Kommenterad lista över folkrörelselitteratur

Pariarörelser

Charles Tilly: Beständig ojämlikhet, Arkiv 2000

Grundboken om hur ojämlikhet underbyggs av hänvisningar till i och för sig oväsentliga kategorier som härkomst, kön etc. Enligt Tilly är det lättare för en kapitalist eller byråkrat att legitimera ojämlikheter på arbetsplatsen genom att anknyta till utomstående skillnader, än om han tvingas skapa ojämlikheten själv.

David M. Gordon m.fl: Segmented work, divided workers, Cambridge University Press 1982

En illustration av Tillys tes genom USAs etniskt splittrade arbetsmarknad.

Anthony Marx: Lessons of struggle -- South African internal opposition 1960-1990, Oxford University Press 1992

Redovisning av främst Black Consciousness, UDF och fackföreningsrörelsen ur ett ideologiskt perspektiv, dvs med fokus på hur de tänkte och grälade snarare än på vad de gjorde. Nåja, det viktigaste av det senare finns förstås också med, och den skildrar faktiskt ganska bra hur ledningen gick från den första till den andra till den tredje som ett resultat av hur var och en kunde forma en strategi som passade i ett givet läge men blev omodern när rörelse och repression hade utvecklats ett stycke till varvid nästa tog över med en strategi som passade bättre. Läs mer om den sydafrikanska medborgarrättsrörelsen!

Tom Ledge (ed): All here and now -- Black politics in South Africa in the 1980s, Hurst 1992

Kompletterar ovanstående med fakta från kampen, vad folk gjorde i townships och på arbetsplatser för att konfrontera apartheidstaten. Tyvärr börjar den först ca 1983, men därefter skildrar den de olika stadierna -- kampanjen mot den föreslagna trekammarriksdagen som växte ut till UDF, hyresrevolten 1984, dubbelmakten 1985-86, undantagstillståndet och UDFs krossande, och fackets övertagande av motståndsledningen. Historiken kompletteras med en del intervjuer med deltagare. Läs mer om den sydafrikanska medborgarrättsrörelsen!

William Cobbett & Robin Cohen: Popular struggles in South Africa. Review of African Political Economy 1987

Om de folkrörelser som besegrade apartheid. Överbetonar kanske den fackliga organiseringens betydelse och underbetonar Black Consciousness och kvartersorganiseringen i UDF. Men eftersom den fackliga organiseringen till slut var den som fällde avgörandet är det väl ok. Läs mer om den sydafrikanska medborgarrättsrörelsenn!

Alison Brysk: From tribal village to global village, Stanford University Press 2000

Den antagligen innehållsrikaste boken om indianrörelser, även om den bara täcker Syd- och Centralamerika Här kan man läsa om hur den mattvävning i Teotitlándalen i Mexico som lever på turister ändå blir ett fäste för lokal autonomi och hur den bolivianska indianrörelsens genomgående tema är försvaret av cocaodlingen mot USAs drogmyndigheter. Plus ett otal andra enskildheter -- det är nästan så att helheten försvinner. Mest tvivelaktigt är nog det som är bokens bärande tema -- att rörelsen är helt beroende av globala kontakter. Läs mer om indianrörelsen!

Stephen Cornell: Return of the native, Oxford University Press 1988

Om nordamerikanska indianer, deras underkuvande i fem steg och deras motstånd mot underkuvandet. Det roligaste är kanske beskrivningen av begreppet "stam" -- en organisering som ingalunda är särskilt ursprunglig utan formades ungefär som en fackförening i försöken att överleva europeernas angrepp. Läs mer om indianrörelsen!

Silvia Rivera Cusicanqui: Oppressed but not defeated, UNRISD 1987

Om Bolivias indianrörese och dess utveckling ur bonderörelsen, som en oppositionsrörelse mot den kreolska medelklassens paternalistiska styre i böndernas organisationer. Läs mer om indianrörelsen!

Marc Becker: Indians and leftists in the making of Ecuador's modern indigenous movements, Duke University Press 2008
Om indianrörelsens bakgrund i en bonderörelse för jordreform. Becker behandlar särskilt indianers starka ställning i den politiska oppositionen generellt i Ecuador ända från 1900-talets början - exempelvis var åtminstone en indiansk bondeledare med och bildade kommunistpartiet i början av 20-talet, och redan från början fanns "indiansk" med i självförståelse och tematisering. Det låg därför nära till hands att uppvärdera detta när såväl kommunistpartier som jordreform devalverades.

