A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Folkrörelselexikon

 

C

 

 

Centrum.

Systemcentrum. En nod som marginaliserar en periferi via ekonomisk, politisk och kulturell maktutövning, dvs genom att kontrollera investeringar, kooption och kulturella koder.

På den globala nivån den del av världsmarknadssystemets område där den mest kapitalintensiva och mest monopoliserade verksamheten finns. I centrum finns också den största andelen rika i systemet. Centrums absoluta kärna tenderar att flyttas långsamt under systemets historia, och centrum har blivit större i samma takt som hela systemet har växt. Idag omfattar det Nordamerika, Västeuropa och Japan. BNP/invånare i centrum är ca 20.000-30.000 USD.

På den regionala nivån brukar centrum kallas huvudstadsregion. Vissa länder har flera, som delar upp centrumfunktionerna mellan sig. Motsatsen kallas provins.

Litt: Stein Rokkan & Derek Urwin: Economy, territory, identity, Sage 1983, Peter Taylor: Political geography, Longman 1989.

 

Civilmotstånd.

Att möta våldsamt förtryck med fredliga medel. Har främst använts mot militära ockupanter i brist på starkare medel. Om civilmotstånd som strategi se Gandhianism, Civil olydnad, Icke-våld.

 

Civil olydnad.

Att strunta i illegitima lagar (se Legitimitet). En flitigt använd form av konfrontation, i synnerhet inom nationella rörelser som ser hela staten som illegitim.

Till civil olydnad kan räknas vägran att betala illegitima skatter, vägran att iaktta illegitima statliga monopol, vägran att lyda myndigheters illegitima beslut etc.

Civil olydnad kan antas bli ett allt vanligare kampmedel, i takt med att förtroendet för staterna sjunker och i takt med att beslut alltmer görs upp i överstatliga och andra odemokratiska organ.

Se även Icke-våld.

 

Civilt samhälle.

Det i samhället som varken styrs av vinstmaximeringsprincipen eller över- och underordningsprincipen, dvs det som återstår om man räknar bort marknaden och staten. Ett rent negativt definierat begrepp således, som ändå viktiga aktörer kämpar om och försöker omforma efter sina intressen.

Den kanske viktigaste konfliktfrågan är huruvida det ska vara tillåtet att utmana stat och marknad utifrån en position inom det civila samhället, eller om stat, marknad och civilt samhälle ska vara heliga små nischer var för sig (vilket många liberala debattörer hävdar).

Andra debattörer har sett en kärna även för det civila samhället, nämligen ömsesidigheten. I den meningen kan man se folkrörelser som det civila samhällets förkämpar i kamp mot stat och marknad.

Även i det civila samhället kan det finnas orättmätig makt, främst makt av kulturell art. Se Diskriminering.

 

 

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org