Generellt om folkrörelser
Gamla folkrörelser (före 1800)
Arbetarrörelser
Nationella rörelser
Bonderörelser
Kvinnorörelser
Pariarörelser
Fredsrörelser
Miljörörelser
Andra allmänningsrörelser
 
Tillbaka till Litteraturiindex
 

Kommenterad lista över folkrörelselitteratur

 

Allmänningsrörelser

 

 

 

John Walton: Urban conflict and social movements in poor countries, Paper, Cities in Transition Conference, Humboldt University 1997

En översikt av allmänningsrörelser i Syd, från 50-60-talets lättämjda slumstormarrörelser, över det sena 70-talets IMF-kravaller till dagens rörelser för vatten, el och bostäder. Främsta nyttan med den här uppsatsen är att den är så klar och systematisk och länkar förändringar (inkl samvariationen med fackliga rörelser) med förändringar i världsläget. Medan man ännu kunde hoppas på "utveckling" tenderade alla såna här rörelser att snärjas i paternalistiska klientband med staten, säger Walton, men efter 1980 är vi kvitt sånt.

 

David Slater (ed): New social movements and the state in Latin America, CEDLA 1985

Behandlar begreppet "nya sociala rörelser" och om det har någon relevans för Syd. Redaktören själv redogör i en inledning för debatten och förefaller se två nya tendenser: att folkrörelser över hela världen reser bredare teman än under fordismens höjdperiod, och hyser mindre tilltro till staten. Roligast är Nico Vinks kapitel om slumrörelsen i São Paulo som, grundad av befrielseteologer, genom att engagera sig i små "miljöfrågor" som vatten och avlopp så småningom växte till den arbetarrörelse som välte militärregimen.

 

Ramachandra Guha: The unquiet woods, Permanent Black 2010

Utökad upplaga av versionen från 1990. En bok om chipkorörelsen och dess föregångare i Uttarakhand i norra Indien. Visar att den berömda chipkorörelsen från 1973-80 hade en lång tradition av bondesamhällenas försvar mot inkräktande skogsindustri, som åtminstone sträckte sig bakåt till 1910. Att det hela sen presenterades som en miljörörelse hade både för- och nackdelar anser Guha.

 

John Walton & David Seddon: Free markets & food riots, Blackwell 1994

Beskriver folks respons på den nyliberala nedskärningspolitiken i Syd efter ca 1975, generellt och med ett antal regionala studier. Författarna jämför med sjuttonhundratalets europeiska bröduppror och hittar många likheter och få skillnader -- i båda fallen handlar det om en bred klassallians' motstånd mot marknadisering av livsviktiga relationer, och i båda fallen tenderar organiseringen att vara flyktig, med vissa uttalade undantag. Läs mer om IMF-kravaller!

 

Ashwin Desai: We are the poors -- community struggles in post-apartheid South Africa, Monthly Review Press 2002.

Handlar om townshipfolkets försvar mot de nya makthavarna, ANC, vars främsta intresse är att minska statsbudgeten. För townships handlar det om att jaga bort kronofogdar som kommer för att vräka en och de privatiserade el- och vattenbolagen som kommer för att stänga av el och vatten. Desai beskriver detta både generellt och med många exempel. Boken slutar med hur stadsdelsrörelserna kommer samman på Antirasismkonferensen i Durban 2002 och upptäcker hur kampen mot washingtonsamförståndets globala apartheid förs över hela världen. Läs mer om vattenkriget!

 

Manuel Castells: The city and the grassroots, Edward Arnold 1983

Castells blev känd för en fullständigt oläslig bok på marxistiskt jargong: The urban question, och har nyligen skrivit en bok enligt ny-ortodox jargong: The network society. Däremellen skrev han den här som är suveränt bra eftersom den till skillnad från de tidigare nämnda helt baseras på empirin från ett tiotal verkliga stadsrörelsemobiliseringar, från den spanska comunerosrörelsen på 1500-talet till det spanska Franco-moståndet på 1970-talet uttryckt som krav på urbana allmänningar, med utflykter över Europa och Amerika. Castells avhåller sig nästan helt från storståtligt teoretiserande men ställer många spännande frågor utgående från de konkreta fallen: När kan atomiserade människor i en stadsdel uppleva sig ha så mycket gemensamt att de identifierar sig med staden/stadsdelen? Vad krävs för att detta ska resultera i en mobilisering mot makthavare? Läs mer om stadsrörelsen i Madrid!

 

Pierre Hamel et al (ed): Urban movements in a globalising world, Routledge 2000

En ganska överteoretiserad skildring av allmänningsrörelser i i-världen. Själv gillar jag bäst Margit Mayer: Urban social movements in an era of globalisation som åtminstone sorterar upp vad som finns, uppdelat på rörelser mot "stadskonkurrens" (dvs stadsstyrelsers skryt- och övremedelklassprojekt) samt fattigt folks kamp för överlevnad, med en del empiriska exempel.

 

Ulf Stahre: Den alternativa staden, Stockholms stadsomvandling och byalagsrörelsen, Stockholmia 1999, och Den gröna staden, Stadsomvandling och stadsmiljörörelse i det nutida Stockholm, Atlas 2004

Kampen om Stockholm runt 1970 respektive kampen mot Dennispaketet på 90-talet. Stahre lägger huvudfokus på att beskriva vilka olika sorts miljöer som deltog i rörelsen och, får man tacksamt notera, ger en mycket smickrande bild av Alternativ Stad.


