Kortbeskrivning: Världens största sockerplantageekonomi före franska revolutionen, ägd av franska kapitalister och arbetad av slavar ditförda från Afrika. När det lilla inhemska småborgerskapet tacksamt responderade på franska revolutionens fältrop om frihet, jämlikhet och broderskap gjorde slavarna detsamma och organiserade ett uppror som pågick femton år och besegrade såväl franska som brittiska arméer som sändes dit för att slå ner dem. Det beräknas att hälften av de brittiska soldater som stupade i Napoleonkrigen dog i Haiti. Själva betraktade sig slavarna som goda franska patrioter och bildade världshistoriens mäktigaste nord-syd-solidaritet med Paris hantverkare, som med plantageekonomins fall och borgerskapets förlorade resurser kunde utöva ett så starkt tryck på staten att det skapade folkrörelsernas hela 1800-1900-talstradition ("frihet, jämlikhet, broderskap"). Sedan plantagerna tillintetgjorts kunde haitierna i fred och ro ägna sig åt självhushållsjordbruk medan ett litet fåtal kivade och bråkade om en innehållslös statsmakt. Under efterkrigstidens kalla krig kunde dock småklickar tillgodogöra sig USA-bistånd och bygga upp korrumperade terrorvälden som under 80-talet alltmer mötte motstånd från befrielseteologiska kyrkliga rörelser.