A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Folkrörelselexikon

 

G

 

Gandhianism.

Kampstrategi för att driva igenom radikala mål med hjälp av massmobilisering men utan att stegra konfliktnivån.

Metoden att göra detta är

  • att hellre vara för något än mot,

  • att koncentrera sig på konfliktens kärna,

  • att hålla fast vid den under hela kampanjen och inte öka kraven efterhand,

  • att vara beredd att kompromissa om oväsentligheter,

  • att finna mål som är gemensamma för en själv och motparten,

  • att alltid agera öppet,

  • att vara beredd att offra något för att nå målet,

  • att alltid värna om dem som drabbats av det man vill ändra på,

  • att aldrig vara rädd för motparten,

  • att aldrig se motparten som en personlig fiende,

  • att aldrig exploatera motpartens för frågan irrelevanta svagheter.

Argumentet för att hålla konfliktnivån låg är enligt den gandhianska strategins förespråkare att det är mer effektivt på det sättet, inte att det skulle vara moraliskt överlägset. Exempelvis leder det till att fler vågar delta, liksom det leder till att motparten vågar ge upp. Ett annat motiv var att lekmän inte orkar vara mobiliserade hela tiden varför en kamp måste kunna gå i vågor. Som bekant är det bara effektivitet som gäller i politik, vilket också Gandhi erkände då han föredrog våld framför passivitet. Jämför Icke-våld.

Litt: Arne Næss: Gandhi and group conflict, Universitetsforlaget 1974.

 

Globalisering.

Att platsen för investeringar blir mer och mer oberoende av investerarens hemvist. Försvagar lokalsamhällets självstyre på två sätt: investeraren saknar egenintresse av långsiktighet på platsen och investeraren kan lätt spela ut flera lokalsamhällen mot varandra.

Globalisering är en långsiktig tendens hos världsmarknadssystemet ända sen dess början, men har varit särskilt märkbar under dess spekulationsperioder, dvs under perioder då kapitalmängden är för stor i förhållande till folkmajoritetens köpkraft för att det ska löna sig med produktion. Sådana perioder har t.ex. rått 1875-1914 och från 1975.

Med kommunikationsrevolutionen har globalisering blivit lätt. Kanske också lätt för folkrörelserna. Under perioden 1875-1914 globaliserades dessa snabbt och resulterade i spridning av både arbetarrörelser och nationella rörelser med i viss grad gemensam identitet. Under globaliseringsperioden efter 1975 har folkrörelserna varit mer tröga, kanske öppnas nu möjligheten till en global folkrörelseidentitet i samband med Social Forum och kampen mot WTO.

 

Gnosticism.

Förhållningssätt och tolkning av världen med viss förankring inom alternativrörelserna. Utgår från att tillvarons mening är skild från den historiskt givna verkligheten. Begreppet är myntat av antignostiska kristna på 100-talet och tar fasta på en huvudtendens hos gnosticismen -- att tillvarons mening är tanken, idealen, anden, idéerna eller ideologin (grek. gnosis = vetande).

Gnosticism är en stark frestelse hos många som ser det existerande som orättfärdigt och sjukt, och gnostiska drag finns i alla starkt ideologiskt präglade rörelser. Historiskt har dock gnosticism alltid underlättat sektbildning och auktoritära hierarkier; om det tänkta är viktigare än det verkliga måste ju också den tänkande vara mer värd än den icke tänkande praktikern, och de som har skådat de gnostiska sanningarna som mest värda av alla. Omvänt utbildar hierarkier gärna gnostiska tankegångar för att motivera sin existens -- jfr de nu gångbara föreställningarna om de högutbildades högre värde.

Se också New age.

 

Gränsvillkor.

Det som åtminstone krävs för att man ska nå det väsentligaste av det man egentligen vill. Skillnaden mellan ett hyggligt resultat och ett misslyckande. Observera att gränsvillkor är ett kvalitativt begrepp, inte bara ett kvantitativt. Det är inte fråga om mer eller mindre, det är fråga om antingen eller.

Att göra klart för sig vad gränsvillkoret är är centralt i varje kompromiss.

 

Gräsrotsrörelse.

Folkrörelse med stor lekmannamedverkan; begreppet antyder dock att förmågan till fokus och strävan efter hegemoni inte är särskilt starka. Uttrycket föddes inom den amerikanska medborgarrättsrörelsen och syftade i synnerhet på rörelser som arbetade lokalt för lokala mål.

Som det skulle visa sig var det just bristen på fokus och hegemonisträvan som begränsade dessa rörelsers framgång. Trots ibland imponerande lokala framgångar omintetgjordes deras segrar till slut av deras oförmåga att utmana makten centralt. I medborgarrättsrörelsens fall var det den delvis självförvållade oförmågan att tillsammans med arbetarrörelsen tvinga regeringen till en politik för full sysselsättning som blev dess fall.

 

Gåvoekonomi.

En ekonomi som bygger på att alla ger sitt bidrag och därigenom också har rätt att använda det som skapas. I lyckliga fall växer givandet tills alla upplever allt som gemensamt. Förekommer t.ex. i familjer, inom forskningen och på Internet. Vi kallar också sådana ekonomier allmänningar.

Hotas generellt inom världsmarknadssystemet på grund av dettas förkärlek för privat egendom och romersk rätt: vid en konflikt är det alltid den privata egendomen som vinner om inte politisk makt kan mobiliseras för gåvoekonomins och allmänningens sak.

 

 

Publicerad av Folkrörelsestudiegruppen: info@folkrorelser.org

www.folkrorelser.org