Folkrörelseteori
Kategori
Habitus
Identitet
Intresse
Artikulering
Organisering
Mobilisering
Relationer
Handling
Resultat

 

Tillbaka till huvudsidan

 

En kategori kan bli en rörelse först när de utvecklar en kollektiv identitet

 

 

 

Deltagarna i en rörelse måste se sig själva som en kategori, ett ”vi”, ställt mot ett ”de” med åtminstone delvis motsatt identitet. Sådana identiteter fungerar som ett försvar mot motpartens hegemoniska världsbild, och konstrueras under erfarenheter av konflikter med kategorier av motsatta identiteter. De konflikterna uttrycker sig till en början som vardagsmotstånd, det vill säga sånt man gör för att hålla exploatering, förtryck och diskriminering på en uthärdlig nivå.

Identiteter stärks av gemensamma martyrer, hjältar, symboler, handlingar och riter, och av en gemensam habitus och ömsesidig solidaritet. Sådana medel används medvetet av många sociala rörelser för att stärka basens kollektiva identitet. Men de uppfinns också spontant av deltagarna, eftersom det stärker dem som personer att tillhöra ett kollektiv med en stark identitet.

Men med tanke på allt detta är rimligt identitetsbyggande svårt. Det kan uppstå konflikter om flera möjliga identiteter. De kan konstrueras om objektiva livsvillkor – att utkristalliseras om klasser, eliter/icke-eliter och in- och utgrupper – men de kan också byggas om habitus, livsstil och till och med ideologier. Identiteter kan byggas upp kring alla dessa samtidigt och skapa en något kaotisk situation. Med vem ska till exempel en svart amerikansk muslimsk kvinnlig arbetare identifiera sig och söka solidaritet?

Folkrörelser har ofta haft problem med konflikter mellan olika möjliga identiteter och försökt lösa dem genom att förklara alla konflikter de inte tematiserar själva som irrelevanta – körsbärsplockning, om uttrycket är tillåtet. Men detta är sällan effektivt, eftersom det tenderar att höja murar mellan människor som annars skulle kunna stötta varandra. Den ecuadorianska indanrörelsen har försökt ett annat sätt – att förklara alla som infödda om de inte tillhör den kreolska överklassen. Det viktiga är att ”vi” är så omfattande det kan bli utan att orsaka oöverstigliga interna bråk.

Litteratur
Randall Collins: Sociological insight, kap The sociology of God OBS!

 

 

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org