Generellt om folkrörelser
Gamla folkrörelser (före 1800)
Arbetarrörelser
Nationella rörelser
Bonderörelser
Kvinnorörelser
Pariarörelser
Fredsrörelser
Miljörörelser
Andra allmänningsrörelser
 
Tillbaka till Litteraturiindex
 

Kommenterad lista över folkrörelselitteratur

 

Arbetarrörelser

 

 

 

P.K.Edwards: Conflict at work, Blackwell 1986

En konfliktteori för arbetarnas förhållande till kapitalet, där det ständigt handlar att slåss om småsaker för att sätta gränser. Det intressantaste är Edwards påpekande att även om arbetarna har sin kollektiva styrka på arbetsplatsen är det deras samhällsstatus som underordnad underklass som definierar dem som klass. Jobbkonflikter splittrar lika mycket som de enar, men inte desto mindre är de nödvändiga för att driva arbetarnas intressen framåt. Men det behövs också något annat som binder samman på samhällsplanet.

 

Michael Burawoy: The politics of production, Verso 1985

En utredning kring olika "arbetsregimer" och vilken typ av konflikt resp vilka resultaten blir av dem. Exempelvis att när det råder marknadsdespoti handlar konflikten om rätt att sluta kollektivavtal. Eller att när det råder bolagsstat (dvs staten har stort ansvar för disciplineringen) får lyckosamma fackliga aktioner mycket stora politiska effekter. Osv.

 

Richard Edwards: Contested terrain, Basic Books 1979

En lite mer lättläst version av Burawoy.

 

Beverly Silver: Forces of labor. Cambridge University Press 2003

Arbetarrörelser 1870 till nu. Silver kartlägger hur arbetarrörelser responderar på olika strategier som kapitalet använder och kommer fram till att de brukar finna på råd, oavsett vad kapitalisterna tror sig ha uppnått. När textilindustrin globaliserades i slutet av artonhundratalet uppstod arbetarrörelser i dåtidens "nya industriländer" som var till stor hjälp för de antikoloniala rörelserna. När storindustrin införde det löpande bandet för att krossa hantverkarnas självständighet dröjde det inte länge förrän arbetarna upptäckte hur man kunde stoppa en hel industri bara genom att vrida på en strömbrytare. Och så vidare. Så Silver har ganska stort förtroende till att dagens arbetarrörelse ska hämta sig. Dock finns det ett krux -- att dagens kapitalister tycks lägga så lite vikt vid produktion över huvud taget till förmån för spekulation och ocker, vilket ger arbetarna sämre hållhake.

 

Edward Shorter & Charles Tilly: Strikes in France 1830-1968. Cambridge University Press

Genomgång av allt som finns. Slutsats: Strejker lönar sig främst på det sociala planet: de ger politisk makt som i nästa varv kan ge både pengar och reformer. De ger inte så mycket pengar direkt, men det spelar ingen roll, det är summan som betyder något.

 

Jill Harsin: Barricades: The war of the streets in revolutionary Paris 1830-1848, Palgrave Macmillan 2002

Om den republikanska rörelsen, som så snart skulle splittras upp på maktägande borgerskap och maktlösa arbetare. Tyvärr ligger fokus nästan uteslutande på de små radikala grupper som drömde om Det Stora Barrikadkriget som på något vis skulle göra slut på allt förtryck i ett svep, de mer långsiktigt alternativt reformistiskt arbetande grupperingarna syns inte alls fast de givetvis också fanns.

 

Alain Touraine m.fl: The workers movement, Cambridge University Press 1987

Behandlar arbetarrörelsen idag, genom intervjuer. Innehåll: Vad är arbetarrörelsens syfte. Arbetarrörelse och fack. Klassmedvetande (hantverkare: vi bygger landet, utbildade arbetare: gruppmedvetande och kollektivism, grovarbetare: "vi och dom", tayloristiska arbetare: mer betalt). Vad händer efter taylorismen? Vad händer när arbetarkulturen vittrar?