Christopher Parker: Resignation or revolt. I.B.Tauris 1999

Om utvecklingen i Palestina efter Osloavtalet och hur den "Palestinska myndigheten", dvs PLO, har valt tryggheten och privilegierna hellre än att kämpa för palestiniernas likaberättigande. Av intresse för alla folkrörelser eftersom fenomenet funktionärsegoism knappast är unikt för PLO.

Sion Charsley & G. K. Karanth: Challenging untouchability -- Dalit initiative and experience from Karnataka, Sage 1998

De indiska daliternas, dvs kastlösas, i första hand kulturellt fokuserade uppror mot kastväsendet. Som titeln låter ana inte särskilt heltäckande och bortser t.ex. från "underkastpolitik" inom andra rörelser, men detta är vad som finns.

William Joseph mfl: New perspectives on the cultural revolution, Harvard 1991.

Kulturrevolutionen som samspel mellan Maos bondedemokratiska samvete och uppror från ut-grupper i det kinesiska klientväsendet. Det mest fascinerande är kanske hur västerländska liberaler så självklart tar parti för de kommunistiska partipamparna mot deras offer när dessa försöker slå tillbaka.

John Hope Franklin: From slavery to freedom, Alfred A. Knopf 1947 etc

Standardverket om svart historia i USA, som har kommit ut med åtskilliga upplagor sen starten. Tyvärr en ganska officiös framgångshistoria, skildrar mer som en gruppatriotisk svart gärna vill se det, knappast som det faktiskt hände. Men data från medborgarrättsrörelsen är antagligen rätt. Läs mer om den amerikanska medborgarrättsrörelsen!

Cedric Robinson: Black movements in America, Routledge 1997

Kompletterar ovanstående på så sätt att den ger utrymme även åt strategiska konflikter inom rörelserna och redovisar misstag och misslyckanden och unnar sig att dra slutsatser. Liksom Franklin går Robinson tillbaka till 1700-talet och ger ett högst måttligt utrymme åt den mer välkända rörelsen efter andra världskriget. Läs mer om den amerikanska medborgarrättsrörelsen!

Harvard Sitkoff: The struggle for black equality 1954-1980, Hill and Wang 1981

Det här är den bok som kompletterar ovanstående. Den beskriver hur medborgarrättsrörelsen började som en fredlig och liberal rörelse för integration och hur breda svarta grupper på vägen förlorade tilltron till och rentav lusten att bli integrerade i det svekfulla, ogina och rasistiska vita USA. Under tiden får man en inblick i rörelsens olika delars strategier och praktiska handlingar. Läs mer om den amerikanska medborgarrättsrörelsen!

Thomas F. Jackson: The state, the movement and the urban poor, i Michael B. Katz: The underclass debate, Princeton University Press 1993

Om varför de svartas medborgarrättsrörelse på 60-talet fastnade i 'gräsrotsbeteende' och ebbade ut, oförmögen att samla sig till en nationell politik. Visar också intressemotsättningen till de vita arbetare som från 30-talet hade tenderat att stödja de svartas krav: vita utbildade arbetare tjänade på Vietnamkrigets högkonjunktur, medan svarta utan utbildning förlorade på de nedskurna socialbudgetarna, varför planerade gemensamma aktioner för full sysselsättning aldrig blev av.

Mike Brake: The sociology of youth culture and youth subcultures, Routledge 1980

Ger en förståelse av ungdomsrörelser med en historik som tyvärr blir lite skev då medelklassungdomsrörelser skildras rätt internationellt (åtminstone i i-världen) medan arbetarungdomsrörelser skildras bara för England. Men det tacknämliga är att boken skiljer på den förras fokus på motstånd mot puritansk karriärsträvan medan den senare främst riktar sig mot "dom", tolkat inte bara som överheten, representerad bl.a. av skolan, utan också alla som hotar lokalsamhällets solidaritet: det som ofta tolkas som rasism är i verkligheten bara stadsdelsgäng i en etniskt segregerad stad.

Christoph Conti: Abschied vom Bürgertum, Rowohlt 1984

Om motståndet mot det auktoritärt borgerliga samhället i Tyskland runt 1900, som det tog sig uttryck främst i olika ungdomsmiljöer. Det är fantastiskt hur alla de teman som kom upp igen i ungdomsmiljöerna på 1970-talet finns redan då: kollektiv, naturintresse, giftfri mat, anarkism, hemvävt.