Kommenterad lista över folkrörelselitteratur

Gamla folkrörelser (före 1800)

Ulrich Duchrow: Alternatives to global capitalism, International Books 1995

Förutom att detta är ett av den europeiska befrielseteologins främsta teoretiska verk ger det också en spännande skildring av den judisk/kristna traditionens framväxt som motståndsrörelse mot de antika imperierna. Detta sker i flera steg: 1. Uttåget ur Egypten som befrielse från byråkratisk övermakt, 2. Den profetiska traditionen som motstånd mot köpmannastatens ekonomistiska fixering, 3. Överlevandet under den "babyloniska fångenskapen" genom att avvisa maktmässig framgång som kriterium för sanning, och 4. Jesus' betonande det goda samhället som möjligt att skapa här och nu genom solidaritet, kopplat till kollektiv organisering.

Rodney Stark: The rise of Christianity, Princeton University Press 1996.

Beskriver hur kristendomen blir en massrörelse genom att erbjuda den enda socialförsäkring som fanns i det romerska imperiet: under de två stora epidemier som härjade 165-168 och 251-266 tog de kristna hand om sina sjuka som överlevde medan hedningarna räddade sig själva och lämnade sina sjuka att dö. Läs mer om kristendomen här.

Victor Magagna, Communities of grain -- rural rebellion in comparative perspective, Cornell Univ Press 1990.

En grundbok om traditionella bonderörelser. Utgår från den egalitära självhushållsbyn försvar mot inkräktare som aristokrati, stat och marknad. Kärnan är att alla bönder måste hjälpas åt i detta försvar och satsa det de hade. Innehåll: Klass, samhälle och kollektiv handling, Tvångsmakter och uppror, Västerns agrarhistorier, England: byns bortkompromissande, Frankrike: kamp om kontrollen av byn, Spanien: byns sammanhållning, Ryssland: byns tillbakadragande från samhällsscenen.

Ranajit Guha: Elementary Aspects of Peasant Insurgency in Colonial India, Oxford Univerity Press 1983

Är såvitt jag kan bedöma relevant för bondeuppror i alla förindustriella samhällen - något som Guha tyst erkänner genom att i mycket stödja sig även på litteratur om europeiska bondeuppror. Det som är speciellt indiskt skulle i så fall vara kastväsendet som å ena sidan försvårar solidariteten inom byarna, å andra sidan underlättar den mellan byar över hela regioner.

Janken Myrdal: Medeltida bonderesningar och bondekrig i Europa, i Folkets Historia 2-3 1995

Empirisk sammanfattning. Visar vilka områden som visade störst motstånd mot överheten, när och varför. Det finns inte mycket gemensamt mellan Katalonien, England, Schweiz, Nordfriesland och Sverige -- mer än att där utvecklades en motståndstradition som sa att det var värt kostnaderna att hålla överheten kort. Läs mer om medeltida bonderörelser.

Dick Harrison: Uppror och allianser, Historiska Media 1997

Bonderesningar i Sverige under 1400-talet. Visar hur bönderna i Sverige blir starkast i hela Europa och kan sätta upp villkor för de styrande som dessa inte kan komma undan.

James C Scott: The moral economy of the peasant. Yale University Press 1976

Klassikern om moralisk ekonomi. Utgår från att självhushållsbönder struntar i vinst, de är intresserade av säkerhet och jämlikhet. Detta innebär exempelvis att det inte är utsugningens storlek som betyder något, bara hur mycket de har kvar efter skatt och arrende. Traditionella härskare insåg detta och sänkte alltid skatten under dåliga år menar Scott, medan kapitalistiska härskare struntar i detta vilket förklarar 1900-talets alla bondeuppror. Scotts tes har framkallat ilskna protester från marknadsliberalt håll, se nedan under Bonderörelser, artikeln om Nathan Brown.

Thomas Head & Richard Landes (ed): The peace of God -- Social violence and religious response in France around the year 1000, Cornell University Press 1992

Om vår första dokumenterade fredsrörelse, då hela samhället enade sig i försvar mot lokala krigsherrar. Det mesta är detaljskildringar från olika mobiliseringar, som de kan anas av gamla skrifter. R.I. Moore sätter dock ihop perspektivet i ett slutkapitel där han beskriver hur prästerskapet skapade en kompromiss som bestod under flera hundra år genom att hitta på "riddaridealet" -- man lät helt enkelt krigsherrarna själva försvara samhället mot våldet, mot oftast ganska saftiga beskyddspengar. Läs mer om gudsfreden här.

