Det nordamerikanska frihetskriget

Nordamerikas plats i den internationella arbetsdelningen på 1700-talet var att förse England med timmer och tobak. Det var dock inte detta som väckte amerikanernas vrede utan att deras lokala angelägenheter i allt högre utsträckning började centralstyras av den kungliga byråkratin. Ett spritt lokalt motstånd mot detta, i form av våld och hot mot utsända ämbetsmän, började komma till uttryck på 1760-talet. En central ledning fick motståndet då regeringen bestämde att alla officiella handlingar skulle förses med stämpel för vilken man måste betala till staten. Det var de välbeställda köpmännen som samlades i Sons of Liberty (dvs frihet från kungliga påbud), och de vände sig lika mycket mot våld som mot stämpelavgifter. Istället ville de arbeta med petitioner till parlament och kung, samt med bojkotter. Ovan ses en pamflett som manar till bojkott.

Bojkotterna drabbade de engelska köpmän som kontrollerade det engelska parlamentet, så stämpelavgifterna avskaffades snart. Istället infördes nya tullar för att statens budget inte skulla drabbas, så bojkottrörelsen uppstod på nytt. Men efterhand som rörelsen växte blev det aktiviserna som blev ledande, och de var främst unga hantverkare. De var inte främmande för drastiska aktioner.

Att rörelsen snabbt ändrade mål -- från lokalt självstyre till självständighet -- berodde på två saker.

Dels på att de engelska myndigheterna uppträdde både brutalt och svagt. När Bostons unga hantverkare kapade ett telastat fartyg, se bilden nedan,avskaffade regeringen Massachusetts landsting men kunde inte hindra att det ändå möttes och lagstiftade. Och när en tullbåt kapades hotade de med högförräderiåtal och hängning utan att få tag på någon att hänga.

Dels på att den demokratiska oppositionen i England, från vilken amerikanerna väntat mycket hjälp, var så svag.

Så upptrappningar från ömse håll ledde till regelrätt krig och till att de olika kolonierna samlades om en gemensam krigsledning 1776.

Den engelska krigföringen misslyckades främst pga inre splittring -- alltför många engelsmän tyckte kriget var orättfärdigt.

Den gemensamma krigsledningen förvandlades till en stat 1789. Skälet till detta var att de ledande köpmännen och plantageägarna tyckte att de olika provinserna alltför mycket styrdes av vanligt folk. Bland annat var det svårt att upprätthålla ett fast penningvärde i ett samhälle av skuldsatta bönder om bönderna fick bestämma. Därför skapade dessa privilegierade en union som genom en invecklad styrelseapparat hölls på avstånd från lokala opinioner -- ungefär som EU idag.

Ändå kan man säga att USA ända fram till 1880-talet tack vare sitt folkliga inflytande kunde tjäna som demokratisk utopi för hela världen.

Läs mer om USA här.

Litt: Pauline Maier: From resistance to revolution, Alfred Knopf 1972. Halvdan Koht: Den amerikanske nasjonen, Aschehoug 1920.