Folkrörelser och Protester Start | Om oss | Forum | Nordiskt
nyhetsbrev | Kampanjer | Datum |
Uppslagsverk | Folkrorelser
| Arbetare | Allmänningar
| Bönder | Fred
| Kvinnor
| Miljö | Övriga | |
AfrikaNordafrika-VästasienEuropa- Grekland- Albanien- Bulgarien- Rumänien- Makedonien- Jugoslavien- Bosnien-Hercegovina- Kroatien- Slovenien- Italien- Spanien- Portugal- Frankrike- Storbritannien- Irland- Belgien- Luxemburg- Nederländerna- Tyskland- Schweiz- Österrike- Ungern- Slovakien- Tjeckien- Polen- Danmark- Norge- Island- Sverige- Finland- Estland- Lettland- Litauen- Vitryssland- Ukraina- Moldavien- Ryssland- - Nordryssland- - Centralryssland- - Volgadalen- - Nordkaukasien- - Ural- - Sibirien- - Fjärran ÖsternSydasienOstasienNordamerikaLatinamerikaTillbaka till Landindex
|
DanmarkFolkmängd 2003: 5,4 miljYta: 43.000 km2Produktion 2003: 156 mdr USD
Kortbeskrivning: Del av Nordsjökustens slättland och del av det medeltida centrum för bondeuppror som Nordsjökusten var. Emellertid krossades bönderna i Danmark till skillnad från övriga nordiska länder och blev halvt livegna och exploaterade av godsägare. Livegenskapen mildrades från mitten av 1700-talet och i början av 1800-talet tog bönderna revansch: de organiserade sig i den Grundtvigianska väckelsen, grundade folkhögskolor och utbildade sig till kooperatörer som med hjälp av sin kooperativa marknadsföring och jordbruksservice helt enkelt konkurrerade ut godsen. Därtill tog de makten i staten 1901 och förvandlade sig på ett par generationer till goda borgare som hellre lierade sig med andra företagare än med andra folkrörelser. Beträffar de senare var arbetarrörelsen i Danmark relativt svag utom i Köpenhamn och lärde sig tidigt att kompromissa och fick aldrig samma ställning som i t.ex. Sverige och Norge. Under den tyska ockupationen lärde sig danska folket att slåss; från 1943 förde de en alltmer krigsmässig, folkrörelseorganiserad kamp mot ockupationsmakten som otvivelaktigt har bildat tradition: hårda konfrontationer och breda klassöverskridande samarbeten är vanliga i exempelvis 80-talets husockupationsrörelse och i dagens EU-motstånd. Märkligt är att folkrörelsevågen 1965-75 i
Danmark nästan uteslutande var en ungdomsfenomen och också
kallas "ungdomsoppøret". Miljörörelsen
var en ungdomsangelägenhet, kampen mot lyxsaneringar var en
ungdomsangelägenhet, etc etc, förenad av en tät och
sluten ungdomskultur, i stånd till imponerande mobiliseringar
men när ungdomarna skaffat familj och jobb var det slut. Märkligt
är också att denna täta och militanta kultur aldrig
tog kamp om hegemonin i samhället utan ständigt mobiliserade
i sakfrågor -- de stora frågorna förklarade man
frankt vara "partiernas sak" och böjde sig under
dessa. Med påföljd att folkrörelsesystemet i Danmark
idag är det svagaste i Europa och en skamlös regering
kan införa ett apartheidsystem och delta i USA-ledda plundringståg
praktiskt taget utan protester.
|