 

Charles Bergquist (ed): Labor in the capitalist world-economy, Sage 1984

Michael Burawoy om produktionspolitik: politik = kamp. Hur yttrar sig det i olika situationer? I det koloniala företaget? I det statssocialistiska? I det västkapitalistiska? Hur svarar arbetarna? Genom kontroll på staten, genom övergripande fackföreningar, genom lokal makt? Christopher Chase-Dunn om världssystemet sen 1500 -- vad har egentligen ändrats. Inte så mycket, säger han, samma tendenser har rått hela tiden även om vissa av dem håller på att gå mot 100% nu.

 

Före 1939

 

B.N. Ponomarjov m.fl: Den internationale arbejderbevægelse, Progres 1983 etc

Tidig arbetarrörelse ur sovjetisk synvinkel. Innebär att det blir förskräckligt förutsägbart efter 1917, men dessförinnan är detta mångbandsverk det mest detaljerade och geografiskt heltäckande som finns. Inte minst ger det utrymme åt fotfolket på ett sätt som få andra motsvarigheter.

 

E. P. Thompson: The making of the English working class. Victor Gollancz 1963

Klassikern, inte bara för arbetarrörelseskildringar utan för modern historieskrivning över huvud taget. Beskriver hur arbetarklassen skapar sig själv för att försvara sig mot kapitalismen, genom att skildra vanliga människors handlande. Innehåll: London corresponding society och franska revolutionen. Det metodistiska arvet. Källa till arbetarrörelse: yrkena som pressas ner. Organiseringens bakgrund: metodism och friendly societies. Handling. Luddism. Politisk agitation mot korruptionen. Underklasskultur.

 

William Sewell: Work and revolution in France. Cambridge University Press 1980

Om hur skrånas gesällorganisering omvandlas till arbetarrörelse. Innehåll. Revolutionen: folket = de sammanslagna skråna. Industrialisering pressar ner yrkena. 1848 års revolution som arbetarrörelsens första stora framträdande på den politiska scenen.

 

Dorothy Thompson: The Chartists. Pantheon 1984.

Den första arbetarrörelseorganiseringen. Ursprung: protest mot den liberala medelklassens utilitarism och mot fattighusen. Innehåll: Den liberala regeringspolitiken som var fientligare mot arbetarna än vad den konservativa hade varit. Den stora petitionen från "arbetande människor". Kulmen, med världens första generalstrejk. Olika medlemsgrupper -- ledning, kvinnor, lokala aktivister, hantverkare etc -- och vad de gör, samt inte minst den folkrörelsekultur de skapar som dominerar småstäderna i Midlands. Slutligen: varför gick det åt helvete 1848? Läs mer om chartisterna!

 

C.L.R. James: The black Jacobins, Allison & Busby 1980; samt Thomas P Ott: The Haitian revolution, University of Tennessee Press 1972

Två böcker om den första arbetarrevolutionen, de svarta sockerplantageslavarnas på Haiti, och hur de segrade taktiskt men krossades strategiskt genom två hundra år av utsvältning. James skildrar också hur alliansen mellan sockerarbetare och Paris' hantverkare för en tid -- genom att ruinera det sockerberoende franska borgerskapet -- kunde ge hantverkarna hegemoni i den franska revolutionsrörelsen och lägga grunden till en global radikal folkrörelsetradition. Läs mer om den haitiska revolutionen!

 

Charles, Louise och Richard Tilly: The rebellious century 1830-1930. Harvard University Press 1975

Test av olika teorier om socialt våld. Tillys hävdar att folkrörelsernas ganska obetydliga våld är solidariskt och organiserat och att staten står för det mesta våldet. Innehåller berättelser från Frankrike, Italien och Tyskland.

