bredd. I tre stora rörelsemobiliseringar, 1920-21, 1930-32 och 1942-47 blev den allomfattande. I den sista gick de lokala initiativen mycket längre än den nationella rörelsens ledning ansåg lämpligt -- byarna jagade bort de engelska ämbetsmännen som hur som helst var upptagna av andra världskriget och en självständig bonderepublik med flera miljoner invånare uppstod i Telengana i nuvarande Andhra Pradesh.

Den oberoende indiska stat som bildades 1947 måste därför tampas med folkrörelser som var vana att handla självständigt och kunde aldrig bli lika tyrannisk som staterna i många andra nya självständiga länder. Bonderörelser kunde under 50- och 60-talen genomföra jordreformer och avskaffa storgodsen i stora delar av Indien. Miljörörelser kunde avbryta skogsavverkningar och stoppa dammbyggen. Och arbetarrörelser var framgångsrikare än på de flesta håll att hejda privatiseringar och nedskärningar.

Mot dessa framgångsrika rörelser organiserade städernas stora europeiserade medelklass en hinduisk reaktion som svarade på bondemobiliseringar genom att mörda muslimer och spränga sikhtempel i luften. I dagens Indien är det den som har övertag på det statliga planet, styrkt av en snabb industrialisering under 80- och 90-talen som har gjort medelklassen rik. Men det har inte hindrat folkliga rörelser från militant motstånd, särskilt i Bengalen och på västkusten, och Indiens bonderörelser är en ryggrad i motståndet mot det globala kapitalet.

 

 

Provinser

 

Kashmir

Himachal Pradesh

Punjab/Haryana/Chandigarh

Rajasthan

Gujarat

Maharashtra/Goa

Uttaranchal

Uttar Pradesh

Madhya Pradesh

Chhattisgarh

Bihar

Jharkand

Assam/Manipur/Meghalaya/Mizoram/Nagaland/Arunachal Pradesh/Sikkim

West Bengal

Orissa

Karnataka

Andhra Pradesh

Tamilnadu

Kerala


 

Statistikuppgifter

 
						

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org