Generellt om folkrörelser
Gamla folkrörelser (före 1800)
Arbetarrörelser
Nationella rörelser
Bonderörelser
Kvinnorörelser
Pariarörelser
Fredsrörelser
Miljörörelser
Andra allmänningsrörelser
 
Tillbaka till Litteraturiindex
 

Kommenterad lista över folkrörelselitteratur

 

Nationella rörelser

 

 

 

Stein Rokkan & Derek Urwin: Economy, territory, identity, Sage 1983

Ger definitionen av 'nationell rörelse': rörelse som försvarar intressena hos ett territorium som hotas av underläge i en centrum-periferi-relation. Relationen har tre dimensioner: ekonomisk (makt över investeringar), politisk (vem ska koopteras) och kulturell (makten att bestämma vilka koder som ska gälla). Periferin kan gälla på global eller regional nivå och vara antingen överutvecklad (välutvecklad ekonomi men ingen politisk makt att försvara den med) eller underutvecklad. En överutvecklad periferi har lättare att försvara sig än en underutvecklad men faller lättare för överklasskontroll. Särskilt påpekar författarna att det på grund av periferins splittrade identitet är svårt att organisera en slagkraftig nationell rörelse men att det blir lättare om man kan "stjäla" en tidigare formulerad identitet (t.ex. katolicismen på Irland eller bonderörelsen i Norge).

 

Cristóbal Kay: Latin American theories of development and underdevelopment, Routledge 1989

Förutom vad som framgår av namnet också en genomgång av nationella rörelsers tänkande om ekonomisk självtillit sen Hamiltons och Lists dagar. Dock tyvärr lite ekonomistiskt skriven.

 

Pauline Maier: From resistance to revolution, Alfred Knopf 1972

Om hur den amerikanska självständighetsrörelsen föddes, inte ur medveten nationell självständighetsivran utan ur lokalt motstånd mot lokala övergrepp som blev självständighetsrörelse först när det visade sig att det var enda sättet att bli kvitt förtrycket. Läs mer om den amerikanska självständighetsrörelsen!

 

Joshua Miller: The rise and fall of democracy in early America, Pennsylvania University Press 1991

Visar hur överklassen tämjer demokratibegreppet efter den amerikanska revolutionen genom att hänvisa till ett mytiskt "folk", förkroppsligat i de valda myndigheterna, som alltid kan sättas upp emot det verkliga folket närhelst detta tar till orda. Läs mer om den amerikanska självständighetsrörelsen!

 

D. George Boyce: Nationalism in Ireland, Routledge 1982

Beskrivning av den rörelse som ledde fram till den engelska kolonialmaktens första nederlag. Visar inte minst hur viktigt det är att kunna respondera snabbt på nya lägen. Men det är inte Den Stora Boken om den irländska självständighetsrörelsen. Läs mer om den irländska självständighetsrörelsen!

 

Robert Kee: The green flag - a history of Irish nationalism, Penguin 2000 (Weidenfeld & Nicolson 1972)

Den ena av de två existerande beskrivningarna av hela den irländska självständighetsrörelsen från början till slut. Särskilt intressant eftersom författaren problematiserar "nationalism" och visar att grunden för det hela var att majoriteten irländare behandlades styvmoderligt av den brittiska staten via äganderättssystemet. Tjock och utförlig och ger nästan rimlig uppmärksamhet även åt fotfolket. Den enda svagheten är den ytterligt ytliga skildringen av vändpunkten: arrendatorernas kamp mot godsägarna på 1880-talet. Läs mer om den irländska självständighetsrörelsen!

 

P.S. O'Hegarty: A history of Ireland under the Union, Methuen 1952

Den andra utförliga beskrivningen. Lider dels av det lite ålderdomliga angreppssättet -- tonvikt på ledande personer -- dels är författaren själv en av de ledande personerna och anslår gärna en apologetisk ton vilket känns lite tröttsamt efter femti sidor. Men fakta är antagligen helt riktiga. Läs mer om den irländska självständighetsrörelsen!

 

Trond Nordby: Det moderne gjennembruddet i bondesamfundet. Universitetsforlaget 1991

Om Norge som undantaget från principen att nationella rörelser är en skapelse av stadsmedelklassen. I Norge "blev" den nationella rörelsen till för att bönderna kämpade för lokal självbestämmanderätt och behövde ett slagträ mot den svenskberoende centralbyråkratin.