 

Dick Geary: European labour protest 1848-1939, St Martin's Press 1981

En utmärkt, föga tjock grundbok om arbetarrörelsens "heroiska tid". Lägger ner mycket energi på att förklara varför det och det hände och vilka som stod bakom olika handlingar. Vilka organiserade de första fackföreningarna? Varför koncentrerade sig engelska arbetare på facklig aktion medan tysk var mer intresserad av statlig politik? Vilken social bas hade första världskrigets stora arbetarrörelseuppsving? Etc.

 

Ira Katznelson & Aristide Zolberg (ed): Working class formation. Princeton University Press 1986.

Beskriver de formativa åren i arbetarrörelsen i Tyskland, Frankrike och USA. Innehåll: Jürgen Kocka om hur arbetarrörelsen organiserades i Tyskland. Mary Nolan om samspelet mellan stat och arbetarrörelse i Tyskland 1870-1900. Michelle Perrot om Frankrike, bl.a. stadens betydelse för arbetarrörelsen, om den kollektiva identiteten etc. Amy Bridges om arbetarrörelsen i USA före inbördeskriget. Martin Shefter om hur invandringen slår sönder arbetarrörelsen och tvingar AFL att svika arbetarsolidariteten och koncentrera sig på de yrkesutbildade.

 

Dick Geary (ed): Labour and socialist movements in Europe before 1914. Berg 1989.

Traditionellt men bra om ursprunget, i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Italien och Spanien. Läs mer om artonhundratalets arbetarrörelse!

 

Walter Kendall: The labour movement in Europe. Allen Lane 1975.

Beskrivning av rörelsen, med tonvikt på den fackliga rörelsen och med partipampar etc i en undanskymd roll, från början och fram till ca 1970. Kapitlen handlar om respektive Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien och Nederländerna. Ett specialkapitel dessutom om bilindustrin i hela Europa.

 

Hans-Olof Ericson: Mellan dröm och vardag. Arkiv u.å.

Kring reform och revolution i Sverige 1917-21, med exempel från Jönköpingstrakten. Tes: Det var de utbildade arbetarna som bar upp de revolutionära stämningarna, funktionärerna som bar upp de reformistiska.

 

Paolo Spriano: The occupation of the factories. Pluto Press 1975

Om de s.k röda åren i Italien efter första världskriget. Dessvärre en bok i den gammaldags historieskrivningstradition som lägger mer vikt vid vad ledare och stora män gör än vad folk gör själva, men visar ändå hur konflikter mellan fackföreningsledare och dessas bas förlamar rörelsen och gör den till ett lätt byte för företagarnas beväpnade fascistiska ligor.

 

S A Smith: Red Petrograd -- Revolution in the factories 1917-1918. Cambridge University Press 1983

Om vad arbetarna, i motsats till de politiska partierna, gjorde. Tes: arbetarna stod för dynamiken, partierna stal showen på grund av att de lovade mat när arbetarna hotades av svält. Läs mer om ryska revolutionen!

 

Daniel H. Kaiser (ed): The workers' revolution in Russia: the view from below, Cambridge University Press 1987

Fortsättning på Smiths bok, dvs vad hände fram till ca 1921 då den nya ryska härskarklassen inte längre behövde någon allians med arbetarna. Bygger på de arkiv som blivit tillgängliga efter glasnost. Läs mer om ryska revolutionen!


Jeffrey Rossman: Worker resistance under Stalin, Harvard University Press 2005
Baseras på KGB/OGPU:s arkiv och visar vad den verkliga arbetarklassen tyckte och gjorde 1928-1932, nämligen motstånd. Skildrar ett av de centrala industridistrikten, Ivanovo nordöst om Moskva, som var superrött såväl 1905 som 1917 och fortsatte att vara militant sen arbetarrörelsen i Petrograd hade knäckts av svält och krig. Efter krypande mobilisering mot arbetsintensifiering, lönesänkningar och censur slog man till med strejk och ockupation 1932, och krossades med deportationer och mord. För övrigt blir det ganska avslöjande hur det nya borgerskapet i SUKP beskriver arbetarna som "klassfiender"...