Ulf Stahre: Den globala staden, Atlas 2007
En sammanfattning av de föregående med uppföljning fram till 2006. Efter en bra sammanfattning av den internationella litteraturen om städernas utveckling under tiden efter 1950 får man följa motståndet, främst i Stockholm, från 70-talets byalag över 90-talets motorvägsmotstånd till 2000-talets privatiseringsmotstånd. Möjligen gör Stahre, i den internationella litteraturens efterföljd, lite för mycket av skillnaderna mellan 1970 och 2000 - det var ju samma stadskonkurrens då som nu och samma strävan från överheten att locka till sig investeringar. Återigen kan man tacksamt notera hur Alternativ Stad hela tiden skildras som centrum av motståndet.

Ernst Stracke: Stadtzerstörung und Stadtteilkampf in Frankfurt am Main, Pahl-Rugenstein 1980

Berättar om stadsrörelser i en stad som var ovanligt utsatt för kontorisering. Samma koalition som överallt -- de som hotades av deportation, plus diverse ungdomsrörelser som praktiserade husockupationer i brist på botäder -- försökte motverka förstörelsen men lyckades inte särskilt bra. Stracke tillåter sig inte att dra slutsatser om varför, och likaså missar han sambandet med motståndet mot flygfältsutbyggnaden i slutet av sjuttitalet. Därför blir hela berättelsen lite närsynt, tycker jag, vilket är synd då det finns så få såna här böcker.

 

Bolette Christensen: Fortællinger fra det indre Nørrebro, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2000

En empirisk skildring av stadsrörelsen på Nørrebro i Köpenhamn från slumstormerne på 60-talet över Nørrebro Beboeraktion på 70-talet och husockupationsrörelsen, BZ-erne, på 80-talet till dagens politiskt lågmälda men tydligen livskraftiga civilsamhälle. Ett exempel på framgång -- Nørrebro tycks ha undgått gentrifiering? Eller på typisk dansk brist på hegemonisträvan och sig selv nog och oförmåga att påverka politiken i stort?

 

Hans Pruijt: Squatting in Europe, Erasmus Universiteit 2004

En saklig och kort utredning som skiljer på cirka fem olika skäl att ockupera hus och redogör för var och en av dem, med exempel och hur det går till, hur det organiseras, var det har ägt rum och vad problemen är för var och en.

 

Hans Pruijt: The impact of citizens' protest on city planning in Amsterdam, Erasmus Universiteit 2004

En lika saklig kort beskrivning av Amsterdams framgångsrika stadsrörelse under sjuttitalet, med en del funderingar om vad som gjorde den framgångsrik (främst att exploateringsivrarna stötte sig med stora delar av den socialdemokratiska välfärdsapparaten varför således maktetablissemanget sprack). Jag gillar Pruijt, inga konstigheter här.

 

Justus Uitermark: Framing urban injustices: the case of the Amsterdam squatter movement, Space & Polity vol 8 no 2, 2002

En artikel som visar att Amsterdams squatters fortfarande lever och har hälsan, i kamp mot och utnyttjande myndigheternas förlyxningsstrategier. Artikeln fokuserar främst på hur skilda rörelsemål kan samexistera och förstärka varandra på grund av rörelsens icke-hierarkiska form men ger också en historik som roar, inte minst för att den visar hur alla försök att militarisera rörelsen blev självbesegrande.

Talmadge Wright: Out of place: homeless mobilizations, subcities and contested landscapes, State University of New York Press 1992

Om mobiliseringar av hemlösa i två amerikanska storstäder, men eftersom det som handlar om själva mobiliseringarna är ganska kortfattat är det mest givande i boken det som förklarar dem: hur städerna anpassas till medelklassen -- "gentrifiering" -- genom att alla billiga bostäder rensas ut och pampiga lyxprojekt inriktas på lyxkonsumtion, samtidigt som arbetslösheten stiger. Den gemensamma faktorn är enligt Wright förändrad branschsammansättning i nordländernas storstäder: industri försvinner och spekulation, inte minst fastighetsspekulation, kommer till.

 

George McKay (ed): DiY culture; party and protest in nineties Britain, Verso 1998

DiY betyder Do it yourself, och boken handlar om den aktivistkultur som enligt redaktören växte fram ur motståndet mot Thatchers s.k. poll tax och som mer syftade till att sabotera verkställandet än förändra lagstiftningen. Innehåller artiklar om motorvägsmotstånd och ravekultur och berör andra fronter som t.ex. djurrättsaktivism i inledningen. Artiklarna är skrivna av deltagare men trots detta förvånansvärt problematiserande -- t.ex. i frågor runt icke-våld och klassperspektiv, men också runt DiY's anspråk på att vara nåt helt nytt: trådar bakåt till situationisternas 50-60-tal finns lite varstans. Man får också en hel del insidesinfo om hur det gick till när man arrangerade den gigantiska massfesten på stadsmotorvägen M41 den 13 juli 1996 och planterade träd på den, samt en del tips på hur dessa skandalösa ungdomskulturaktivister ändå lyckas vara ganska framgångsrika i att närma sig lokalsamhället. Läs mer om motorvägsmotståndet i England!

 

Marcos Ancelovici: Organizing against globalization: The case of ATTAC in France, Politics & Society Vol 30 No 3, 2002

En beskrivning av hela det skeende i Frankrike som började med generalstrejken i december 1995 mot sociala nedskärningar. Författaren hävdar att denna vände hela det politiska klimatet och gjorde såväl ATTAC som segern mot den marknadsfundamentalistiska EU-konstitutionen möjlig.
Hemligheten är inte minst fackens fortsatt starka inblandning i aktivistmiljöerna.

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org