 

Edward Acton: Rethinking the Russian revolution, Edward Arnold 1990

Reder ut vad som var arbetarrörelse, vad som var bonderörelse och vad som var nationalistisk medelklassrörelse i den ryska revolutionen. Slutsats: Det var medelklassrörelsen som drog det längsta strået, ty den behärskade de politiska koderna genom bolsjevikpartiet och kunde utnyttja de båda andra aktörerna. Dock, säger Acton, var bolsjevikpartiet när det gällde under 1917 ingen entydig medelklassrörelse -- där samlades mycket av den spontana folkliga aktivismen -- det blev det först 1918 då ekonomin bröt samman och dess allierade, arbetarrörelsen, förintades. Läs mer om den ryska revolutionen!

 

John Dunn: Modern revolutions. Cambridge University Press 1972

Analys av revolutionerna i Mexico (bäst), Kina, Vietnam, Algeriet, Cuba (ganska bra).

 

Eric Wolf: Peasant wars in the 20th century. Harper & Row 1968

Samma innehåll som ovanstående. Utgår från böndernas avgörande roll. Mer fokus på ekonomiska och sociala bakgrundsvariabler än på böndernas och deras allierades faktiska handlande.

 

Jean Chesneaux: Peasant revolts in China 1840-1949. Thames and Hudson 1973

Den kinesiska revolutionen i sammanhang plus hur den organiserades socialt. Innehåll: Traditionen: bondeuppror och hemliga sällskap. De stora upproren i mitten av 1800-talet. Bondeuppror och kejsardömets kollaps. Mönster för traditionella bondeuppror. 20-talet: bondeföreningarna som respons på godsägarnas växande makt. 30-talet: sovjetrörelsen som allians mellan bondeföreningar, hemliga sällskap och de kommunistorganiserade arméerna. Yenan som högkvarter och det slutliga maktövertagandet som följd av ledningen i motståndet mot Japan. Beskriver bonderörelsens upp- och nedgångar i maktbalansen med kommunistpartiet. Läs mer om den kinesiska revolutionen!

 

Anthony D. Smith: State and nation in the third world, Wheatsheaf Books 1983

Afrika som exempel. Beskriver i synnerhet den utbildade stadsmedelklassens avgörande roll; de var de enda som kunde knäcka världsmarknadssystemets 'kod'. Men de nöjde sig med att ta över den koloniala staten som var en ännu mycket auktoritärare skapelse än den europeiska och blev till slut lika auktoritära själva.

 

Bipan Chandra m.fl: India's struggle for independence, Penguin 1989

Första och såvitt jag vet hittills enda boken om denna centrala folkrörelsemobilisering som behandlar alla viktiga aspekter av den. Perspektivet är att visa hur en oerhört bred folkrörelsemobilisering kunde föra ett "ställningskrig" med kolonialmakten där alla rörelsens delar stärkte varandra utan att för den skull behöva vara centralstyrda, och på så sätt är den särskilt intressant för dagens basdemokratiska rörelser. Sen kan man bli lite irriterad ibland över författarnas apologetiska hållning å gandhianernas vägnar -- föga i rörelsens praktik anges som misslyckanden och där det ändå var det får texten en ursäktande ton som inte behövs. Upplägget är berättande, från 1857 och framåt, med både detaljer och översikter, både lokala exempel och övergripande analyser. Läs mer om den indiska självständighetsrörelsen!

 

Hari Hara Das & Sasmita Das: The national movement in India. Renaissance 1988

Vilka strategier som följdes under olika perioder. Andlig nationalism i slutet av 1800-talet. Radikalismen runt 1905. Gandhis radikala massmobiliseringar för måttliga ekonomiska mål med nationell udd. Boken är skriven utifrån en gandhiansk politisk synvinkel, vilket begränsar dess utblick.

 

Alistair Horne: A savage war of peace. Macmillan 1977

En bok om Algerietkriget som tyvärr, pga vilka källor som finns tillgängliga, främst beskriver de franska galenskaperna, dvs hur den franska staten helt var i händerna på bosättarkolonisterna ända tills motståndet började vakna i Frankrike i takt med att kostnaderna steg. Det som handlar om det algeriska motståndet lägger fokus på vad den inbördes splittrade ledningen gjorde, och bara något kapitel handlar om fotfolkets handlingar. Men det är uppenbarligen allt som finns tillgängligt. Läs mer om den algeriska självständighetsrörelsen! Samt om den franska fredsrörelsen!

