A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Folkrörelselexikon

 

J

 

Jordbruksregim.

De politiska produktionsvillkor jordbruk äger rum under. Bonderörelsers direkta politiska omgivning.

Det finns fem grundtyper: Familjejordbruket, där stora och små jordbruk omväxlar; dessa kan sedan ägas eller arrenderas. Hälftenbruket, där bonden brukar jorden mot betalning i andel av skörden. Det bimodala jordbruket där bonden arbetar på ett storgods mot rätt att sköta egen jord på fritid. Plantagesystemet där arbetare arbetar mot lön. Och sedvanerättsjordbruket där byn, släkten etc äger jorden och låter bonden bruka det han behöver. Alla dessa kan också vara mer eller mindre kommersialiserade dvs mer eller mindre beroende av en marknad.

Jordbruksregimen avgör bonderörelsers mål. I familjejordbruk är målet främst att få kontroll över marknaden via kooperation och påverkan på räntepolitik och import/exportpriser. I hälftenbruket brukar bönderna sträva efter revolution och makt över staten. I bimodalt jordbruk är målet främst jordreform. I sedvanerättsjordbruk är målet främst att hindra stat och näringsliv från att stjäla äganderätten. Plantagejordbruk ger inte upphov till bonderörelser utan till fackföreningar, dvs arbetarrörelse.

Litt: Solon Barraclough: An end to hunger, Zed 1991; Jeffrey Paige: Agrarian revolution, Free Press 1975.

 

Jordreform.

Mål för bonderörelser i det bimodala jordbruket, se Jordbruksregim. Uppdelning av kommersiella storgods på de bönder som arbetar där.

Sedan Sydländerna blev självständiga har de alla tvingats genomföra någon form av jordreform, på grund av militanta bonderörelsers agerande och deltagande i de nationella rörelserna. Ofta har stadsmedelklassen gripit det politiska initiativet från bönderna vilket har inneburit att de omfattat få storgods, att jorden gått till få bönder, och att de kopplats till statliga monopol för köp från och försäljning till bönderna så att dessa fått betala för staternas industrialiseringspolitik.

Jordreform har också blivit föremål för intensiv global propagandaverksamhet i FNs regi; det var på detta område de globala makthavarna utexperimenterade den strategi som sedan har använts mot miljörörelsen: fokus på teknik och uppsugning av rörelsen i en pratkvarn utan ände.

Men ändå: mer än tre fjärdedelar av storgodsen har delats ut och den bimodala regimen är idag död, utom i Brasilien.

Litt: Rehman Sobhan: Agrarian reform and social transformation, Zed 1993; John P Powelson & Richard Stock: The peasant betrayed, Lincoln Institute of Land Policy 1987.

 

Jämlikhet.

Frånvaro av privilegier. Städernas hantverkares skärpning av bondesamhällets moraliska ekonomi och kristendomens krav på alla människors lika rätt. Skärpningen orsakades av världsmarknadssamhällets förvaruligande av alla relationer och därmed allt större osäkerhet. Det var bonderättens representativa nyttjanderätters förvandling till den romerska rättens absoluta ägande, och de nya absoluta ägarnas hänsynslöshet mot resten av samhället, som provocerade hantverkarna till kravet på jämlikhet.

Jämlikhetens kärna är lika makt, inte lika fördelning av resurser. Och det är den jämlika makten som leder till den jämlika resursfördelningen, inte tvärtom. Därför kan jämlikhet inte skänkas bort av välvilliga funktionärer; förekomsten av funktionärer är i sig en ojämlikhetsskapande uppdelning av människor i sådana som planerar och sådana som det planeras åt, och den eventuella utjämning av resursfördelningen sådana kan åstadkomma är osäker och kort.

Trots folkrörelsernas mer eller mindre konsekventa hävdande av jämlikheten har världsmarknadssystemet lett till den mest extrema ojämlikhet som någonsin funnits. Medan en majoritet lever kvar på samma existensminimum som majoriteten alltid har levt på har ca 20% av världens befolkning nått ett överflöd som överträffar allt som tidigare existerat (i mitten av 1990-talet ca 85% av världens omsättning; se även Rasism och Överskott).

Lokalt kan samhällen dock vara mer eller mindre jämlika beroende på historiska orsaker. Faktorer som gynnar jämlikhet är t.ex. nationell kulturell homogenitet, frånvaro av stora handelsströmmar, långvarig fred, svårframkomlig terräng, gott om plats, och starka folkrörelser. Samtliga dessa egenskaper har gjort Norden till ett av de socialt och kulturellt jämlikaste samhällena av någon storlek, där elitism och elitister traditionellt har haft det svårt att frodas. Av faktorerna är det nu tyvärr bara fred och gott om plats som finns kvar och den senare är mindre betydelsefull när de areella näringarna förlorar i betydelse.

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org