Albert Vermeesch: Essai sur les origines et la signification de la commune dans le nord de la France, Heule 1966

Om hur denna fredsrörelse kunde se ut i städerna i de fall kyrkliga potentater själva var lokala krigsherrar. Det var denna rörelse som gav upphov till begreppet kommun, som kom att stå för ett jämlikt fördrag om att värna freden.

Michel Mollat & Philippe Wolff: The popular revolutions of the late middle ages, Allen & Unwin 1973

En berättande, dvs inte särskilt analytisk, bok om bonde- och hantverkaruppror under medeltiden. Styrkan ligger i att det finns tillräckligt med detaljer för att boken inte ska bli schematisk men inte så mycket så man inte ser skogen för bara träd. Svagheten i att de försök man trots allt gör att förklara det hela hemfaller åt gammaldags föreställningar om att folk gör uppror för att de är hungriga, eller lockas av agitatorer med skumma syften. Men visst det skulle vara intressant att veta varför revolutionsvågorna inträffade i hela Europa just omkring 1350 och 1380.

Gordon Leff: Heresy in the later middle age. Manchester University Press 1967

Berättande grundbok om de radikalkristna rörelserna, ofta dramatiskt skildrat. Innehåll: Fattigdom och antiklerikalism. Uppräkning av olika rörelser och deras karakteristika. Husiterna som kulmen. Det intressantaste är definitionen av kätteri: det var inte ståndpunkterna och idéerna utan faktumet att folk inte lydde hierarkin som var kätterskt. Franciscus hade snarast mer radikala idéer än Jan Hus, men han underordnade sig påven medan Hus fortsatte att hävda att hierarkin var orättmätigt privilegierad. Därför brändes han medan Franciscus blev helgon. Läs mer om medeltida kätterier här.

Malcolm Lambert: Medieval heresy, Blackwell 1977

Ungefär som ovanstående. Mindre tonvikt på sociala faktorer och mer på doktrinära -- kanske som en följd av att Lambert inte såsom Leff öppet sympatiserar med de rörelser han skildrar. Dock är Lamberts bok mer lättöverskådlig -- det är lättare att få en översikt över var och när olika rörelser blomstrade och ungefär hur viktiga de var.

Wayne te Brake: Shaping history, University of California Press 1998
Ett försök att visa hur vanligt folk genom både vardagspolitik och uppror kunde påverka historien under 1500- och 1600-talen. Exemplen är främst hämtade från reformationstidens konflikter vilket sätter en begränsning -- de religiösa motsättningarna antas som en grund men te Brake förklarar inte vad de i sin tur kommer ifrån. Men han förklarar i alla fall hur konflikternas utgång bestäms utifrån vem som kan alliera sig med vem: om folkmajoriteten klarar av att bygga allianser med missnöjda elitgrupper kan de ha viss framgång, annars inte.

Geoffrey Parker: The Dutch Revolt, Penguin 1977

Exemplifierar föregående. Nederländare gjorde uppror två gånger mot den spanska kronan; första gången slogs ner eftersom de två huvudaktiva - partikularistik aristokrati och stadshantverkare samlade i kalvinistiska församlingar - inte kunde tåla varandra, andra gången kunde däremot alla enas mot en ny skatt och och mot plundrande soldater, vilket la grunden för framgång. Läs mer om det holländska upproret här.

Perez Zagorin: Rebels and rulers, Cambridge University Press 1982

En klassiker som tar upp alla större uppror under perioden 1500-1700. Tyvärr ganska präglad av äldre föreställningar om folkrörelser - alla initiativ tillskrivs samhällets eliter medan vanligt folk bara antas traska efter i kö eller ibland slå vilt omkring sig. Men om man har detta klart kan man få ut ganska mycket ur kortbeskrivningarna av t.ex. de holländska och engelska revolutionerna.

Yves-Marie Bercé: Revolt and revolution in early modern Europe, Manchester University Press 1987

Om de klassiska s.k. skatterevolterna under 1500-1600-talen, främst i Västeuropa, med den engelska revolutionen 1640 som höjdpunkt. Främst systematiskt -- vad var kraven, vilka var aktivast etc -- men det finns också några kortkorta referat av de viktigaste upproren.

Roland Mousnier: Peasant uprisings in seventeenth France, Russia and China, Allen & Unwin 1971

Hälften av boken ägnas åt franska skatteuppror och den delen är verkligt detaljerad. Lite mindre ägnas åt ryska och allra minst -- bara 25 sidor -- åt kinesiska vilket är lite synd.

