Revolutionerna 1848

Frankrike

Arbetarrörelser hade funnits i form av gesällorganisationer sedan medeltiden. Men dessa hade haft föga av gemensam identitet -- man identifierade sig med sitt yrke. Under den franska revolutionen 1789-94 hade en gemensam identitet börjat växa fram i form av "folket" = de sammanslagna skråna. Men sedan Napoleons militärdiktatur hade slagit ner "folket" hade gesällerna inskränkt sig till traditionella former för organisering -- gemensamma kassor och gesällklubbar som fungerade som enkla fackliga organisationer.

Det som påskyndade utvecklingen mot "arbetarrörelse" var revolutionen 1830. Då hade Paris hantverkare rest sig mot en diktatur under fältropet "Frihet". Men när de krävde rätt att förhandla om löner och arbetsvillkor förklarade den nya revolutionära regeringen att de måste förhandla individuellt -- facklig organisering sades vara frihetsinskränkande och förbjöds.

Under 1830-talet utvecklades både hemliga fackliga organisationer och arbetarrörelsens språk. Begreppet "kapitalets exploatering av arbetarna" formulerades första gången i grafikernas tidning L'Artisan. 1831 reste sig sidenvävarna i Lyon och erövrade stan för tre dagar när företagen ensidigt sade upp ett avtal. En producentkooperativ rörelse utvecklades med ambitioner att organisera hela samhället; med tillbakablick på 1789-94 kallade man sig "republikansk" men republik betydde här att "folket" = de sammanslagna skråna skulle styra samhället - istället för det rika borgerskap som hade ensammakt i regeringen.

1848 föll denna regering för en ny revolution och den här gången var det Paris arbetare som var huvudkraften i rörelsen. De hade därför ett väldigt självförtroende -- men det skulle visa sig att i Frankrike som helhet kom de till korta. När de demonstrerade i juni för att värna om sitt nyvunna anställningsskydd blev de krossade av armén.

Lärdomarna av 1848 var att det inte var lätt att omvandla samhället. Slutsatserna var att det krävdes långvarig organisering. Det var från och med nu som den permanenta organisationen blev ett huvudinslag i arbetarnas rörelse.

Litt: William Sewell: Work and revolution in France, Cambridge University Press 1980; Bernard Moss: The origins of the French labor movement, University of California Press 1976.