USA

Folkmängd 2003: 290,3 milj

Yta: 9.364.000 km2

Produktion 2003: 10.400 mdr USD

Dominerades av statslösa samhällen fram till 1700-1800-talen. Den europeiska bosättningen passerade 1-miljonsgränsen ca 1700 och 10-miljonersgränsen ca 1815, den berörde direkt östkusten fram till 1810-talet men påverkade hela kontinenten öster om Klippiga Bergen från 1600-talet såtillvida att de infödda folken organiserade sig för export av pälsverk m.m. till europeerna och blev ett lätt offer för dessa när de kunde klara sig utan mellanhänder. Bosättarna försörjde sig på export av timmer och tobak till Europa men genomförde ett framgångsrikt uppror i slutet av 1700-talet i syfte att styra sig själva och inledde därmed såväl den antikoloniala traditionen som den moderna demokratiska; det var också här som den härskande klassen genom finansminister Hamilton lyckades omdefiniera "folkstyre" till att bara betyda "rätt att välja mellan olika elitfraktioner".

Ändå förblev USA ett folkligt samhälle fram till inbördeskriget på 1860-talet, särskilt i nord och väst, styrt av lokalsamhället organiserat i ett otal folkliga organisationer med skilda syften. Inbördeskriget stod mellan nords industrialister och syds jordbruksexportörer och gällde om landet skulle bli en egen industrimakt eller förbli ett ekonomiskt bihang till England. De förra vann; de krossade folkväldet, infogade jordbruksexportörerna som juniorpartner och byggde från 1880-talet upp en ny typ av samhällelig organisation, storbolaget, och kunde därigenom ta makten i världen i två världskrig. Folkrörelser försökte återskapa den lokala folkliga demokratin, längst kom sydstaternas bonderörelser under 1890-talet, men splittringen mellan olika etniska grupper var för stor liksom landet. En annan viktig folklig tradition var det tidiga 1800-talets väckelserörelser som organiserade slaverimotstånd och, från 1860-talet, nykterhetsrörelse och kvinnorörelse, men under 1900-talet verkar den traditionen ha fallit offer för sina egna repressiva och moralistiska tendenser och förlorat sin frigörande förmåga.

Arbetarrörelsen var länge svag, på grund av ständig masspåfyllning av oorganiserad arbetskraft utifrån. Under 30-talets lågkonjunktur lyckades den dock genomföra en ny framstöt, främst genom en serie lyckade fabriksockupationer, och uppnådde alla tiders mest framgångsrika löneökningar plus en början till välfärdssamhälle. Från 60-talet kunde överklassen börja tränga tilbaka arbetarrörelsen genom att utnyttja en gammal favorit, etnisk skiktning, och skapa olika arbetarklasser med minimal gemensam identitet. Det hjälpte inte att de svarta f.d. jordbruksslavarna och -arrendatorerna (som från första världskriget alltmer övergått till att bli industriarbetare) från 50-talet organiserade en slagkraftig medborgarrättsrörelse och att medelklassens ungdomar, delvis i samarbete med denna, organiserade motstånd mot regeringens krigföring i Vietnam. 70-talets lågkonjunktur krossade dessa rörelser.

Under nittonhundratalet har folkrörelserna varit svaga i USA, uttryckt i politisk påverkan. Ty för det första har storbolagens härskande klass hegemoni genom sin globala övermakt. För det andra har snävt sakfrågeinriktade kampanjer dominerade av medelklasslobbyister härjat folkrörelsescenen. Under hela nittonhundratalet har deras paternalistiska "progressivism" resulterat i att de flesta är våldsamt misstänksamma gentemot alla reformförslag över huvud taget.

Först vid sekelskiftet 2000 kan man börja ana en pånyttfödd samlad rörelse, delvis fokuserad på motstånd mot utlokalisering av jobben.

Regioner

New England: Maine, New Hampshire, Vermont, Massachusetts, Rhode Island, Connecticut
Middle Atlantic States: New York, New Jersey, Pennsylvania, Delaware, Maryland, D.C
South Atlantic States: W. Virginia, Virginia, N.Carolina, S.Carolina, Georgia, Florida
Middle South: Alabama, Mississippi, Arkansas, Louisiana,3,5+22,1= Tennessee, Kentucky
Old Midwest: (Ohio, Michigan, Indiana, Illinois, Wisconsin )
Prairie States: Minnesota, Iowa, Missouri, Kansas, Nebraska, S.Dakota, N.Dakota
West South: (Texas, Oklahoma)
Mountain States: (New Mexico, Arizona, Colorado, Utah, Nevada, Idaho, Wyoming, Montana)
Pacific States: (California, Oregon, Washington)
Alaska
Hawaii

Statistikuppgifter