Alf Åberg: Nils Dacke och landsfadern, LT 1960

Om ett välkänt skatteuppror i Sverige. Krossar den gamla propagandamyten från Gustav Vasas kansli att bönderna bara var intresserade av koexport och visar att det var samma teman som överallt i Europa: att staten/kungen bröt mot lagen och stal böndernas/byarnas egendom vilket bönderna måste försvara sig emot.

Heikki Ylikangas: Klubbekriget, Atlantis 1999

Den mest omfattande berättelse som finns på svenska om ett tidigmodernt bondeuppror. Förutom sin fantastiska lärdom är författaren humoristisk vilket man inte är bortskämd med, även om det är en bister humorism med tanke på det tuffa ämnet. Dock är det svårt att hålla med honom i hans slutsats om ett totalt nederlag för bönderna - som alltid ledde bondeuppror till att överklassen passade sig i fortsättningen, och bevisligen förblev bönderna i det svenska väldet både friare och mer välmående än i andra utkantsområden.

Jack A. Goldstone: Revolution and rebellion in the early modern world, University of California Press 1991

Försöker förklara de tidigmoderna revolutionerna i Europa och Asien utifrån att ekonomin utvecklades snabbare än den statliga skatteuppbörden, varför staterna blev alltmer resursansträngda och oförmögna att hålla folk lugna. Tänkvärd är även hans slutsats att de europeiska revolutionerna blev socialt mer fruktbärande än de asiatiska eftersom de byggde på en allians mellan vanligt folk och marginaliserade eliter på en grundval av allas lika värde, medan de asiatiska enbart involverade de marginaliserade eliterna (och deltog vanligt folk var det bara som kanonmat).

Wensheng Wang: White Lotus rebels and Soth China pirates, Harvard University Press 2014

Handlar i första hand om Qing-imperiets svårigheter att övervinna hindren i rubriken. Men första avsnittet handlar också om hur en typisk folkrörelse i Kina kunde se ut på 1700-talet - utkantsbefolkning som försökte hålla fogdarna på avstånd och organiserade sig i s.k. hemliga sällskap med buddhistisk eller taoistisk ideologi. I det här fallet ble de så starka att de kunde slå arméer som sändes ut för att krossa dem och tvinga staten att ge upp sina rigida styrningsförsök.

J.H.Elliott: The revolt of the Catalans, Cambridge University Press 1963

En tjock lunta som i detalj följer utvecklingen från ca 1600 till den revolt 1640 som gjorde slut på det spanska stormaktsväldet, med inblickar främst hos den allt mer finansiellt desperata spanska regeringen och den katalanska överklass som inte såg något som helst värde i att finansiera de spanska kungarnas imperiedrömmar. Det bisarra i denna bok är att författaren närmast tycks sympatisera med de stackars spanska ministrar som tvingades pressa pengar av folk för att hålla sina arméer igång medan de som tvingades betala behandlas mer eller mindre föraktfullt; ändå framstår idiotin i det hela fullt tydligt och revolten framstår som helt följdriktig.

Brian Manning: The English people and the English revolution 1640-1649, Heineman 1976

Om hur det var vanliga bönder och hantverkare som drev det berömda puritanska parlamentet framför sig och tvingade detta att ta strid efter strid med kung och aristokrati fast de egentligen inte var så angelägna.
Tyvärr lider boken av dokumentationsdille och citerar sida upp och sida ner på gammalengelska vilket driver upp sidantalet i onödan, men i övrigt skämmer inte detaljerna, och vi får också veta vad konflikterna rörde sig om (patent och stöld av allmänningar, som idag!). En annan svaghet är att författaren avbryter berättelsen när revolutionen står på sin höjdpunkt 1649 så man får inte se hur puritanerna gradvis överger sina folkliga allierade och sluter fred med aristokratin. Men som helhet är det uppfriskande att se nån annan än Cromwell i hjälterollen för en gångs skull. Läs mer om den engelska revolutionen här.

Christopher Hill: The world turned upside down. Penguin 1972

Om hur de upproriska engelsmännen tänkte under revolutionen på 1640-talet. Vi får lära oss att skillnaden mellan politik och religion var lika obefintlig som i dagens Iran och helt enkelt ett språk för samhällsförändring

Peter Linebaugh & Marcus Rediker: The Many-Headed Hydra Sailors, Slaves, Commoners, and the Hidden History of the Revolutionary Atlantic, Beacon Press Books 2000

Om 16-1700-talens atlantiska proletariat och hur de försvarade sig - slavarna med slavuppror och med att rymma, sjömännen genom att ockupera fartygen och etablera sig som pirater. I många fall solidariskt, förenade av en gemensamt underklasskultur som formats under den engelska revolutionen.

