Latinamerika

Folkmängd 2003: 548 milj (8,7% av världen)

Yta: 20.462.000 km2 (15,3% av världen)

Produktion 2003: 3.773 mdr USD (7,7% av världen)

Den europeiska ockupationen, som först bara omfattade kusterna och Anderna, var dock vida brutalare än de inhemska imperierna; tvång att odla spannmål, avbrutna komplementära handelsförbindelser förutom sedvanligt tvångsarbete skapade svält och lämnade spelrum för sjukdomar som reducerade folkmängden till en bråkdel mellan 1500 och 1600. Amerika blev storleverantör av silver till det gryende europeiska världsherraväldet, medan Karibien något senare blev hemvist för de plantager som bearbetade av afrikanska slavar finansierade de franska och brittiska imperiernas framväxt. Mot detta försvarade sig folk med korta bondeuppror men främst med att gå på skogen, "maronnage". Den första mer omfattande motståndsrörelsen inträffade på 1750-talet i nuvarande Peru-Bolivia, vilket satte skräck i de inflyttade europeerna, de s.k. kreolerna; när den spanska staten hade fallit för Napoleons arméer skyndade sig dessa att genomföra en social kontrarevolution runt 1810 -- de förklarade sig självständiga och upprättade egna stater för att hålla indianer och svarta slavar nere. Endast på Haiti kom de för sent, där befriade sig slavarna själva och blev självägande småbönder runt 1800. Även i Mexico och Argentina hade självständighetsrörelsen folkliga inslag.

Under 1800-talet försämrades de indianska böndernas ställning: liberala idéer om individuell äganderätt till jord försåg jordspekulanter med förevändning för att registrera jorden i eget namn och indianerna blev jordlösa arbetare åt exportorienterade jordbruksföretag. Den mexikanska revolutionen på 1910-talet blev en vändpunkt; då började den globala bonderörelsen för äganderätt till jorden, som dock var sen att göra sig gällande i just Latinamerika. För det mesta exploaterades böndernas missnöje av stadsmedelklassen i dennas strävan att ersätta det traditionella exportborgerskapet som härskande klass på en lite bredare bas; på vissa håll som i Bolivia kunde bönderna göra verkliga framsteg på alliansen men på andra håll som i Brasilien fick de ingenting. Sådana medelklassrörelser var frekventa från 1930-talet fram till 1970-talet då de slutligen krossades av världsmarknadsanpassade militärdiktaturer. Efter dessas fall har bonderörelser och arbetarrörelser fått större självständighet, de förra uttrycker sig på flera håll gärna i "indianska" termer för att markera denna självständighet.

Statistikuppgifter