Resultatet handlar både om rörelsen och omvärlden

Konfrontationer mellan folkrörelser och deras motståndare förändrar både dem själva och samhället i stort. Det mest uppenbara resultatet är de eftergifter de kan tvinga på motståndarna, men andra resultat är mer intressanta.

Resultat för själva rörelsen

Konflikten påverkar själva folkrörelsen, positivt och negativt. Det är bara i de ytterst sällsynta fallen när den helt utrotas eller vinner en fullständig seger som rörelsen upphör att existera. När konflikten slutar i en kompromiss, vilket nästan alltid gör, vinner rörelsen en utvecklad kollektiv identitet, ökad erfarenhet, utvecklad solidaritet och ofta ett vidgat spektrum av teman som stärker rörelsen i efterföljande konflikter.
Men rörelsen tvingas ofta, som en del av kompromissen, acceptera en viss grad av konfliktinstitutionalisering. Sådant innebär vissa fördelar i den mån de rutiner kategorin lever under och konflikten har hanterat görs något mindre förtryckande.

Men det för också med sig några tvivelaktiga sekundära effekter.
– Hanteringen av konflikten är formaliserad i lagar, statliga myndigheter och mer präglad av medlare som politiska partier och media än av folkrörelserna själva.
- Folkrörelsernas organisationer tvingas hantera den ständigt mer intrikat institutionaliserade konflikthanteringen genom att själva formalisera och dela upp arbetet; denna formalisering och arbetsfördelning kommer med tiden att döda det som gör rörelseorganisationerna till folkrörelser.

En folkrörelse måste acceptera detta och förhålla sig till det. I praktiken innebär det att en rörelse kontinuerligt skapar nya organisationer som ersättning för dem som institutionaliserats och tvingar folkrörelsen att arbeta under obekväma förhållanden. Denna spänning mellan institutionalisering och nya initiativ är det som kännetecknar folkrörelsernas liv.

Resultat för samhället

Resultatet för samhället i stort beror på hur rörelsen och dess motståndare har agerat och kan aldrig förutses. Man kan, i varje beslutsögonblick av en kamp, ??göra ”rätt” val eller ”fel” val.
- Första valet är när man bestämmer sig för den kollektiva identiteten: vilka är ”vi”? Ett större ”vi” kommer att få större genomslag, men kan också öka splittringen – för vilket det dock finns beprövade medel.
– Nästa val dyker upp vid artikulering av intresse och alternativ. Här är möjligheterna ännu mer omfattande och det man väljer påverkar entusiasmen och självuppoffringsandan, motståndarens benägenhet att kompromissa och möjligheten till allianser med tredje part.
– Organisationsformen är också ett resultat av val. Och olika organisationsformer kan vara mer eller mindre effektiva i den givna situationen.
– Det är också olika mobiliseringar, konflikthandlingar, och alternativa samhällskonstruktioner. Dessa val kallas strategier, och här finns mer förståelse för att det verkligen handlar om val. Icke desto mindre krävs vanligtvis en ovanlig kreativitet för att tänja på gränserna för hävdvunna strategier eller skapa nya, mer anpassade till den nuvarande situationen

Regeln är dock att det alltid blir bättre om man kämpar än om man inte gör det. Varje resultat är ett resultat av många krafters inverkan, varav rörelsens kraft är en.
Ä ven om man "förlorar" en kamp har själva kampen varit besvärlig för ens motståndare, och det är troligt att han tänker noga för nästa gång innan han provar nya knep. Och om rörelsen har kämpat bra, utan några uppenbara dumheter att skämmas för, har dess deltagare lärt sig mycket om hur man kan göra det bättre nästa gång.