Folkrörelser och Protester Start | Om oss | Forum | Nordiskt
nyhetsbrev | Kampanjer | Datum |
Uppslagsverk | Folkrorelser
| Arbetare | Allmänningar
| Bönder | Fred
| Kvinnor
| Miljö | Övriga | |
AfrikaNordafrika-VästasienEuropaSydasienOstasienNordamerikaLatinamerika- Mexico- Guatemala- Honduras- El Salvador- Nicaragua- Costa Rica- Panama- Cuba- Jamaica- Haiti- Dominikanska rep- Puerto Rico- Leeward Islands- Trinidad & Tobago- Surinam- Guyana- Venezuela- Colombia- Ecuador- Peru- Bolivia- Chile- Argentina- Uruguay- Paraguay- Brasilien- - Sul- - Sudeste- - Centroeste- - Nordeste- - NordTillbaka till Landindex |
BrasilienFolkmängd 2003: 182,0 miljYta: 8.547.000 km2Produktion 2003: 1.340 mdr USD
Kortbeskrivning: Glest befolkat av statslösa folk före den europeiska kolonisationen som ända in i mitten av 1800-talet mest bestod av sockerplantager bearbetade av afrikanska slavar i norr, gruvområden i sydöst och boskapsområden i syd. Var och en av dessa områden hade sin egen historia -- slavarna försökte rymma, övriga försökte komma undan att betala skatt -- och har det delvis fortfarande. Under artonhundratalet tog kaffeplantagerna i Sureste överhanden, och eftersom de bearbetades av lönearbetare kunde slaveriet avskaffas smärtfritt 1888. Fram till 1930 dominerade kaffebaronerna Brasilien och formade hela landet efter sina intressen -- exempelvis fick statsbudgeten uppgiften att ersätta dem när världsmarknadspriserna sjönk. Utkantsbefolkningars motstånd mot detta tog gärna formen av social banditism, och motståndet mot lokala maffiors makt i utkanterna tog gärna formen av religiösa väckelser som i några fall gick ända till uppror. 1930 tog den moderna stadsmedelklassen makten i en militärkupp -- militären var den enda nationella organisation som fanns -- och initierade en nationalistisk och populistisk politik med importsubstitution och mer åt fler. Alla lovades något, t.o.m. arbetarna som fick höjda löner och inordnades i fackföreningar som styrdes av arbetsministern. Den modellen haltade på ända till 1964 då nya lantarbetarorganisationer började kräva jordreform. Då gjorde militären en ny kupp, den här gången till stöd för överklassen. Den nya politiken satsade på exportindustri och utlandsägda företag; detta krävde låga löner och hårt förtryck av arbetarna som genomskådade de statliga fackföreningarna och bildade sina egna strukturer. 1977 hade de organiserat sig så väl att de kunde starta en strejkvåg (med början på SAAB i São Paulo) som med stöd av stadsdelsföreningar och kyrkor efter ett par år välte militärregimen. Strax därefter kunde arbetarrörelser i samarbete med indianrörelser driva Världsbanken på defensiven genom att gå emot dess exploateringsplaner i Amazonas. Kapitalflykt till Ostasien under nittitalet har dock slagit arbetarrörelsen i spillror och förtröstan till parlamentariskt spel och regeringsmakt har inte visat sig leda nån vart. Istället är det lantarbetarrörelsen som har tagit initiativet, i kamp för jordreform vilket Brasilien är praktiskt taget enda land i världen som ännu inte har genomfört.
Regioner
Sul: Paraná, Santa Catarina, Rio Grande do Sul
|