 

Gabriel Kolko: Vietnam -- the anatomy of a war, Allen & Unwin 1986

Beskriver dels varför USA ägnade sig åt detta vansinne (prestigen eller "trovärdigheten" som hegemonimakt), dels hur vietnameserna, dvs den vietnamesiska bonderörelsen, klarade av motståndet (de såg till att USAs enorma eldkraft främst slösades bort i obebodda trakter tills kostnaderna blev för höga för USAs hemmaopinion). Läs mer om den vietnamesiska rörelsen!

 

David Birmingham: Frontline nationalism in Angola & Mozambique, James Currey 1992.

Beskriver skillnaderna mot Afrika i övrigt och varför det gick åt helvete. Det var rörelsen i Mozambique som klarade av saken, de andra snyltade på segern -- men mozambikanerna fick föga glädje av saken eftersom den sydafrikanska regimen behövde Maputos hamn för exporten från Witwatersrand.

 

Wunyabari O. Maloba: Mau Mau and Kenya, James Currey/Indiana University Press 1993

Om hur en kolonialmakt provocerar fram det inbördeskrig man önskar, och om hur arga unga män går i fällan och får stryk, mer än de kunde drömma om. Till det intressanta i boken hör att Maloba pekar på väldigt konkreta misstag och punkter där man, alltså de radikala självstyresaktivisterna, kunde ha gjort annorlunda.

 

Baruch Kimmerling & Joel Migdal: Palestinians, the making of a people, The Free Press 1993

Hur den syriska överklassen registrerade sig som ägare till böndernas jord varefter de sålde jorden till europeiska invandrare och därmed bidrog till att den palestinska nationella rörelsen blev så mycket radikalare och samtidigt kraftlösare än i resten av världen -- dvs varför den inte kunde räkna på något stöd från den egna överklassen.

 

Richard Mitchell: The society of the Muslim Brotherhood, Oxford University Press 1969

Visar framväxten av en organisation under 20-30-talet i Egypten som visar ungefär vad de svenska frikyrkorna skulle ha blivit om det hade varit de som byggde upp fackföreningar. Det som krossar rörelsen är det militariserade våld som skapas i samband med Palestinakriget 1948.

 

Edmund Burke & Ira M Lapidus (ed): Islam, politics and social movements. University of California Press 1988

Ira Lapidus och Edmund Burke om varför islam är så lämpligt uttryckssätt för folk i dom länderna. Peter von Sivers om hur sufiska rörelser var förbindelselänk i alla antikoloniala uppror fram till första världskriget. Ted Swedenburg om det palestinska bondeupproret 1936-39, som formade hela den palestinska motståndsvokabulären. Nikki Keddie om vad som gjorde islamismen så stark och så radikal i Iran.

 

Olivier Roy: Islam and resistance in Afghanistan. Cambridge Middle East Library 1990

Inledning om vad islamism är, vilket är bokens starkaste del. Stat och samhälle i Afghanistan. Traditionell islam i Afghanistan. Islamismens ursprung. Rörelsen på 70-talet. Den statliga repressionen. Resningen. De politiska partierna. Kriget. Den ryska reträtten och efter.

 

Nikki R Keddie: Roots of revolution -- an interpretative history of modern Iran. Yale University Press 1981

Innehåll: Den shi'itiska traditionen från 1500-talet. Antiimperialistiska rörelser på 1800-talet. Den konstitutionella revolutionen 1905. Pahlavistaten. Andra världskriget och oljekrisen. Politiskt tänkande i Iran. Revolutionen. Den islamska republiken. Redigt och hederligt berättande.

 

Juan R I Cole & Nikki Keddie (ed): Shi'ism and social protest, Yale University Press 1986

Det som handlar om Libanon är intressantast; det handlar om hur en social rörelse som bygger på folks vardagsbehov besegrar de nationalistiskt våldsinriktade.

 

Olivier Roy: Skakmat -- politisk islam. Eirene 1993

Kritisk uppgörelse med islamismen på ett ovanligt sätt. Erkänner dess förtjänster -- men pekar på att de inte har några lösningar på problemen, de har inget nytt förslag till organisering mot tredje världens underordning. Inte minst spännande är hans kontrast mellan islamism (=fokus på rättvisa) och nyfundamentalism (=fokus på individuell moral, som ett resultat av att oljestatspengar började strömma till).

 

François Burgat & William Dowell: The islamic movement in North Africa, University of Texas Press 1993

Innehåll: Vad är islamism? Från nationalism till islamism. Reaktion på västdominans. Från predikan till val. Frågan om våldet. Frågan om demokratin. Variationer: Libyen, Tunisien, Algeriet, Marocko.

