Danmarks grundtvigianska bonderörelse

Det var kristna agitatorer som först väckte de danska bönderna politiskt på 1820-talet. Kärnan i väckelsen, som den formulerades av N.F.S. Grundtvig, var nämligen att kyrkan inte bestod av dogmer eller prästerskap utan av församlingen, av folket.

När Köpenhamnsborgerskap på 1840-talet började kräva konstitutionellt styre i Danmark hoppade bönderna på från början. De ansåg att det var de som var folket, de var ju i majoritet, och de krävde styckning av godsen, allmän värnplikt och folkskola. De fattiga bönder som måste arbeta på godsen gick i strejk och 1845 arrangerade bönderna ett massmöte i Holbæk till stöd för sina krav. Myndigheterna förbjöd då bönder att hålla möten, men det bara trappade upp konflikten; i den nyvalda riksdagen visade det sig att en tredjedel bestod av oppositionella bönder. Den andelen skulle bara växa tills den grundtvigianska bonderörelsen runt 1900 kontrollerade bortåt 90 procent av mandaten.

Rörelsens lysande uppfinning var dock folkhögskolan, en ny sorts skola som inte skulle domineras av plugg utan av diskussion om både jordbruksteknik och medborgarskap. När jordbrukskrisen drabbade Danmark på 1870-talet var det gamla folkhögskoleelever som organiserade ny effektiv produktion och marknadsföring i kooperativ regi som slog ut storgodsen. I kooperationen gällde principen en man en röst, och denna demokratiska princip krävde bönderna också skulle gälla i samhället som helhet. Ovan en interiör från en kooperativ bacongrossist, nedan en exteriör från världens första andelsmejeri i Hjedding.

Men framgången hade sitt pris. Ju framgångsrikare bönderna blev desto mer exklusiva blev de också. Torpare som inte hade råd att gå på folkhögskola var inte särskilt välkomna. Och arbetarrörelsen sågs med misstänksamhet. Grundtvigianismen var trots sin demokratiska ansats en angelägenhet för självägande bönder som alltmer började se sig som framgångsrika företagare. I slutet av 1900-talet är det böndernas parti venstre som är Danmarks ledande nyliberala kraft och starkaste förespråkare för europeiskt imperiebygge och uteslutning av främmande fattiga. Nu faller också den kooperativa principen en man en röst; på flera håll börjar den ersättas med aktier.

Läs mer om Danmark här.

Litt: Peter Gundelach: Sociale bevægelser og samfundsændringer, Politica 1988; Flemming Just (ed): Co-operatives and farmers' unions in Western Europe, South Jutland University Press 1990