Folkrörelser och Protester Start | Om oss | Forum | Nordiskt
nyhetsbrev | Kampanjer | Datum |
Uppslagsverk | Folkrorelser
| Arbetare | Allmänningar
| Bönder | Fred
| Kvinnor
| Miljö | Övriga | |
AfrikaNordafrika-VästasienEuropaSydasienOstasienNordamerikaLatinamerika- Mexico- Guatemala- Honduras- El Salvador- Nicaragua- Costa Rica- Panama- Cuba- Jamaica- Haiti- Dominikanska rep- Puerto Rico- Leeward Islands- Trinidad & Tobago- Surinam- Guyana- Venezuela- Colombia- Ecuador- Peru- Bolivia- Chile- Argentina- Uruguay- Paraguay- Brasilien- - Sul- - Sudeste- - Centroeste- - Nordeste- - NordTillbaka till Landindex |
GuatemalaFolkmängd 2003: 13,9 miljYta: 109.000 km2Produktion 2003: 48 mdr USD
Kortbeskrivning: Bebott av jordbrukande men statslösa maya-folk, erövrades av europeer som använde området för att odla cochinell-skalbaggar på för att göra färg av, och utnyttjade bönders arbetskraft med hjälp av tvångsarbeten, något som inte avskaffades förrän 1944. Sedan syntetiska färger slagit ut denna födkrok på artonhundratalet testade de jordägande europaättlingarna olika grödor och upplät i övrigt landet till nordamerikanska bananplantager (Guatemala är den klassiska bananrepubliken). En revolution störtade detta system 1944 och reformistisk stadsmedelklass försökte pådriven av fackföreningar modernisera landet med hjälp av importsubstitution. Emellertid stötte detta på USAs misshag, CIA finansierade en militärkupp 1954 som återinförde den gamla bananordningen. Sedan alla legala vägar till reformer stängts inledde den reformistiska stadsmedelklassen ett väpnat uppror 1962 som fortsatte i 35 år, trots militärens mord på 200.000 personer som antogs stödja upproret. I mitten av 80-talet insåg guerillan att det inte gick att
vinna konflikten med militära medel och fick stöd av företagarnas
organisation som såg sina ekonomiska möjligheter krympa
på grund av det ständiga krigstillståndet. Med
hjälp av kyrkan -- och ett otal organisationer för bönder,
maya-indianer och krigsoffer -- lyckades de successivt tränga
tillbaka militären och 1997 var kriget slut. Då hade
emellertid skuldkris och global depression blockerat de vägar
till ekonomisk utveckling som freden antogs påskynda och framtiden
är oviss.
|