Afrika
- Senegal-Gambia
- Guinea-Bissau
- Guinea
- Sierra Leone
- Liberia
- Elfenbenskusten
- Ghana
- Togo
- Mali
- Burkina Faso
- Niger
- Benin
- Nigeria
- Chad
- Kamerun
- Centralafrikanska rep
- Ekvatorialguinea
- Gabon
- Kongo B
- Kongo K
- Etiopien
- Djibouti
- Somalia
- Kenya
- Uganda
- Rwanda
- Burundi
- Tanzania
- Zambia
- Mozambique
- Malawi
- Zimbabwe
- Botswana
- Namibia
- Sydafrika
- Lesotho
- Swaziland
- Malagasy
- Mauritius
Nordafrika-Västasien
Europa
Sydasien
Ostasien
Nordamerika
Latinamerika
 
Tillbaka till Landindex
 

Rwanda

 

 

 

Folkmängd 2003: 8 milj
Yta: 26.000 km2
Produktion 2003: 9 mdr USD

 

 

Kortbeskrivning: Del av tättbyggt högland, det tätaste i Afrika, där jordbrukare (hutu) och boskapsskötare (tutsi) upptog olika ekologiska nischer, med tutsi som politiskt och socialt dominerande, ungefär som medeltida europeisk adel.
Med kolonialsystemet, från ca 1900, stelnade klasskiktningen i kast sedan kolonialmakten beslutat stödja sig på de relativt fåtaliga tutsi och privilegiera dessa ytterligare, bl.a. med ensamrätt på statliga poster och europeisk utbildning. Då kolonialsystemet sprack upp efter andra världskriget var det de utbildade och urbaniserade tutsi som tog ledningen i självständighetskampen varför den belgiska kolonialstaten började gynna hutu istället och bollade över självständigheten till en lös samling hutupolitiker och -militärer 1962.
Dessa ägnade sig i vanlig afrikansk elitanda åt att förse sig själva medan jordknapphet och fattigdom bredde ut sig; regeringar kunde dock säkra stöd åt sig genom att måla upp ett hotande tutsialternativ enligt Burundiskt mönster där en kvarts miljon hutus hade mördats efter ett revolutionsförsök. 1989 störtdök världsmarknadspriset på exportprodukterna kaffe och te, IMF beordrade odling av ännu mer kaffe och te för att betala räntorna med och ännu mindre jord blev ledig för mat varför svälten och desperationen tilltog. Kretsar kring regeringen uppmuntrade de svältande att ta jord från tutsis och beväpnade dem för detta syfte medan Burundiuppmuntrade tutsiarmeer samlades vid gränsen. 1994 dödades presidenten i ett attentat och paniken blev akut i ett allas krig mot alla där de beväpnade hutugrupperna hade övertaget och dödade såväl tutsis som konkurrerande hutugrupper; 800.000 beräknas ha dött.

Alltså en klar och tydlig underklassrörelse mot orättvisor och ojämlikhet -- men helt dominerad av entreprenörer uppifrån och i total avsaknad av gemensamt utvecklat språk. Följaktligen är inga förutsättningar förändrade: trycket på försörjningen har visserligen lättat men en ny bomb byggs som bäst upp.


 

Statistikuppgifter

 
						

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org