 

Alan Knight: The Mexican revolution, Cambridge University Press 1986

En tusen sidor tjock beskrivning av allt som hände fram till 1920. Personligen tyckte jag att de första tvåhundra sidorna var jättespännande men sen går det på i samma stil tills man tröttnar nånstans lite efter mitten. Men det är säkert individuellt. Läs mer om den mexikanska bonderevolutionen!

 

John Tutino: From insurrection to revolution in Mexico, Princeton University Press 1986

Beskrivning av bonderevolutionen. Fråga: varför lyckades de inte bättre än de gjorde? Svar: misslyckandet att sprida rörelsen utanför Morelos.

 

James Dunkerley: Rebellion in the veins: political struggle in Bolivia 1952-1982, Verso 1982

Innehåll: Bakgrund i en peronistisk medelklassrörelse. Den nationella revolutionen och paternalistisk bonderörelse. Militärregimer i kamp mot gruvarbetare. Kärnan verkar vara att gruvarbetarna är så starka under den här tiden att medelklassen vacklar mellan att söka hjälp av dem och att slå ner dem med våld.

 

Silvia Rivera Cusicanqui: Oppressed but not defeated, UNRISD 1987

Om Bolivias indianrörese och dess utveckling ur bonderörelsen, som en oppositionsrörelse mot den kreolska medelklassens paternalistiska styre i böndernas organisationer.

 

Marc Becker: Indians and Leftists in the Making of Ecuador’s Modern Indigenous Movements, Duke University Press 2008

Hur den "gamla" bonderörelsen med rötter i den mexikanska utvecklades till den moderna indianrörelsen, gradvis - uppenbarligen för att repressionen var måttlig i Ecuador och rörelsen aldrig förlorade tempo. Dessutom får man se hur viktiga kvinnor har varit hela tiden.

 

Martin Smith: Burma -- Insurgency and the politics of ethnicity. Zed 1991

Nationella rörelser mot den efterkoloniala nationen. Om hur centrum-periferi-konflikter uppstår på det nationella planet i samband med statsbygget, ungefär på samma sätt som smålandsböndernas konflikt med Gustav Vasa.

 

Wilma Dunaway: Ethnic conflict in the modern world-system. Ur Journal of World-System Research ix, 2003

Ett försök att besvara om de etniska konflikterna har blivit fler med åren, och om de i så fall innebär något hot mot systemet. Den första frågan besvaras nekande och detta beläggs med statistik. Däremot menar Dunaway att konflikterna gott och väl kan vålla systemet mer trassel nu än förr. Dock är det starka fokuset på etniska konflikter en europacentrerad företeelse, säger hon; i Europa har konflikterna blivit fler och allvarligare, och makthavarna där utnyttjar också sådana konflikter till att bygga upp repressiva maktapparater varför onödigt ordande om dem mycket väl kan vara farligt.

 

Tom Garvin: 1922 -- the birth of Irish democracy, Gil & Macmillan 1996

Trots sin tråkiga titel en rätt fascinerande beskrivning av hur en nationell rörelses ledning skiljs från sin bas när den tvingas börja bygga stat, och hur detta i det irländska fallet provocerar en motrörelse från basens sida. Garvins bedömning, trots att han sympatiserar med statsfalangen, är att det som räddar demokratin i Irland är att basen protesterar mot förstatligandet.

 

Jack Reece: The Bretons against France, University of North Carolina Press 1977

Om en europeisk periferirörelse. Visar bl.a. sådanas svårigheter att skapa en gemensam identitet som är attraktiv för alla den angår. I det bretonska fallet lyckades man först när man struntade i kulturen och tog upp den ekonomiska kampen mot Paris i termer av centrums utsugning av periferin. Läs mer om den bretonska rörelsen!

 

Alain Touraine: Sociological intervention and the internal dynamics of the occitanist movement, i Edward A Tiryakian & Ronald Rogowski: New nationalisms of the developed west, Allen & Unwin 1985

Om vilka som bygger upp i-världens periferirörelser. Det är de som har sin bärgning i periferin, säger Touraine, t.ex. vinbönder i Occitanien, och fiskare i Kustnorge.

 

Peter Fritzsche: Rehearsal for fascism, Oxford University Press 1989

Om hur en påtagligt borgerlig nationell rörelse, den tyska nazismen, kunde växa sig stark genom att vädja till medelklassens revanschlystnad gentemot både arbetarrörelse och traditionell överklass. Visar också tydligt dels hur nazistpartiet organiserades som en NGO och inte som en folkrörelse, dels hur den ideologiskt sett var en ren fortsättning på den preussiska Bund der Landwirte, godsägarnas organisation.

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org