 

Sten O. Karlsson: Arbetarfamiljen och Det Nya Hemmet, Symposion Graduale 1993

Om konflikten mellan arbetarnas egna organisationer. Om hur välgörenhetsborgerskapet "normaliserade" arbetarna i Sverige genom att deportera dem till förorter, vilket de lyckades med sedan de krossat byggfackets strejk 1933. Läs mer om det svenska välfärdssamhällets skapande!

 

Lena Hellblom: Från primitiv till organisering demokrati, Salamander 1985

Om striden inom arbetarrörelsen kring Saltsjöbadsavtalet 1938, skildrat som en kamp mellan ombudsmännens syn på facket som ett serviceorgan åt arbetarna och de aktiva medlemmarnas syn på facket som en arena för arbetarnas gemensamma handlingar, och hur de förra vann. Läs mer om det svenska välfärdssamhällets skapande!

 

Robert Alexander: The anarchists in the Spanish civil war, Janus 1999

Om 1900-talets enda seriöst syftande revolution i Europa förutom den ryska, en som misslyckades mer omedelbart och varför. Lägger mer vikt vid fack-aktivisters deltagande i kriget än vid den ekonomiska organiseringen bakom fronten, vilket hänger samman med att det senare beskrivits bra förut säger Alexander. Lite synd.

 

Walter Linder: The great Flint sit-in strike against GM 1936-37, The Radical Education Project, u.å.

En ytterst levande beskrivning om den handling som till sist bröt de amerikanska storföretagens kontroll av arbetarna och beredde vägen för facklig organisering och 40-50-60-talens snabba standardökning. Läs mer om den amerikanska arbetarrörelsemobiliseringen!

 

Joel Beinin & Zachary Lockman: Workers on the Nile, I.B.Tauris 1988

Om samarbete och konflikter mellan gryende arbetarrörelse och den antikoloniala rörelsen i Egypten. Detaljerat så det förslår men tyvärr lite färgat av marxistisk paternalism. I alla fall får man en viss inblick i hur knepigt det kan vara att välja mellan olika prioriteter. Synd att boken slutar 1954 eftersom man kan anta att konflikterna är desamma idag.

 

Jean Chesneaux: The Chinese labor movement 1919-1927, Stanford University Press 1968

Trots åldern den mest utförliga beskrivning jag har läst av en arbetarrörelse i syd. Om man genomlider eller hoppar över ca 100 sidor statistikbakgrund får man sen ungefär 300 sidor spännande skildringar av fackligt uppbygge och, som höjdpunkt, den otroligt välorganiserade generalstrejken i Hongkong 1925 som man i och för sig gärna hade läst ännu mer om. Läs mer om generalstrejken i Hongkong!

 

 

Efter 1945

 

Joe Moore: Japanese workers and the struggle for power 1945-47. Wisconsin University Press 1983

Om kampen för "produktionskontroll" och hur arbetarrörelsen etablerade sig och bytte sin sociala makt efter kriget mot rekordsnabb löneökning.

 

Colin Crouch & Alessandro Pizzorno: The resurgence of class conflict in western Europe since 1968. Macmillan 1978

Två volymer om arbetarrörelseuppsvinget 1967-75. Det intressantaste kapitlet: Ida Regalia m.fl: Labour conflicts and industrial relations in Italy beskriver de nya aktionsformer som kom fram och som byggde på lekmännens arbetsplatsmakt. Där finns också ett kapitel om stadsrörelser och ett om relationen mellan fack och politik. Annars är det egendomligt hur tråkigt akademiker kan skriva om ett så intressant ämne. Läs mer om 60-70-talens arbetarrörelsemobilisering!

 

Charles Bergquist: Labor in Latin America. Stanford University Press 1986

Introduktion om vilka omständigheter som stärker resp försvagar arbetarrörelser i tredje världen. Sen en landuppräkning om vad som har hänt: Argentina (roligast eftersom det är mest dramatiskt), Chile, Venezuela, Colombia.

