Farmer's Alliance

Den grupp som drabbades hårdast av 1870-talets jordbrukskris i USA var Sydstaternas bomulls- och tobaksodlande småbönder. Ty de åkte också dit på att betala kostnaderna för inbördeskriget och hade redan sen tidigare en svagare ställning än bönderna i det jämförelsevis demokratiska Mellanvästern. Medan staten prioriterade att försvara penningvärdet drevs de allt djupare ner i skuld.

1877 tog bomullsbönderna i Lampasas i Texas initiativ till kooperativa inköp för att minska sina kostnader och sitt beroende av den lokala handlaren, och det breddades sen till kooperativ marknadsföring. Det lättade något, i synnerhet sen initiativet spritts till hela Texas, men inte nog. Ty bönderna identifierade helt riktigt sina fiender som stat, banker och järnvägsbolag och bara med kooperation kunde man inte komma förbi deras förtryck.

Därför sökte man allierade -- man stödde järnvägsarbetarnas strejk 1886 och såg sig allmänt som "arbetare". Men den främsta strategin var att sprida den kooperativa tanken till hela USA, för att genom detta få inflytande nationellt.

De hade enorma handikapp. Svarta bönder vågade inte kämpa, trots att Farmer’s Alliance i början bjöd in också dem i rörelsen. Politiska bossar i sydstaterna kunde anklaga bönderna för att svika sydfronten mot nords industrikapitalister när de organiserade sig självständigt. Bönder i nordstaterna hade inte lika stort behov -- och blev i sin tur anklagade av de politiska bossarna i nord för att gå sydstaternas ärenden om de gjorde gemensam front med bönderna i syd.

De byggde i alla fall upp starka kooperativa rörelser i Texas, Kansas, Georgia och Alabama, och kunde via dessa dominera delstatspolitiken. Med dessa som bas gjorde man ett försök att bilda ett nationellt politiskt parti -- People’s Party -- och utmana på federal nivå och avskaffa anti-inflationspolitiken.

Detta blev en katastrof. Ty i alla delstater utom de fyra kom partiet att domineras av yrkespolitiker vars främsta intresse var att bli valda. Och trots att dessa inte hade någon folklig bas kunde de ändå rösta ut Texas, Kansas, Georgia och Alabama. 1896 röstade Pople’s Party för att ställa upp bakom demokraternas kandidater, och böndernas politiska demokratiska hegemoniambitioner krossades för alltid. För sista gången hade någon utmanat bolagsväldet i USA -- och förlorat.

Läs mer om USA.

Litt: Lawrence Goodwyn: The populist moment, Oxford University Press 1978