Jean Chesneaux (ed): Popular movements and secret societies in China 1840-1950. Stanford University Press 1972

En inblick i en för oss främmande folkrörelsetradition: det kinesiska hemliga sällskapet, som organiserade oppositionen i det byråkratiska imperiet. Egalitära, anti-sexistiska, med rötter i taoism och buddhism spelade de en större roll i det som ledde fram till de kinesiska revolutionerna (såväl 1365 som 1949) än vi i allmänhet anar.

E.P.Thompson: De engelska massornas moraliska ekonomi, i Herremakt och folklig kultur, Författarförlaget 1983

Klassikern om bröduppror, dvs den folkliga aktionsform som bestod i att man "ockuperade" brödet vid en prishöjning och sålde det på torget till det vanliga priset, en aktionsform som var förhärskande i Västeuropa ca 1700-1850 men också förekom i utkanterna Norden och Ryssland så sent som 1917.

Malcolm Thomis & Jennifer Grimmett: Women in protest 1800-1850, Croom Helm 1982

Mer fylligt om kvinnors deltagande i bröduppror och andra lokala protestaktioner. Författarna hävdar att deras protester sågs som legitima av ett samhälle som generellt sett inte tillät kvinnor i politiken, därför att de försvarade hus och hem.

George Rudé: Paris and London in the eighteenth century, Viking Press 1952

En klassiker om gamla folkrörelserepertoarer, främst om hur bröduppror under franska revolutionen utvecklades till krav på deltagande i makten genom att begreppet "medborgarskap" föddes.

Peter Kropotkin: Franska revolutionen, Brand 1925

En obeaktad föregångare till Thompson och andra moderna historiker, dvs en bok som bygger mer på vad vanligt folk gjorde än på ledare och stora män. Beskriver utan att nämna det rent ut hur franska revolutionen var en trekantskamp mellan hovet, det moderniserande borgerskapet och "folket" uppdelat på Paris' hantverkare och bönderna. Mellan dessa tre (eller fyra) rådde hela tiden ett intrikat spel och utgången berodde på vem som för tillfället kunde alliera sig med någon av de andra. Läs mer om franska revolutionen!

P.M. Jones: The peasantry in the French revolution, Cambridge University Press 1988

En bok som förklarar hela franska revolutionens förlopp. Hur bönderna redan hade börjat agera -- genom tillåtna kanaler och genom kollektivt våld - redan före 1789 för att få bort diverse pålagor och därmed skapade den politiska atmosfär som gjorde det nödvändigt för Nationalförsamlingen att gå dem till mötes. Hur denna fortsatte på samma sätt trots att de valda vanligen värnade äganderätten hellre än böndernas odlingsrätt och därmed underminerade stödet för revolutionen. Och hur den så småningom genom att konfiskera kyrksocknarnas egendom alienerade bönderna helt och skapade en grundval för Bonapartes diktatur.

George Rudé: The crowd in the French revolution, Oxford University Press 1959

En färskare skrift än Kropotkins men med samma perspektiv. Koncentrerar sig helt på de 5-6 tillfällen då massrörelsen åstadkom avgörande förändringar i det politiska läget, och fäster föga uppmärksamhet på vad folk gjorde däremellan, vilket måhända gör skildringen en aning rapsodisk.

Shirley Elson Roessler: Out of the shadows -- Women and politics in the French revolution 1789-1795. Peter Lang 1996

En variant på Rudé. Om hur kvinnor styrde franska revolutionens förlopp genom sitt engagemang i bröduppror. Varje gång något nytt hände -- regeringens flyttande till Paris, girondisternas fall, jakobinernas fall -- var det på grund av stora demonstrationer mot de höga brödpriserna, och det var kvinnor som arrangerade dessa.

Gebru Tareke: Ethiopia: power and protest -- Peasant revolts in the twentieth century, Red Sea Press 1996

Här är en bok som handlar om rörelser inte olika Dackeupproret, men i en tid som nu levande människor kommer ihåg. Det borde kunna bli en fantastisk bok men på nåt sätt drunknar den i akademism -- det finns analyser men inte en rak och enkel berättelse om det som ska analyseras, och det finns politiska slutsatser men eftersom läsaren svävar i okunnighet om det som slutsatserna dras om är det knappast till nån nytta. Kanske boken gör sig bättre på amhara eller tigrinya?