 

Sylvia Ann Hewlett & Richard S Weinert: Brazil and Mexico; patterns in late development, Institute for the Study of Human Issues 1982

Om den paternalistiska, ofta statsstyrda arbetarrörelsen i ovanstående länder och hur det bröts i Brasilien genom metallstrejkerna på 80-talet. Läs mer om arbetarrörelsen i Brasilien!

 

Assef Bayat: Workers & revolution in Iran, Zed 1987

Om oljearbetarnas avgörande insats: att utlysa en strejk som berövade shahen oljeinkomsterna just i det kritiska läget under revolutionen.

 

Edward C Epstein (ed): Labor autonomy and the state in Latin America, Unwin Hyman

Om Argentina och kampen mot militärregeringarna, resp Brasiliens nya arbetarrörelse. Plus lite om hur man bryter med partikontrollen i Colombia. Tyvärr alltför lite om vart. Läs mer om arbetarrörelsen i Brasilien!

 

Gay Seidman: Manufacturing militance, University of California Press 1994

Om arbetarrörelserna i Brasilien och Sydafrika och deras nyckelroll i att störta respektive lands auktoritära regimer. Tyvärr handlar nästan halva boken om bakgrundsfaktorer som ekonomisk utveckling och borgerlighetens interna bråk. Men resten visar på ett inspirerande sätt hur "Alternativ Stad"-rörelser utvecklas till generella folkrörelsemobiliseringar med tyngdpunkt på arbetsplatserna där möjligheterna att utöva folkmakt var störst.

 

Lars Lindström: Accumulation, regulation and political struggles, University of Stockholm 1993

Arbetarrörelsens framgångsrika kamp för organiseringsrätt och demokrati i Sydkorea. Betonar fordismens, dvs massproduktionens arbetares förmåga till organisering, tack vare sin makt på arbetsplatsen. Tyvärr 85% bakgrund och 15% rörelse; motsatsen hade varit roligare.

 

Hagen Koo: Korean workers, Cornell University Books 2001

Undertiteln är klassformeringens kultur och politik. Boken beskriver hur de koreanska arbetarna reste sig ur militärdespotins fånglägerliknande arbetsvillkor under 70- och 80-talen till att nå nästintill europeiska villkor, både i form av berättelser om mobilieringar och funderingar om var de fick kraften från. Slutsatsen är väl närmast att de kände att hellre än att fortsätta med detta riskerar vi allt. Möjligen underbetonar Koo det organiseringsarbete som inte syntes i form av teatrala manifestationer och som den koreanska arbetarrörelsens legendariska ledare Kwon Yong-mok har berättat om på annat håll. Läs mer om arbetarrörelsemobiliseringen i Sydkorea!

 

Beverly Silver: World-scale patterns of labor-capital conflicts, i Review xviii, vintern 1995

Beskrivning av var och när strejker har ägt rum under 1900-talet. Liksom Munck & Waterman ser hon en utveckling från centrum till periferi.

 

Ronaldo Munck & Peter Waterman: Labour worldwide in the era of globalisation, 1998

Kapitel om t.ex. Brasiliens och Indiens arbetarrörelse idag. Visar att Tredje världens arbetarrörelse, trots upp- och nedgångar, blir allt starkare i takt med att industrin flyttar dit. Prognosen är att detta mer än väl kompenserar för nedgången i Europa.

 

Ronaldo Munck: Globalisation and labour, Zed Books, 2002

En bakgrund till ovanstående. Faktorer som påverkar en framtida arbetarrörelses möjligheter, i nord och syd. Ståndpunkten är att det finns mycket i den s.k. globaliseringen som verkar till arbetarörelsens fördel, om den bara förmår frigöra sig från "fordismens" och efterkrigstidens praktiker.

 

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org